Sökresultat

I djurens värld borgar det för ett långt liv för de biologiska föräldrarna ifall de får hjälp att ta hand om sina ungar. Det konstaterar forskare vid universiteten i Lund och Oxford efter att ha gått igenom data från mer än 9000 studier. Ett generellt mönster är att djur som lever länge får färre avkommor jämfört med djur som lever kortare tid. Med andra ord; föräldrapar som får många ungar förkor

https://www.biologi.lu.se/artikel/fagelforaldrar-som-far-hjalp-lever-langre - 2025-09-29

Många arter av humlor hotas av klimatuppvärmningen, men inte alla. Mörk jordhumla är världens vanligaste humla och så lär det förbli. Forskare från Lunds universitet har nämligen upptäckt att den gynnas av att klimatet blir allt varmare. Genom att undersöka jordhumlor som har samlats in av amatörer och forskare under 150 år har biologer och klimatforskare på Lunds universitet kommit fram till att

https://www.biologi.lu.se/artikel/ett-varmare-klimat-gor-varldens-vanligaste-humla-annu-vanligare - 2025-09-29

Fiskar kan ändra både beteende och utseende när de blir stressade. Den utlösande faktorn kan vara hotet att bli uppäten av en rovfisk, men rester av antidepressiva läkemedel i vattnet kan få liknande effekt på fiskarna, enligt en ny avhandling vid Lunds universitet. Jerker Vinterstare har studerat fiskarten ruda. I sin avhandling visar han på att rester av antidepressiva läkemedel i vattnet kan le

https://www.biologi.lu.se/artikel/fiskars-beteende-och-utseende-paverkas-av-stress - 2025-09-29

Forskare har upptäckt att fåglarnas blod producerar mer värme på vintern än på hösten då det inte är lika kallt. Hemligheten finns i cellernas energifabrik, mitokondrierna. Däggdjur har inga mitokondrier i sina röda blodkroppar, något som fåglar har och som enligt forskarlaget från Lund och Glasgow gör att blodet kan fungera som ett centralvärmeaggregat när det är kallt.Skruvar upp värmen– På vint

https://www.biologi.lu.se/artikel/blodet-ar-faglarnas-varmeelement - 2025-09-29

Olika egenskaper och beteenden nedärvs ofta flera tillsammans och inte var för sig, något som gäller både växter och djur. Den slutsatsen drar en internationell grupp med forskare som gått igenom litteratur på området. Sannolikt är sådana ”egenskapspaket” vanliga inom både växtförädling och djuravel utan att människor känner till det. Enligt forskarna gynnar det naturliga urvalet ofta kombinatione

https://www.biologi.lu.se/artikel/forbisedda-kombinationer-av-egenskaper-vanliga-inom-djuraveln - 2025-09-29

Forskare har upptäckt att trastsångaren, en liten fågel som normalt flyttar på nätterna, flyger på extrema höjder på upp till 6300 meter de fåtalet gånger då den väljer att fortsätta att flyga på dagen under sin månadslånga flyttning från norra Europa till övervintringsområdena söder om Sahara. I en studie publicerad i Science presenterar forskarna sina unika resultat samt de möjliga förklaringarn

https://www.biologi.lu.se/artikel/flyttande-smafaglar-stiger-till-extrema-hojder-pa-dagen - 2025-09-29

Ett internationellt forskarlag kan ha hittat svaret på varför murödlor blivit Medelhavsländernas mest framgångsrika reptil. Resultaten visar hur hybridisering och drastiska förändringar i havsnivåer och klimat påverkat artbildningen i regionen. Tobias Uller vid Lunds universitet har lett studien. Enligt honom kan murödlornas historia och evolution lära oss hur förändringar i Medelhavsområdets klim

https://www.biologi.lu.se/artikel/nya-arter-nar-medelhavet-torkade-ut - 2025-09-29

Talgoxar som lever i städer skiljer sig genetiskt från talgoxar på landet. Det konstaterar forskare i en unik studie där de undersökt populationer med talgoxar i nio stora europeiska städer och jämfört deras gener med generna hos kusinerna från landet. Forskarna konstaterar dessutom att det inte spelar någon roll om talgoxarna lever i Malmö, Milano eller Madrid: För att klara av att leva i en milj

https://www.biologi.lu.se/artikel/ett-stressigt-liv-i-staden-paverkar-faglarnas-arvsmassa - 2025-09-29

När man talar om biologisk mångfald är det ofta artrikedomen ovan marken man tänker på. Men på senare tid har även livet under markytan fått allt mer uppmärksamhet. Här kommer fem enkla tips från Lunds universitet på hur du kan boosta jorden i din egen trädgård! Jorden, det vill säga den som finns under våra fötter, tillhör de artrikaste miljöerna i världen. På en liten yta kan det finnas flera ki

https://www.biologi.lu.se/artikel/myllret-i-marken-sa-boostar-du-jorden-i-din-egen-tradgard-fem-enkla-tips-till-biologiska-mangfaldens - 2025-09-29

I en ny studie publicerad i iScience konstaterar forskare vid Lunds universitet att tornseglare håller högre hastighet, det vill säga flyger längre per dag, än någon annan flyttfågel. Fåglar som flyttar från övervintringsområdena i södra Afrika till häckningsplatserna i Sverige tar ungefär två månader på sig att tillryggalägga sträckan inräknat raster för att vila och äta. Tills nu har forskare up

https://www.biologi.lu.se/artikel/nytt-hastighetsrekord-flyttfaglar - 2025-09-29

Forskare i Lund, Köpenhamn och Norwich visar i en ny studie publicerad i Science att skadliga mutationer som ansamlas i genomet (arvsmassan) spelar en viktig, men försummad, roll för bevarandebiologiska åtgärder för hotade arter. – Många arter är idag starkt hotade, både lokalt och globalt. I Sverige har vi helt förlorat flera arter, till exempel mellanspett och veronikanätfjäril. Dessa arter före

https://www.biologi.lu.se/artikel/dna-analyser-kan-radda-hotade-arter - 2025-09-29

Extrema skillnader i flyghöjd mellan dag och natt kan vara ett, tills nu, oupptäckt mönster bland flyttfåglar. Den reflexionen gör forskare vid Lunds universitet i en studie på dubbelbeckasiner där de även uppmätt nytt höjdrekord för flyttfåglar oavsett art, 8700 meter. Dubbelbeckasiner är en vadarfågel som häckar i bland annat Sverige och tillbringar vintern i områden vid ekvatorn i Afrika. Från

https://www.biologi.lu.se/artikel/hissnande-hojdvaxlingar-hos-maratonflygande-flyttfaglar - 2025-09-29

För första gången kan forskare visa att artificiellt ljus i städer och andra områden förstör möjligheterna för nattaktiva djur att navigera efter naturliga ljusfenomen på natthimlen. Istället tvingas de ta gatlyktor, neonbelysning och strålkastare till hjälp för att kunna orientera sig. En del djur, bland andra flyttfåglar, sälar och nattfjärilar, använder ljuset från stjärnor, månen och vintergat

https://www.biologi.lu.se/artikel/artificiellt-ljus-saboterar-dyngbaggarnas-orienteringsformaga - 2025-09-29

Nere i jorden, på en yta inte större än en skosula, lever fler mikroorganismer än det finns människor i världen. Nu har forskare vid Lunds universitet byggt ett fönster till denna underjordiska värld och gjort det osynliga livet synligt. Forskarna har grävt ner specialkonstruerade mikrochipp i marken samt tagit jord till laboratoriet. Allt för att i realtid kunna studera myllret i jorden och hur b

https://www.biologi.lu.se/artikel/forskare-oppnar-unikt-fonster-mot-underjorden - 2025-09-29

Medvetenheten om att pollinerande insekter behöver blommor rika på pollen och nektar ökar. I en ny studie visar det sig att träd kan vara minst lika viktiga för överlevnaden, åtminstone för det röda murarbiet, men troligtvis även för andra vildbin. Ett träd stack – lite oväntat – ut som favorit. Jordbrukslandskapen har förändrats kraftigt det senaste seklet, något som bland annat lett till att ant

https://www.biologi.lu.se/artikel/bin-behover-fler-trad - 2025-09-29

Hur kan fåglar undvika att krocka när de flyger i täta lövverk och i andra trånga miljöer med många hinder? Och vad innebär det för fåglarna att flyga i sådana komplexa miljöer? De frågorna funderade Per Henningsson vid Lunds universitet på innan han gjorde slag i saken och tog hjälp av familjens egen tama undulat för att ta reda på svaren. Nu publiceras studien i Royal Society Open Science. Pande

https://www.biologi.lu.se/artikel/restriktioner-mojliggjorde-unik-fagelstudie - 2025-09-29

Forskare har lyckats kartlägga granbarkborrens hela arvsmassa. Genombrottet banar väg för ny forskning på barkborrarna och långt bättre möjligheter att effektivt bekämpa skadeinsekten som varje år kan fördärva mer än 100 miljoner kubikmeter granskog i Europa och Asien. Kartläggningen av skalbaggens arvsmassa (genom) ökar möjligheterna att förstå hur och varför granbarkborren blivit en mycket framg

https://www.biologi.lu.se/artikel/granbarkborrens-arvsmassa-kartlagd - 2025-09-29

Klimatkrisen är allvarlig. Lika allvarlig är utarmningen av den biologiska mångfalden i världen. Forskning och arbete sker för att lindra båda kriserna. Problemet är att åtgärderna hittills inte har samordnats. I en internationell studie pekar forskare på vikten av att ta hänsyn till båda kriserna samtidigt, både inom forskning och vad gäller konkreta åtgärder. – Klimatåtgärder kan inte bortse frå

https://www.biologi.lu.se/artikel/forskare-varnar-utan-samsyn-kan-varken-klimat-eller-biodiversitet-raddas - 2025-09-29

En ny studie visar att fjärilar som lever i städer har utvecklat speciella anpassningar för att utnyttja den varmare och längre sommarsäsongen som är typisk för städer jämfört med omgivande områden. Detta beror sannolikt på att städer utgör så kallade urbana värmeöar i landskapet. Experiment med två olika arter, rapsfjäril och rutig buskmätare, i Stockholm och Helsingfors visar att fjärilspopulati

https://www.biologi.lu.se/artikel/evolutionara-forandringar-gor-att-fjarilar-i-stader-far-langre-flygperioder - 2025-09-29

Kan trollsländor flytta hundratals mil över Indiska oceanen, från Indien via Maldiverna till Afrika, och tillbaka igen? Enligt hypotesen ja. Nu har ett internationellt forskarlag med hjälp av modeller och simuleringar tagit reda på om hypotesen stämmer. För tolv år sedan, 2009, beskrev marinbiologen Charles Anderson hypotesen. Han hade då observerat segeltrollsländor (Pantala flavescens) på Maldiv

https://www.biologi.lu.se/artikel/studie-stodjer-trollslandans-flytt-over-indiska-oceanen - 2025-09-29