Sökresultat

Forskare har lyckats kartlägga granbarkborrens hela arvsmassa. Genombrottet banar väg för ny forskning på barkborrarna och långt bättre möjligheter att effektivt bekämpa skadeinsekten som varje år kan fördärva mer än 100 miljoner kubikmeter granskog i Europa och Asien. Kartläggningen av skalbaggens arvsmassa (genom) ökar möjligheterna att förstå hur och varför granbarkborren blivit en mycket framg

https://www.biologi.lu.se/artikel/granbarkborrens-arvsmassa-kartlagd - 2025-10-05

Klimatkrisen är allvarlig. Lika allvarlig är utarmningen av den biologiska mångfalden i världen. Forskning och arbete sker för att lindra båda kriserna. Problemet är att åtgärderna hittills inte har samordnats. I en internationell studie pekar forskare på vikten av att ta hänsyn till båda kriserna samtidigt, både inom forskning och vad gäller konkreta åtgärder. – Klimatåtgärder kan inte bortse frå

https://www.biologi.lu.se/artikel/forskare-varnar-utan-samsyn-kan-varken-klimat-eller-biodiversitet-raddas - 2025-10-05

En ny studie visar att fjärilar som lever i städer har utvecklat speciella anpassningar för att utnyttja den varmare och längre sommarsäsongen som är typisk för städer jämfört med omgivande områden. Detta beror sannolikt på att städer utgör så kallade urbana värmeöar i landskapet. Experiment med två olika arter, rapsfjäril och rutig buskmätare, i Stockholm och Helsingfors visar att fjärilspopulati

https://www.biologi.lu.se/artikel/evolutionara-forandringar-gor-att-fjarilar-i-stader-far-langre-flygperioder - 2025-10-05

Kan trollsländor flytta hundratals mil över Indiska oceanen, från Indien via Maldiverna till Afrika, och tillbaka igen? Enligt hypotesen ja. Nu har ett internationellt forskarlag med hjälp av modeller och simuleringar tagit reda på om hypotesen stämmer. För tolv år sedan, 2009, beskrev marinbiologen Charles Anderson hypotesen. Han hade då observerat segeltrollsländor (Pantala flavescens) på Maldiv

https://www.biologi.lu.se/artikel/studie-stodjer-trollslandans-flytt-over-indiska-oceanen - 2025-10-05

Världsnaturfonden (WWF) har utsett Svensk Fågeltaxering till Årets Miljöhjälte i kategorin biologisk mångfald. Projektet drivs av biologiska institutionen i Lund under ledning av Åke Lindström, Martin Green och Fredrik Haas. – Det är fantastiskt kul att få ett sådant erkännande för det man gör, säger Åke Lindström.Svensk Fågeltaxering är ett praktexempel på så kallad medborgarforskning där forskar

https://www.biologi.lu.se/artikel/svensk-fageltaxering-ar-arets-miljohjalte - 2025-10-05

Flyttfåglar varierar sin flyghöjd mycket oftare än forskare hittills har trott. Det visas i en studie vid Lunds universitet där forskarna hämtat data från små loggar som varit fästa på nattskärror under ett års tid och som var femte minut registrerat höjden som flyttfåglarna befunnit sig på. Det kan handla om några tiotalet meter, eller ett par hundra meter, till och med någon kilometer. Oavsett h

https://www.biologi.lu.se/artikel/flyttfaglar-skiftar-hojd-nastan-hela-tiden - 2025-10-05

Vilken sorts träd man planterar – om man väljer arter som är inhemska eller icke-inhemska – har stor betydelse för insektslivet i en stad, större än vad forskarna tidigare trott. Det visar en ny studie från Lunds universitet där forskarna har undersökt Malmös parker. Träd är av avgörande betydelse för småkryp, fåglar och även människor i en stad. De sänker temperaturen, renar luften, minskar riske

https://www.biologi.lu.se/artikel/val-av-tradarter-har-stor-betydelse-insektslivet-i-en-stad - 2025-10-05

Fyra forskare vid Lunds universitet finns med på 2021 års lista över högt citerade forskare som varje år sammanställs av Clarivate, företaget bakom Web of Science. I sin helhet rymmer listan drygt 6600 forskare från hela världen som visat betydande inflytande inom sitt forskningsfält genom publiceringen av flera artiklar med omfattande citeringar under det senaste decenniet. På Clarivate lista med

https://www.biologi.lu.se/artikel/johannes-ater-pa-listan-over-mest-citerade-forskarna - 2025-10-05

Insekters DNA går att fånga in och upptäcka via luften. Det visar forskning från Lunds universitet. Tekniken, som är ny på insektsområdet, kan få stor betydelse för att kartlägga biologisk mångfald framöver och väntas komplettera den traditionella metoden, att samla in insekter med fällor. Fabian Roger, som tog fram tekniken under sin tid som forskare på Centrum för miljö- och klimatvetenskap (CEC

https://www.biologi.lu.se/artikel/luftburen-dna-forskarnas-nya-metod-att-kartlagga-insekter - 2025-10-05

Genom att djupdyka i museisamlingar och arkiv har forskare lyckats kartlägga Skånes florautveckling under 200 år. Landskapsförändringar, kvävepåverkan och klimateffekter har stöpt om floran radikalt. Men det mest överraskande är hur tidigt många av förändringarna började. Kan historiskt material insamlat av forskare och en botanikintresserad allmänhet användas för att följa miljö- och floraförändr

https://www.biologi.lu.se/artikel/analys-av-museimaterial-visar-hur-skanes-flora-forandrats-de-senaste-200-aren - 2025-10-05

Marie Dacke, professor i funktionell zoologi vid Lunds universitet, har valts in som ny ledamot i Kungliga Vetenskapsakademien, klassen för biologiska vetenskaper. Grattis Marie, hur känns det?– Utmärkt, tack. Detta är ett enormt erkännande for min vetenskapliga och populärvetenskapliga gärning.Varför tror du att du valdes in i KVA?– För min sinnes- och neurobiologiska forskning rörande djurs navi

https://www.biologi.lu.se/artikel/ny-ledamot-i-kungliga-vetenskapsakademin - 2025-10-05

Biologer vid Lunds universitet kan nu presentera en lösning på en genetisk gåta som länge förbryllat världens ödleforskare. Det handlar om arten brun anolis där honorna antingen kan ha ett diamantliknande eller ett v-format ryggmönster. Nu kan forskarna visa att skillnaden beror på mutationer i en enda gen. Zebran har sina ränder, nyckelpigan sina prickar och huggormen sitt karaktäristiska sicksac

https://www.biologi.lu.se/artikel/gackande-genetik-ger-odlor-av-samma-art-olika-ryggmonster - 2025-10-05

Ett internationellt forskarlag har hittat två tidigare okända beteenden hos svartseglare. Det visar sig att den nordamerikanska fågelarten inte landar under sin drygt åtta månader långa flyttning. Men också att svartseglaren, i samband med fullmåne, stiger till extrema höjder där den av allt att döma fångar insekter i skenet från månljuset. Svartseglaren är en fågelart med kraftig kropp och långa

https://www.biologi.lu.se/artikel/lundaforskare-har-upptackt-nya-flygbeteenden-hos-svartseglare - 2025-10-05

Hjärnceller som styr beteenden hos insekter och extremt genuttryck hos italienska sparvar. Två forskare vid biologiska institutionen har tilldelats femåriga bidrag från Europeiska forskningsrådet. Stanley Heinze, forskare vid biologiska institutionen, ska fördjupa sig i insektshjärnor och deras neurala kretsar. Hans projekt handlar om att försöka hitta ledtrådar i en specifik del av hjärnan som st

https://www.biologi.lu.se/artikel/tva-biologer-far-20-miljoner-var-fran-europeiska-forskningsradet - 2025-10-05

Hanarna bär huvudansvaret för ungarna när skräntärnorna flyttar från Östersjön till tropiska Afrika. Det kan ett internationellt forskarlag konstatera efter en ny studie där ett antal fågelfamiljer försetts med GPS. I en unik flyttfågelstudie som publiceras i den vetenskapliga tidskriften Nature Communications har ett internationellt forskarlag följt ett antal familjer skräntärnor under den långa

https://www.biologi.lu.se/artikel/fagelfader-drar-tyngsta-lasset-under-fostrande-afrikaflyttar - 2025-10-05

I en ny studie har ett forskarlag vid Lunds universitet kartlagt sångfåglars immunförsvar och funnit att de aktiva generna är organiserade på två mycket specifika sätt. Den nya kunskapen ger viktiga nycklar till hur vilda fåglars immunförsvar utvecklats under miljontals år. Sjukdomsalstrande patogener, bakterier och virus spelar en viktig roll för hur immunförsvar utvecklas hos både människor och

https://www.biologi.lu.se/artikel/forskare-har-kartlagt-sangfaglars-immunforsvarsgener - 2025-10-05

Antalet insekter i Europa har minskat dramatiskt under de senaste decennierna. Men inte i fjällbjörkskogen i västerbottniska Ammarnäs. Här har forskare under 53 år kartlagt populationerna och kan i en ny studie konstatera att antalet insekter och spindlar är i princip detsamma som när studien inleddes på 60-talet. Ammarnäs är en liten fjällnära ort i Sorsele kommun, naturskönt belägen på näset mel

https://www.biologi.lu.se/artikel/lapplandskt-leddjursliv-kartlagt-i-unik-langtidsstudie - 2025-10-05

Biologen Andreas Nord är en av sex nya toppforskare som i år har valts in som ledamöter i Sveriges unga akademi. – Vi är både hedrade och glada över att få välkomna nya ledamöter, säger Mia Liinason, professor i genusvetenskap vid Lunds universitet, som tillträder som ny ordförande den 21 maj. Unga akademier samarbetar världen över och arbetet med att stå upp för frihet och kunskap är viktigare än

https://www.biologi.lu.se/artikel/andreas-nord-invald-i-sveriges-unga-akademi - 2025-10-05

Det är sedan tidigare klarlagt att beröring kan utlösa stressreaktioner hos växter. Men de molekylära förklaringsmodellerna har hittills varit spartanska. Men nu har forskare hittat nya genetiska nycklar till varför växter reagerar så kraftfullt på mekanisk stimulering. När du vattnar dina trädgårdsväxter reagerar de direkt på en biokemisk nivå. Och när du låter din knivsegg kapa en rabarberstång

https://www.biologi.lu.se/artikel/biologer-loser-30-arig-genetikgata-kring-vaxters-reaktioner-pa-beroring - 2025-10-05

Strutsen har genetiska förutsättningar att anpassa sig till stigande eller sjunkande temperaturer. Men när temperaturen fluktuerar oftare, som den gör i klimatförändringarnas spår, får den flygoförmögna bjässefågeln med 40-gramshjärna det betydligt svårare. Förra året kunde ett forskarlag vid Lunds universitet konstatera att strutsen är mycket känslig för växlande temperaturer i samband med äggläg

https://www.biologi.lu.se/artikel/stabila-temperaturer-ar-strutsens-melodi - 2025-10-05