Sökresultat

Filtyp

Din sökning på "*" gav 544394 sökträffar

Chapellier et al. Haematologica. 2019 Feb 28. [Epub ahead of print] In press.

Arrayed molecular barcoding identifies TNFSF13 as a positive regulator of acute myeloid leukemia-initiating cells.Chapellier M, Peña-Martínez P, Ramakrishnan R, Eriksson M, Safaee-Talkhoncheh M, Orsmark-Pietras C, Lilljebjörn H, Högberg C, Hagström-Andersson A, Fioretos T, Larsson J, Järås M.Haematologica. 2019 Feb 28. [Epub ahead of print] In press

https://www.clinicalgenetics.lu.se/article/chapellier-et-al-haematologica-2019-feb-28-epub-ahead-print-press - 2025-10-19

Hyrenius Wittsten et al. Leukemia. 2019 Apr 5. [Epub ahead of print] In press

 FLT3N676K drives acute myeloid leukemia in a xenograft model of KMT2A-MLLT3 leukemogenesis.Hyrenius-Wittsten A, Pilheden M, Falqués-Costa A, Eriksson M, Sturesson H, Schneider P, Wander P, Garcia-Ruiz C, Liu J, Ågerstam H, Hultquist A, Lilljebjörn H, Stam RW, Järås M, Hagström-Andersson AK.Leukemia. 2019 Apr 5. [Epub ahead of print] In press 

https://www.clinicalgenetics.lu.se/article/hyrenius-wittsten-et-al-leukemia-2019-apr-5-epub-ahead-print-press - 2025-10-19

STRUDL - a new open source software package for tracking objects in video

We recently released STRUDL, a software program for automatically creating world coordinate trajectories of road users from surveillance videos, based on a neural network object detector and tracking. It is available for free and as an open source by clicking here. STRUDL was made as a part of a collaboration between Lund University, Aalborg University and TNO. A paper describing the research that

https://www.ai.lu.se/article/strudl-new-open-source-software-package-tracking-objects-video - 2025-10-19

Kognitionsvetenskap: Drömmen om en mänsklig robot

Christian Balkenius började vid Lunds universitet 1988. Då var AI-forskningen inriktad på att göra datorsimuleringar över emotionella processer. – Vi hade inga riktiga robotar som vi gjorde försök med, utan de kom först en bit in på 90-talet. Då handlade det mycket om navigering, att få roboten att ta sig från ett ställe till ett annat. Nu sker fler olika försök med robotar med målet att de ska ut

https://www.ai.lu.se/article/kognitionsvetenskap-drommen-om-en-mansklig-robot - 2025-10-19

Röstande robotar och filterbubblor – hur mycket AI tål demokratin?

"Det är viktigt att koppla ihop AI med demokrati eftersom det handlar om vilket samhälle vi vill ha, vilka möjligheter vi har att påverka och hur vi fattar våra beslut", säger statsvetaren Maria Hedlund. Som forskare har hon tittat särskilt på beslutsprocesser och AI. – AI är extra genomgripande för att den finns överallt och på grund av dess förmåga att se mönster i stora datamängder. Om system o

https://www.ai.lu.se/article/rostande-robotar-och-filterbubblor-hur-mycket-ai-tal-demokratin - 2025-10-19

Uppkopplat hemma – komfort kan gå före integritet

Det uppkopplade hemmet är redan här. Men hur mycket avkall på integriteten är vi beredda att göra för högre komfort? Den och andra frågor ställer sig etnologen Robert Willim i ett nytt forskningsprojekt som rör AI i vår hemmiljö. – Jag är nyfiken på att förstå den digitala tekniken och hur den gradvis förändrar och präglar vårt vardagsliv, säger Robert Willim, som nu startat det fyraåriga forsknin

https://www.ai.lu.se/article/uppkopplat-hemma-komfort-kan-ga-fore-integritet - 2025-10-19

Datavetenskap: "Vi vill bygga smarta och hjälpsamma robotar"

Professor Jacek Malec kom till institutionen för datavetenskap 1999. Då hade AI-forskningen där pågått under flera år tillsammans med kognitionsforskarna. – I vår forskning använde vi robotar med sensorer som kunde känna av omgivningen, navigera sig fram och ”prata” med varandra, säger Jacek Malec. Under en period under 90-talet upplevde AI-forskningen en svacka som till stor del berodde på brist

https://www.ai.lu.se/article/datavetenskap-vi-vill-bygga-smarta-och-hjalpsamma-robotar - 2025-10-19

Reglerteknik: "Vi var lite tidigt ute"

Sysslar man med att få system att sköta sig själva, exempelvis vattenrening, farthållare i bilar eller temperaturreglering, faller det sig naturligt att snegla på möjligheterna med konstgjord intelligens. För vad vore bättre än processer som inte bara uppför sig automatiskt på önskat sätt, utan också kan lära sig och bli bättre efter hand? Sådant som kan kallas föregångare till AI arbetade forskar

https://www.ai.lu.se/article/reglerteknik-vi-var-lite-tidigt-ute - 2025-10-19

Nätverken som härmar hjärnan – idag förändrar de vården

Forskare inom teoretisk fysik i Lund var tidigt ute med att skapa artificiella neuronnätverk, det vill säga den typ av algoritmer som nu ligger till grund för den enorma AI-utvecklingen i samhället. Inom teoretisk fysik är man van vid att hitta mönster i stora datamängder med hjälp av avancerade dator­beräkningar. Men frågan är om det finns en risk för övertro på algoritmerna. Året var 1988. Axelv

https://www.ai.lu.se/article/natverken-som-harmar-hjarnan-idag-forandrar-de-varden - 2025-10-19

AI börjar med matematik

”Ny algoritm”, ”en magisk formel”… Kokar man ner vad som gömmer sig bakom nya, spännande AI-uppfinningar tycks det ofta handla om matematik. Konsten att bygga nya AI-formler utövas gärna av matematikerna på LTH. Särskilt stor är kunskapen inom datorseende, det vill säga hur man lyckas få datorer och robotar som både kan se och tolka sin omgivning. Inriktningen började av en slump: Dåvarande profes

https://www.ai.lu.se/article/ai-borjar-med-matematik - 2025-10-19

Allt du skulle vilja veta om AI

Artificiell intelligens: En dator eller maskin som uppvisar intelligens eller mänskliga förmågor. Ett intelligent system kan dra slutsatser, lösa problem, planera och vara självlärande. Det mesta som i dagligt tal kallas AI uppfyller dock inte alla kriterier. AI handlar idag om enstaka, ganska snäva förmågor, som bildigenkänning och diagnosställande. Artificiell intelligens En dator eller maskin s

https://www.ai.lu.se/article/allt-du-skulle-vilja-veta-om-ai - 2025-10-19