Sökresultat

Filtyp

Din sökning på "*" gav 543736 sökträffar

Den svenska skogen kan göra mycket större nytta för klimatet

Den svenska skogen kan spela en betydligt större roll för att nå klimatmålen. Det säger Markku Rummukainen, professor i klimatologi vid Lunds universitet. Störst nytta för klimatet gör skogen om man förstärker den som kolsänka, och använder den träråvara som tas ut för en annan produktmix än idag, konstaterar han i en ny kunskapssammanställning. I en ny syntes, ”Skogens klimatnytta 2.0 – Klimatoms

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/den-svenska-skogen-kan-gora-mycket-storre-nytta-klimatet - 2025-10-09

Potential för större skördar från ekoodlingar

En av de största utmaningarna globalt är att förse världens befolkning med mat på ett hållbart sätt. Ekologisk odling är en möjlighet, men baksidan är att den ger sämre skördar än konventionell odling. Studier ledda från Lunds universitet visar nu att skördeskillnaden mellan ekologisk och konventionell odling är mindre än man tidigare trott, men ändå klart mindre än för konventionell odling. Genom

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/potential-storre-skordar-fran-ekoodlingar - 2025-10-09

Ekologiskt odlade fält fick fördubblad växtartrikedom – men först efter lång tid

Det tar lång tid, upp till flera decennier, innan fördelarna med ekologisk odling slår igenom fullt ut på mark som tidigare brukats konventionellt, visar en ny studie från Lunds universitet. Efter trettio år hade växtarterna runtomkring den odlade grödan fördubblats på gårdar med ekologisk odling jämfört med på konventionella gårdar. Det är välkänt att ekologiskt jordbruk gynnar biologisk mångfald

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/ekologiskt-odlade-falt-fick-fordubblad-vaxtartrikedom-men-forst-efter-lang-tid - 2025-10-09

Skogar som förstörts av bränder släpper ut koldioxid långt efter att lågorna släckts

En ny studie från Lunds universitet visar att skogar som har förstörts av bränder fortsätter att avge koldioxid långt efter att lågorna har slocknat. Enligt de nya beräkningarna kan det ta över 40 år innan all den koldioxid som frigjordes på grund av skogsbranden i Sverige 2018 har bundits av ny skog igen. Forskningsresultaten gäller den boreala skogen som sträcker sig över det norra halvklotet fr

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/skogar-som-forstorts-av-brander-slapper-ut-koldioxid-langt-efter-att-lagorna-slackts - 2025-10-09

Socioekonomi formar barns relation till naturen, oavsett var de bor

Inkomst- och utbildningsnivån i uppväxtmiljön är det som avgör barns relation till naturen, och inte om barnen bor i stan eller på landet. Det visar en ny studie från Lunds universitet. Resultatet går emot föreställningen att en uppväxt på landet per automatik ökar naturkontakten, samtidigt som studien visar att natur inpå knuten gynnar barns välmående. Det finns en generell oro för att människor

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/socioekonomi-formar-barns-relation-till-naturen-oavsett-var-de-bor - 2025-10-09

Spaningar inför COP16 i Colombia

2022 fick världens länder ett ”Parisavtal för naturen”, det så kallade Kunming-Montréal-ramverket som förhandlades fram under toppmötet COP15 i Kanada. Nu är det snart dags för uppföljarmötet, COP16 i Cala i Colombia. Var befinner sig Sverige inför det och vilka policyprocesser pågår kring implementering av ramverket? Och var kommer forskningen in i det hela? Vi ställde några frågor till tjänstemä

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/spaningar-infor-cop16-i-colombia - 2025-10-09

Höga halter av miljöföroreningar och tungmetaller i igelkottar

Bly. PCB. Bekämpningsmedel och bromerade flamskyddsmedel. Samt plasttillsatser och tungmetaller. Det var vad forskare i Lund hittade när de samlade in döda igelkottar för att undersöka vilka miljöföroreningar som finns i urbana miljöer. Urbana gröna områden är attraktiva för många vilda arter, men innehåller också en rad ohållbara syntetiska material och kemikalier. Igelkottar vandrar långa sträck

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/hoga-halter-av-miljofororeningar-och-tungmetaller-i-igelkottar - 2025-10-09

"Det här har saknats!" - Premiär för Swedish Biodiversity Symposium, en ny mötesplats för biologisk mångfald

I oktober är det dags för Sveriges första Swedish Biodiversity Symposium. En helt ny mötesplats där experter och intressenter inom biologisk mångfald samlas för att främja en positiv utveckling på området. Vi fick en pratstund med Mats Björkman, projektledare för symposiet. Mats Björkman är universitetslektor på Institutionen för biologi och miljövetenskap vid Göteborgs universitet. Han är också e

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/det-har-har-saknats-premiar-swedish-biodiversity-symposium-en-ny-motesplats-biologisk-mangfald - 2025-10-09

Kampen mot den invasiva arten parkslide: Utmaningar och framsteg

Parkslide och andra främmande invasiva arter sprider sig snabbt och hotar både ekosystem, infrastruktur och ekonomi – och när de väl har fått fäste är de svåra att bli av med. Men vilka metoder finns egentligen för att bekämpa parkslide och andra invasiva arter? Främmande invasiva arter är ett begrepp vi hör allt oftare. För att en art ska klassas som invasiv enligt en skandinavisk definition ska

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/kampen-mot-den-invasiva-arten-parkslide-utmaningar-och-framsteg - 2025-10-09

Markanvändning i fokus när Klimatpolitiska rådet lanserade sin rapport

I mars överlämnade Klimatpolitiska rådet sin åttonde rapport till regeringen om hur det går för Sveriges klimatarbete. I fokus för årets rapport står (bland annat) jordbrukets klimatpåverkan. Henrik Smith, professor på CEC och ledamot i rådet, presenterade delar av rådets slutsatser. Klimatpolitiska rådets uppgift är att årligen är att utvärdera regeringens politik och de underlag den bygger på. V

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/markanvandning-i-fokus-nar-klimatpolitiska-radet-lanserade-sin-rapport - 2025-10-09

Pollinering i mörker lika viktig som i dagsljus – ny studie utmanar forskningsbias

I över 60 år har forskare försökt avgöra om växter pollineras mer på dagen eller natten – utan att nå någon tydlig slutsats. Nu visar en stor forskningsöversikt gjord vid Lunds universitet att nattens pollinatörer gör lika stor insats som dagaktiva arter i hela 90 procent av de undersökta fallen. Det flesta av oss vet hur viktiga bin, fåglar och fjärilar är för växters reproduktion – utan pollinat

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/pollinering-i-morker-lika-viktig-som-i-dagsljus-ny-studie-utmanar-forskningsbias - 2025-10-09

Återknyt kontakten med naturen – forskarens tre bästa tips

Den 22 maj är det Biologiska mångfaldens dag och naturen – eller kanske snarare hotet mot den – uppmärksammas på många håll. Men det är inte bara artrikedomen som minskar, utan även våra upplevelser av naturen, enligt forskningen. Men det finns sätt att motverka det. Naturkontakt har blivit alltmer sällsynt i takt med att samhället rört sig bort från naturen i högre utsträckning. Fenomenet kallas

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/aterknyt-kontakten-med-naturen-forskarens-tre-basta-tips - 2025-10-09

Prisad studentuppsats om cirkulär offentlig upphandling

Josefine Kjaer Helgstrand skrev sin masteruppsats i miljövetenskap vid Lunds universitet om cirkulär offentlig upphandling. En av slutsatserna var att organisationer bör prioritera tydligt ledarskap och strategiskt anpassade ramavtalsstrukturer för att maximera klimatnyttan vid cirkulär upphandling. Nu har Josefine fått SYSAVs utmärkelse för sin uppsats. Josefine Kjaer Helgstrand tog examen 2024 i

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/prisad-studentuppsats-om-cirkular-offentlig-upphandling-0 - 2025-10-09

Forskare efterlyser evidensbaserad stadsplanering för grönska

Fakta och forskning måste väga tyngre när framtidens städer planeras när det gäller grönska. En ny forskningsartikel efterlyser ett paradigmskifte – från ”godtyckliga beslut” till mer evidensbaserad stadsplanering, där stadens natur förvaltas som en resurs för både människa och biologisk mångfald. Den biologiska mångfalden är under press och många arter riskerar att försvinna som en följd av mänsk

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/forskare-efterlyser-evidensbaserad-stadsplanering-gronska - 2025-10-09

Statsministern lärde sig om Lunds universitets Östersjöforskning

Statsminister Ulf Kristersson besökte nyligen Marint centrum i Simrishamn. Där fick han bland annat en inblick i universitetets forskning kring artificiella torskrev och invasiva fiskarter. Han betonade forskningens avgörande roll för Östersjöns framtid. De senaste åren har Östersjön huvudsakligen varit föremål för säkerhetsfrågor och geopolitik. Men fokus för statsministerns studiebesök var i stä

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/statsministern-larde-sig-om-lunds-universitets-ostersjoforskning - 2025-10-09

När mörkret försvinner: Ljusföroreningars påverkan på naturen och vägar mot hållbar belysning

Belysning är viktigt för att skapa tillgänglighet och trygghet för oss människor under dygnets mörka timmar. Samtidigt kan artificiell belysning bland annat störa biologiska dygnsrytmer och försvåra för djur att navigera, vilket leder till negativa effekter på flera artgrupper med konsekvenser även för oss människor. I början av juni arrangerade LU Land frukostseminariet ”Belysning och ljusföroren

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/nar-morkret-forsvinner-ljusfororeningars-paverkan-pa-naturen-och-vagar-mot-hallbar-belysning - 2025-10-09

Fakulteten satsar på beräkningsvetenskap – ny forskarutbildning möter växande behov av avancerade analyser

Naturvetenskapliga fakulteten lanserade 2025 en ny forskarutbildning i beräkningsvetenskap för att möta det ökande behovet av avancerade beräkningsmetoder inom forskning. Satsningen syftar till att främja tvärvetenskapligt samarbete och utbilda doktorander i att hantera och analysera stora datamängder inom allt från medicin till miljövetenskap och teknik. Forskarutbildningen skapades som en respon

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/fakulteten-satsar-pa-berakningsvetenskap-ny-forskarutbildning-moter-vaxande-behov-av-avancerade - 2025-10-09

Sveriges mål om klimat och om biologisk mångfald riskerar att missas utan kraftfullare åtgärder

Sverige riskerar att missa viktiga klimat- och miljörelaterade mål om inte ambitionerna höjs de kommande åren. Det konstaterar flera forskare från Lunds universitet i ett yttrande till Miljömålsberedningens förslag om en strategi för hur Sverige ska leva upp till EU:s åtaganden inom biologisk mångfald respektive nettoupptag av växthusgaser från markanvändningssektorn. Remissvar publicerat 15 juli

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/sveriges-mal-om-klimat-och-om-biologisk-mangfald-riskerar-att-missas-utan-kraftfullare-atgarder - 2025-10-09

Ny AI-modell från Lund med stor potential att minska kirurgi vid bröstcancer

I ett projekt vid Lunds universitet tränas en AI-modell till att hitta de bröstcancerpatienter som kan avstå ingrepp i armhålan. Modellen analyserar tidigare outnyttjad information i mammografibilder, och ringar med hög träffsäkerhet in den individuella risken för metastaser i armhålan. I en nyligen avslutad studie visar modellen att drygt 40 procent av dagens kirurgiska ingrepp i armhålan skulle

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/ny-ai-modell-fran-lund-med-stor-potential-att-minska-kirurgi-vid-brostcancer - 2025-10-09

Storkriket utses till biosfärområde – öppnar nya möjligheter för forskning och utbildning

Med sin rika biologiska mångfald, livsmedelsproduktion och avgörande vattenresurs har Storkriket nu utsetts av UNESCO till Sveriges åttonde biosfärområde. Området, som omfattar hela Lunds och Sjöbo kommuner samt delar av Eslövs kommun, blir ett modellområde för hållbar samhällsutveckling och öppnar nya möjligheter för forskning och utbildning. I Storkriket finns 22 procent av Sveriges rödlistade a

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/storkriket-utses-till-biosfaromrade-oppnar-nya-mojligheter-forskning-och-utbildning - 2025-10-09