Sökresultat

Filtyp

Din sökning på "*" gav 542388 sökträffar

Biolog får jättebidrag från Europeiska forskningsrådet

Eric Warrant har tilldelats Europeiska forskningsrådets Advanced Grant om 2,5 miljoner euro under fem år. Foto: Ken Green. Eric Warrant, professor vid biologiska institutionen, har tilldelats ERC Advanced Grant från Europeiska forskningsrådet. Bidraget på 2,5 miljoner euro under fem år gör det möjligt för honom att fortsätta studera den säregna Bogong-fjärilens navigeringsförmåga. Grattis Eric, hu

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/biolog-far-jattebidrag-fran-europeiska-forskningsradet - 2025-09-03

Anna Maria Jönsson utsedd till ledamot i Klimatpolitiska rådet

Anna Maria Jönsson, professor vid institutionen för naturgeografi och ekosystemanalys är en av tre nya ledamöter i Klimatpolitiska rådet utsedda av Regeringen. Regeringen har utsett tre nya ledamöter i Klimatpolitiska rådet. En av dem är Anna Maria Jönsson, professor vid institutionen för naturgeografi och ekosystemanalys vid Lunds universitet. Grattis, Anna Maria Jönsson, till det nya uppdraget.

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/anna-maria-jonsson-utsedd-till-ledamot-i-klimatpolitiska-radet - 2025-09-03

Korvformad dvärggalax passerade Vintergatan flera gånger innan den slukades

Två spiralgalaxer som smälter samman i en kosmisk omfamning. Bild: ESO Galaxen Gaia Enceladus passerade Vintergatan vid åtminstone två tillfällen innan den smälte samman med vår hemgalax för cirka tio miljarder år sedan. Det visar en ny studie från Lunds universitet. Stora galaxer bildas genom att mindre galaxer kolliderar, smälter samman och klumpar ihop sig. De stora spiralgalaxer vi ser idag är

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/korvformad-dvarggalax-passerade-vintergatan-flera-ganger-innan-den-slukades - 2025-09-03

Nattfjäril använder stjärnor och magnetfält som kompass

Bogong-fjärilen är det första ryggradslösa djuret som kan navigera efter stjärnhimlen. Foto: Ajay Narendra Den australiensiska bogong-fjärilen använder Vintergatans stjärnor som kompass under sina årliga 100-milsresor till svala grottor i inlandet. Det visar en banbrytande studie som också avslöjar att jordens magnetfält spelar en viktig roll för den gåtfulla fjärilens navigation. Bogong-fjärilen

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/nattfjaril-anvander-stjarnor-och-magnetfalt-som-kompass - 2025-09-03

Inhemska djur som blivit invasiva utomlands

Vacker här, men inte där. Vår inhemska rovfjäril är exempel på ett djur som ses på med ogillande i andra delar av världen. Foto: MostPhotos Mördarsnigel, mink, svartmunnad smörbult och nu senast lövplattmask och buxbomsmott – det är några av nytillskotten i svensk natur som ställer till med problem. Men det finns även svenska djur som orsakar problem i andra delar av världen. Biologen Lars Petters

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/inhemska-djur-som-blivit-invasiva-utomlands - 2025-09-03

Viktiga havsområden för marina djur saknar ofta skydd

Soppsköldpadda på ön Ascension. Foto: Susanne Åkesson Många arter havssköldpaddor, sälar, valar, hajar och sjöfåglar riskerar att fara illa på grund av mänsklig aktivitet. Det visar en internationell jättestudie som Lunds universitet medverkat i. Studien, som publiceras i den vetenskapliga tidskriften Science, bygger på omfattande följningsdata från 121 marina djurarter som alla är beroende av hav

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/viktiga-havsomraden-marina-djur-saknar-ofta-skydd - 2025-09-03

Forskare har kartlagt de livsviktiga kiselalgernas släktträd

Den syreskapande kiselalgen i förstoring. Foto: Lunds universitet Ett forskarlag har lyckats kombinera genomiska och fossila data för att rekonstruera släktträdet för kiselalger. Dessa mikroalger producerar 20 procent av jordens syre och står för nästan hälften av fotosyntesen i världshaven. Kiselalger, även kallade diatoméer, är en mycket stor grupp encelliga organismer. En karaktäristisk egenska

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/forskare-har-kartlagt-de-livsviktiga-kiselalgernas-slakttrad - 2025-09-03

Satsning på beräkningsvetenskap – ny forskarutbildning möter växande behov av avancerade analyser

Illustration av ett komplext biologiskt nätverk. AI-genererad i Midjourney. Naturvetenskapliga fakulteten lanserade 2025 en ny forskarutbildning i beräkningsvetenskap för att möta det ökande behovet av avancerade beräkningsmetoder inom forskning. Satsningen syftar till att främja tvärvetenskapligt samarbete och utbilda doktorander i att hantera och analysera stora datamängder inom allt från medici

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/satsning-pa-berakningsvetenskap-ny-forskarutbildning-moter-vaxande-behov-av-avancerade-analyser - 2025-09-03

Uråldrig havsreptil smygjagade i mörker – ”har aldrig tidigare setts”

Forskarna undersöker fenan. Foto: Katrin Sachs. En unikt bevarad meterlång fena med fossiliserad mjukvävnad från en jättelik, 183 miljoner år gammal fisködla har undersökts av forskare som upptäckt en oväntad egenskap: djuret kunde jaga nästan ljudlöst. Något motsvarande har forskarna aldrig tidigare stött på hos något havslevande djur, vare sig utdött eller nutida. Studien publiceras idag i tidsk

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/uraldrig-havsreptil-smygjagade-i-morker-har-aldrig-tidigare-setts - 2025-09-03

Förändrad markanvändning leder till ökad inavel hos svenska fjärilar

Ängsblåvingen är särskilt utsatt för inavel och mutationer på grund av förändrad markanvändning. Foto: Zachary J. Nolen En ny studie från Lunds universitet visar att förändrad markanvändning inte bara minskar antalet insekter – den ökar även risken för inavel bland svenska fjärilar. Detta gäller särskilt arter med specifika krav på livsmiljöer, vilket kan få allvarliga konsekvenser för deras långs

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/forandrad-markanvandning-leder-till-okad-inavel-hos-svenska-fjarilar - 2025-09-03

Mutationer lika viktiga som pollinerare för evolutionen av blommors utseende

Olika individer av samma art av kalifornisk stenbräcka. Foto: Karin Gross Utseendet hos blommor av samma art påverkas av storskaliga mutationer. Dessa kan ha lika stor inverkan på storlek och form som den naturliga selektionen från pollinerare. Det visar en ny studie som Lunds universitet medverkat i. – För mig var det länge ett mysterium – hur kan blommor av samma art som bara växer några mil ifr

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/mutationer-lika-viktiga-som-pollinerare-evolutionen-av-blommors-utseende - 2025-09-03

Det finns en gräns för hur mycket värme fåglar klarar av

Japansk vaktel i Medelhavsvärme. Vaktlar som växte upp i 30 grader klarade värmeböljor bättre än vaktlar som växte upp i tio grader. Foto: Maria Correia Japanska vaktlar som utsätts för värmeböljor som kycklingar är bättre rustade att hantera extremvärme när de blivit vuxna än vaktlar som växer upp i kyla. Men det finns ett tak för hur värmetoleranta de små hönsfåglarna kan bli. Det visar en ny st

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/det-finns-en-grans-hur-mycket-varme-faglar-klarar-av - 2025-09-03

Djurhållning ledde till en cocktail av nya sjukdomar

Kranium med spår av hepatit B, påträffat vid Kolyma-floden i östra Sibirien. Foto: Vladimir Pitulko En omfattande studie på forntida människo-dna slår fast det forskarna tidigare anat men inte fullt ut kunna bekräfta. Människan drabbades av ett stort antal nya sjukdomar i samband med att våra förfäder började domesticera djur. I studien, som publiceras i den vetenskapliga tidskriften Nature, har e

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/djurhallning-ledde-till-en-cocktail-av-nya-sjukdomar - 2025-09-03

Matte och medicin kopplas ihop i ny masterinriktning i beräkningsvetenskap

Matte och medicin kopplas ihop i ny masterinriktning i livsvetenskap som en del av fakultetens satsning på beräkningsvetenskap. Bild: Unsplash En ny masterinriktning inom livsvetenskaper visar på hur beräkningsvetenskap kan tillämpas inom medicin och biologi. Satsningen speglar ett växande behov av matematiskt och tekniskt kunniga naturvetare som vill lösa komplexa problem inom livsvetenskaperna.

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/matte-och-medicin-kopplas-ihop-i-ny-masterinriktning-i-berakningsvetenskap - 2025-09-03

Ny forskning kan ge tillförlitligare skördeprognoser

Pålitliga skördeprognoser är viktiga för livsmedelssäkerheten. Foto: El Houssaine Bouras Genom att kombinera satellitdata, matematisk och statistisk ekosystemmodellering samt AI går det att få tidigare och mer tillförlitliga skördeprognoser, vilket är avgörande för framtidens livsmedelssäkerhet. Det visar en ny avhandling från Lunds universitet. Att möta livsmedelsbehovet hos en växande befolkning

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/ny-forskning-kan-ge-tillforlitligare-skordeprognoser - 2025-09-03

Vanligt kvinnoproblem löst av forskare

Den nya behandlingen kan ersätta antibiotika och därmed bidra till minskad antibiotikaresistens. Foto: Istock. Var fjärde kvinna drabbas varje år av illaluktande flytningar från slidan, bakteriell vaginos. Idag behandlas detta med antibiotika, men nyligen har ett skonsammare, antibiotikafritt alternativ godkänts för försäljning inom EU. Bakom innovationen står en grupp Lundaforskare – som gjorde u

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/vanligt-kvinnoproblem-lost-av-forskare - 2025-09-03

Fysicum 75 år – en pigg jubilar med lång historia

Tårta och en fullsatt Rydbergsal satte tonen när Fysicum firade 75 år. Foto: Johan Lindskoug. Tårta och en fullsatt Rydbergsal satte tonen när Fysicum firade 75 år. Fysiska institutionen bjöd in till kalas och publiken fick samtidigt följa med på en svindlande resa genom historien förmedlad av professor Erik Swietlicki. När Lunds universitet grundades 1666 fanns det ingen naturvetenskaplig fakulte

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/fysicum-75-ar-en-pigg-jubilar-med-lang-historia - 2025-09-03

Allt ljus på den mörka sektorn

Partikelacceleratorn Large Hadron Collider, LHC, vid CERN-laboratoriet i Schweiz och Frankrike. Foto: Cern I den jättelika partikelacceleratorn Large Hadron Collider, LHC, vid CERN-laboratoriet i Schweiz och Frankrike når protonerna nästan ljusets hastighet innan de krockar med varandra. Resultaten ger oss ny kunskap om universums skapelse, dess minsta beståndsdelar, mörk materia och kanske ledtrå

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/allt-ljus-pa-den-morka-sektorn - 2025-09-03

Mångmiljonsatsning på täta proteinkapslar

Ingemar André. Ett omfattande forskningsprojekt kring design av små proteinbehållare får nu prestigefyllda pengar från Europeiska forskningsrådet. Det handlar om cirka 20 miljoner kronor som går till forskaren Ingemar André på kemiska institutionen. Kemisten Ingemar André får nu det åtråvärda anslaget ERC Consolidator Grant. Ett huvudspår i hans forskningsprojekt handlar om att på molekylnivå desi

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/mangmiljonsatsning-pa-tata-proteinkapslar - 2025-09-03

Link between cognitive impairment and worse prognosis in heart failure patients

Martin Magnusson (Photo: Kennet Ruona) Heart failure is an endemic disease affecting 250 000 Swedes. Despite new treatments such as modern medicines and defibrillators, the mortality rate is still high and the prognosis worse than for certain cancers. A new study from Lund University in Sweden now shows a link between cognitive impairment and an increased risk for rehospitalisation, or an early de

https://www.lunduniversity.lu.se/article/link-between-cognitive-impairment-and-worse-prognosis-heart-failure-patients - 2025-09-03