Sökresultat

Filtyp

Din sökning på "*" gav 547401 sökträffar

En bakterie simmar aldrig ensam

Många djurarter uppvisar flockbeteenden, men att även mikroorganismer gör det är inte lika känt. Forskare vid Lunds universitet har nu visat att alger och bakterier bildar flockar vid mycket låga koncentrationer av individer, vilket i förlängningen kan öka förståelsen för hur organismerna infekterar sina värddjur. Flockbeteenden hos djur uppkommer till synes spontant i en grupp av självständiga in

https://www.lu.se/artikel/en-bakterie-simmar-aldrig-ensam - 2025-10-17

Korpar planerar på samma vis som människoapor

Forskning från Lunds universitet visar att korpar kan fatta beslut för olika framtida situationer, samtidigt som de uppbådar självkontroll och urskiljer tidsavstånd. Sådana förmågor är väsentliga för människan, och tidigare forskning har pekat på att de endast återfinns hos oss och våra närmaste släktingar, människoaporna. De nya fynden visar att komplext uppbyggd kognition kan uppstå flera gånger

https://www.lu.se/artikel/korpar-planerar-pa-samma-vis-som-manniskoapor - 2025-10-17

Trollsländor kan förutsäga vart bytet är på väg

Hittills har forskarvärlden ansett att huvudsakligen däggdjur, såsom människan, är kapabla till att förutsäga vart rörliga föremål kommer att befinna sig inom en snar framtid. Nu har forskare från bland annat Lunds universitet lyckats visa att trollsländor kan förutsäga vart bytesdjur som rör sig är på väg. Det är ett samarbete mellan Lunds universitet och University of Adelaide som resulterat i u

https://www.lu.se/artikel/trollslandor-kan-forutsaga-vart-bytet-ar-pa-vag - 2025-10-17

Barn med posttraumatisk stress kan botas effektivt på bara några timmar

Ett par timmars behandling kan räcka för att bota barn och ungdomar med posttraumatiskt stressyndrom. Det visar ny forskning som forskare från bland annat Lunds och Amsterdams universitet nyligen publicerats i Journal of Child Psychology and Psychiatry. Posttraumatiskt stressyndrom (PTSD) är ett allvarligt tillstånd som kan drabba den som utsatts för en traumatisk händelse som exempelvis en trafik

https://www.lu.se/artikel/barn-med-posttraumatisk-stress-kan-botas-effektivt-pa-bara-nagra-timmar - 2025-10-17

Nybildat nätverk ska förmedla kunskap om högutbildade från Syrien

Företag söker nya medarbetare – ofta med ljus och lykta, men samtidigt är okunnigheten om utländska utbildningar fortsatt omfattande. Konsekvensen blir att välutbildade personer står utan jobb och företag går miste om konkurrensfördelar. Många av de personer som flytt från Syrien är högutbildade och har gedigen arbetslivserfarenhet i bagaget, men har ändå svårt att etablera sig på arbetsmarknaden.

https://www.lu.se/artikel/nybildat-natverk-ska-formedla-kunskap-om-hogutbildade-fran-syrien-0 - 2025-10-17

Färgers funktion i djurens värld

Färger hjälper djur att skydda sig och överleva men också att hitta en partner och fortplanta sig. Ökad kunskap om hur färger uppfattas och fungerar i djurvärlden kan i framtiden bidra till utvecklingen inom så skilda områden som medicin, säkerhet och kläder. I en översiktsartikel i tidskriften Science beskriver forskare från flera länder och med olika forskningsinriktning färgers funktion och evo

https://www.lu.se/artikel/fargers-funktion-i-djurens-varld - 2025-10-17

Svärdfisken undersökt på Biologiska museet

Den svärdfisk som för knappt en vecka sedan flöt iland vid Falsterbokanalen i Skåne har undersökts på Biologiska museet vid Lunds universitet. Magsäcken var tom. Misstanken är att svärdfisken dött av svält. Maria Mostadius, museiintendent vid Biologiska museet på Arkivcentrum Syd på Gastelyckan i Lund, berättar att det var 30 år sedan, 1987, som museet senast fick in ett svärdfiskfynd.– När jag hö

https://www.lu.se/artikel/svardfisken-undersokt-pa-biologiska-museet - 2025-10-17

Kartlagd flughjärna hjälper myggbekämpare

Forskare i Lund kan nu för första gången visa hur flugor och andra insekter känner av förändringar i såväl temperatur som luftfuktighet. Resultaten ökar förståelsen för hur insekternas hjärnor fungerar; vad de reagerar på och hur de reagerar. Forskningen kan bidra till förbättrad insektsbekämpning. Tidigare har forskarna hittat de nervceller som insekterna använder för att detektera minskad luftfu

https://www.lu.se/artikel/kartlagd-flughjarna-hjalper-myggbekampare - 2025-10-17

Bättre analys av njurcancer

Varje år insjuknar drygt 1000 personer av njurcancer i Sverige. De tre vanligaste varianterna är klarcellig-, papillär och kromofob njurcancer. Genom att jämföra genuttrycket i tumörceller från en patient som har njurcancer med frisk njurvävnad, försöker forskare förstå var i njuren cancern uppkommit och vad som gått fel med dessa celler. Nu har en forskargrupp på Lunds universitet upptäckt att i

https://www.lu.se/artikel/battre-analys-av-njurcancer - 2025-10-17

Kajans flaxande sparar energi

För första gången har forskare konstaterat att fåglar som flyger aktivt och flaxar med vingarna sparar energi. Det är biologer i Lund som nu visar att kajor minimerar energiuttaget när de lyfter och flyger genom att pennorna på vingspetsen skapar flera små luftvirvlar istället för en stor. Upptäckten kan få användning inom flygteknisk industri. Tidigare har multipla vingspetsvirvlar bara förknippa

https://www.lu.se/artikel/kajans-flaxande-sparar-energi - 2025-10-17

Schimpanser och djurparksbesökare imiterar varandra lika mycket

I motsats till tidigare forskning som visat att apor trots uttrycken “apa efter” eller “härmapa” är ganska dåliga imitatörer har kognitionsvetare från Lund i en ny studie på Furuviks djurpark kunnat visa att schimpanser och människor härmar varandra i samma utsträckning. Forskningen visar också att chimpanserna troligen gör detta i kommunikativt syfte för att ta kontakt och inbjuda till lek. Att k

https://www.lu.se/artikel/schimpanser-och-djurparksbesokare-imiterar-varandra-lika-mycket - 2025-10-17

Hög tid att kartlägga sinande grundvatten

Grundvattnet sinar och är dessutom inte sällan förorenat. För att klara vattenförsörjningen är det hög tid att Sverige gör en ordentlig kartläggning av sina grundvattentillgångar och bygger ut ett omfattande system för övervakning. Regeringen har meddelat att man ska göra en översyn, men satsningen behöver ökas rejält - och det brådskar. Det anser Torleif Dahlin, professor i teknisk geologi vid LT

https://www.lu.se/artikel/hog-tid-att-kartlagga-sinande-grundvatten - 2025-10-17

Från växtdoft till könsdoft

Biologer vid Lunds universitet kan nu visa att de receptorer som gör att den primitiva fjärilsarten vårpurpurmal hittar en individ av motsatt kön sannolikt har utvecklats från receptorer som hjälper malen att uppfatta växters doftämnen. Det ligger kärlek i luften sägs det ibland. Sant, åtminstone för nattfjärilar. Honan sprider könsferomoner i luften för att locka till sig en hane att para sig med

https://www.lu.se/artikel/fran-vaxtdoft-till-konsdoft - 2025-10-17

Gammaldags blodförtunnare lika bra som ny och dyrare

Gammaldags blodförtunnande behandling lika bra som ny och dyrare vid hjärtinfarkt visar stor skandinavisk studie En omfattande och unik skandinavisk studie (VALIDATE-SWEDEHEART) visar att om man vid hjärtinfarkt tidigt använder kraftfulla blodproppshämmande tabletter så är vanlig heparin lika bra som dyra kortverkande blodförtunnande läkemedel. Båda behandlingarna resulterade i låg risk för död, n

https://www.lu.se/artikel/gammaldags-blodfortunnare-lika-bra-som-ny-och-dyrare - 2025-10-17

Samverkanstema: Hur ska vi förstå klimatförändringarna?

Hur ser ett fossilfritt samhälle ut? På vilket sätt skulle samhället och landskap förändras om allt fler människor valde att enbart äta vegetariskt? Och hur skulle det vara att leva i Skåne om temperaturen stiger med flera grader? Såväl forskare som myndigheter och företag försöker förstå vad klimatförändringarna kommer att innebära i praktiken. Statsvetaren Johannes Stripple leder ett initiativ d

https://www.lu.se/artikel/samverkanstema-hur-ska-vi-forsta-klimatforandringarna - 2025-10-17

Pressinbjudan: Följ med på en resa in i vår hjärna!

Lunds universitet bjuder in till en fängslande färd i vårt mentala universum där de senaste framstegen inom hjärnforskningen lyfts fram. Med vetenskapsveckan Den fantastiska hjärnan 4-10 september vill Lunds universitets visa upp bredden och nya framsteg inom hjärnforskningen. Till heldagssymposiet The Amazing Brain i Stadshallen den 6 september är flera internationella toppforskare redo att ge sp

https://www.lu.se/artikel/pressinbjudan-folj-med-pa-en-resa-i-var-hjarna - 2025-10-17

Hisnande färd in i den mänskliga hjärnan

Hjärnforskningen tar ständigt nya kliv framåt och genomsyrar i dag stora delar av universitetet. Hjärnforskningen befinner sig i en snabb utveckling, inte minst tack vare all ny teknik som hela tiden tillkommer. I början av september, 4-10, bjuder Lunds universitet på en spännande färd in i vårt mentala universum! Nya sätt att studera hjärnan utvecklas ideligen, vilket också har breddat forsknings

https://www.lu.se/artikel/hisnande-fard-i-den-manskliga-hjarnan - 2025-10-17

Studenter spårar osynliga plastrester i havet

Växande öar av plastskräp flyter omkring i havet, det vet vi. Men inte alla tänker på att plasten så småningom bryts ner till mindre beståndsdelar, osynliga för blotta ögat men som kan finnas kvar i haven i årtionden och skada växt- och djurlivet. Detta vill en grupp ingenjörsstudenter vid LTH ändra på och håller därför på att utveckla en bärbar biosensor som kan upptäcka och mäta halten dessa så

https://www.lu.se/artikel/studenter-sparar-osynliga-plastrester-i-havet - 2025-10-17

On the Thresholds of Knowledge intar Kungshuset i Lund

Under Lunds universitets 350-årsjubileum öppnas för första gången hela Kungshuset i Lund för allmänheten. 6 september öppnar konstutställningen On the Thresholds of Knowledge, då hela huset fylls av verk av tretton internationella och lokala konstnärer. 1500-talsbyggnaden är en av Lunds äldsta och fungerade som universitetets hemvist under många år. Genom århundradena har här bland annat funnits e

https://www.lu.se/artikel/thresholds-knowledge-intar-kungshuset-i-lund - 2025-10-17

Äldre med fallrisk får olämpliga läkemedel

Många äldre med benskörhet får mediciner som ökar risken för fall och höftfrakturer. Och den olämpliga medicineringen är även utbredd bland dem som redan drabbats av höftfraktur. Det framkommer i en avhandling från Lunds universitet. I takt med att antalet äldre blir fler så ökar också antalet höftfrakturer. I en uppskattning som tagits fram tidigare av forskare vid Lunds universitet beräknas en f

https://www.lu.se/artikel/aldre-med-fallrisk-far-olampliga-lakemedel - 2025-10-17