Kyrkohistoria
Kyrkohistoria kan beskrivas som studiet av kyrka, samhälle, kultur och teologi i interaktion. Med ”kyrka” avses här hela den kristna traditionen så som den kommit till uttryck genom tiderna. Vid CTR finns en stor spännvidd i form av tematiska, geografiska, kronologiska, teoretiska och metodologiska perspektiv på kyrkohistorien.
Grundutbildning
Som student kan du läsa kyrkohistoria från grund- till masternivå. Här möter du kristna traditioner från fornkyrka till nutid i olika uttrycksformer. På grundnivå läser du oftast kyrkohistoria som en del av kurserna i ämnesområdet Kyrko- och missionsstudier, tillsammans med systerämnena praktisk teologi och missionsvetenskap. Möjligheterna till kyrkohistorisk fördjupning är stora när du skriver kandidat-, magister- eller masteruppsats, eller inom ramen för en läskurs.
Sedan 2020 har kyrkohistoriker vid CTR och vid University of Glasgow utvecklat former för samverkan och kompetensutbyte. Gemensamma digitala seminarier har genomförts regelbundet, men samarbetet omfattar också utbyte av lärar- samt handledarresurser. Studenter från CTR har varit på utbytestermin i Glasgow. Är du student vid CTR och intresserad av utbytesstudier, kontakta studievägledningen.
Tyngdpunkter i forskningen vid CTR
Patristik
Patristik avser studiet av den tidiga kristendomen, från det första århundradet till ca. 800. Medan kyrkofädernas teologi traditionellt har stått i fokus för patristisk forskning, inkluderar ämnet i dag även många andra aspekter av tidig kristendom. Frågor om sociala förhållanden, auktoritet och identitetsformering har tagit allt större plats inom tidigkristna studier. I såväl doktorsavhandlingar som i gemensamma projekt studeras tidigkristen teologi i relation till bland annat asketiska praktiker, förhållandet mellan kristendomen och det romerska samhället, i synnerhet utbildningsväsende och bildningsideal, samt frågor om kyrklig och andlig auktoritet.
Collegium Patristicum Lundense (CPL)
Studera patristik - Masterprogrammet Religious Roots of Europe
Tidigmodern historia
Med tidigmodern historia avses perioden ca 1500 till 1800, det vill säga från reformationstid fram till den moderna tiden. Reformationen och dess följder i Sverige och Europa är ett forskningsämne som återkommande aktualiseras. 1600- och 1700-talens kyrkohistoria, särskilt i Sverige, har uppmärksammats i doktorsavhandlingar liksom i ett stort projekt om Lunds domkapitels och domkyrkoråds historia. Forskare aktiva inom ämnet studerar också mötet mellan den bokliga och muntliga kristna kulturen i det tidigmoderna Sverige.
Modern historia
Den moderna kyrkohistorien har under lång tid varit en tyngdpunkt i den kyrkohistoriska forskarmiljön vid CTR. Till de teman som återkommande behandlats, under de senaste decennierna ofta med ett uttalat genusperspektiv, hör relationen mellan kyrka och statsmakt i de nordiska länderna, folkliga väckelser samt kyrkornas agerande under internationella konflikter. Mycket av denna forskning har genomförts inom ramen för stora nationella och internationella forskningsprojekt.
Det gemensamma forskarseminariet i kyrkohistoria och praktisk teologi utgör en grundbult i forskarutbildningen. Här lägger doktorander i båda ämnena fram sina avhandlingstexter. Det är också i forskarseminariet som studenter lägger fram sina magister- och masteruppsatser. Även andra aktiviteter, som exempelvis presentationer av gästande forskare eller teoretiskt orienterade seminarier, genomförs regelbundet.
Sedan många år har forskarutbildningen i kyrkohistoria en forskarskola tillsammans med ämneskollegorna vid Uppsala universitet. En gång per år träffas doktorander, handledare och forskare för att diskutera avhandlingstexter och andra gemensamma projekt, omväxlande i Lund och i Uppsala. Mötena inom forskarskolan ger möjlighet till ett fördjupat samtal kring avhandlingsprojekt och ett kollegialt utbyte med fokus på forskningsutveckling.
För närvarande finns två pågående avhandlingsprojekt i kyrkohistoria:
Fredrik Norberg Schiefauers projekt handlar om katolska bönböckers roll i rekatoliceringsprocesser i det tysk-romerska riket cirka 1550 till 1750.
Micael Grenholms projekt handlar om hur vapenvägrare från pingströrelsen under 1900-talet motiverat sin hållning till våldsanvändning och hur denna relaterade till samtida maskulinitetsnormer.
Kyrkohistoriker vid CTR är engagerade i nätverk som CIHEC, Kirchliche Zeitgeschichte, Nordveck och Reforc.
Sedan 2020 har kyrkohistoriker vid CTR och vid University of Glasgow utvecklat former för samverkan och kompetensutbyte. Gemensamma digitala seminarier har genomförts regelbundet, men samarbetet omfattar också utbyte av lärar- samt handledarresurser. Studenter från CTR har varit på utbytestermin i Glasgow.
Den kyrkohistoriska forskningen vid CTR synliggörs bland annat genom ämnesanknutna sammanslutningar och publikationsserier:
Collegium Patristicum Lundense (CPL) bildades 1979 på initiativ av Per Beskow. Föreningens syfte är att utgöra ett nordiskt nätverk för patristiskt intresserade. CPL har under åren inbjudit ledande forskare till Lund och arrangerar varje år symposiet Patristiska dagen. Föreningen ger också årligen ut tidskriften Patristica Nordica Annuaria (mer om denna nedan) och är initiativtagare till utgivningen av serien Svenskt Patristiskt Bibliotek med översättningar av tidigkristen litteratur till svenska.
Patristica Nordica Annuaria, som ges ut av CPL med redaktion i Lund, innehåller rapporter, artiklar och recensioner med relevans för studiet av tidig kristendom. Innehållet speglar framför allt den patristiska forskningen i de nordiska länderna men inkluderar även internationella bidrag.
Inom ramen för publikationsserien Bibliotheca historico-ecclesiastica Lundensis (BHEL) publiceras regelbundet studier av nordiska forskare aktiva inom ämnet.
Kyrkohistorisk årsskrift (KÅ) utges av Svenska Kyrkohistoriska Föreningen och är ett samlande organ för svensk kyrkohistorisk forskning. Årsskriften, som utkommer i december varje år, innehåller artiklar, kortare meddelanden och en omfattande recensionsavdelning. Fram till och med 2022 redigerades KÅ i Lund; numera finns redaktionen i Uppsala.
Lunds Universitets Kyrkohistoriska Arkiv (LUKA) tillkom 1942 på initiativ av Hilding Pleijel. Föresatsen var att samla in uppgifter om kyrklig sed i Sverige i äldre tid. Snart började man också sända ut rikstäckande frågelistor till landets församlingar om rådande kyrklig praxis och tradition. Flera specialundersökningar har tillkommit under årens lopp. Materialet finns numera på Arkivcentrum Syd i Lund. Stora delar av det är digitaliserat.
