Sökresultat

Onsdagen den 27 maj invigdes äntligen den nya Miljö- och geovetenskapliga institutionen (MGeo) med musik, panelsamtal, seminarier och visning om mineral viktiga för den gröna omställningen. Nästan fem månader efter att Cntrum för miljö- och klimatvetenskap (CEC), Geologiska institutionen och Institutionen för naturgeografi och ekosystemvetenskap (INES) samlats i den nya organisationen markerade in

https://www.mgeo.lu.se/artikel/miljo-och-geovetenskapliga-institutionen-invigdes-med-dans-musik-och-panelsamtal - 2026-07-15

Jutta Holst är forskare och koordinator på ICOS Sweden, en infrastruktur som Miljö- och geovetenskapliga institutionen är värd för. Den 15-17 september är hon med och arrangerar ICOS vetenskapliga konferens som för första gången hålls i Lund. Hur beskriver du kortfattat konferensen?Den är en viktig mötesplats för alla forskare om växthusgaser, både från atmosfär-, havs- och ekosystemsidan. Det bli

https://www.mgeo.lu.se/artikel/konferens-om-vaxthusgaser-samlar-forskare-i-lund - 2026-07-15

Nya forskningsresultat och metoder från Abdulhakim Abdi, forskare vid Miljö- och geovetenskapliga institutionen (MGeo), bidrar till att öka kunskapen om trädslag i Sveriges skogar. Skogarna spelar en avgörande roll för Sveriges ekonomi, den biologiska mångfalden och klimatsystemet, och har ett enormt kulturellt värde. Därför är det viktigt att veta vilka trädslag som växer var för att kunna förval

https://www.mgeo.lu.se/artikel/unik-kartlaggning-av-tradslag-i-ny-forskning - 2026-07-15

I Arktis värms klimatet upp snabbare än nästan någon annanstans på jorden. Det förändrar både landskapet och ekosystemen. Hanna Marsh, som nyligen disputerat, har i sin avhandling undersökt hur växtligheten i norr påverkas och vad det betyder för naturens koldioxidupptag. Vad har du undersökt?– Jag har undersökt hur växtligheten i Arktis och andra nordliga områden påverkas av klimatförändringar, s

https://www.mgeo.lu.se/artikel/fem-fragor-till-hanna-marsh-om-klimatforandringar-i-arktis - 2026-07-15

Pollinatörer som bin, humlor och fjärilar har för lite livsmiljöer (habitat) som dessutom ofta är av otillräcklig kvalitet. En ny studie genomförd av forskare från mer än 20 lärosäten – däribland CEC och Biologiska institutionen vid Lunds universitet – visar att dessa insekter kan dra nytta av att öka arealen av deras habitat betydligt mer än vad som idag föreskrivs i EU:s strategi för biologisk m

https://www.mgeo.lu.se/artikel/fler-blomrika-livsmiljoer-behovs-pollinatorer-i-jordbrukslandskapet - 2026-07-15

Skogens tid är en uppslukande ljudpromenad framtagen av forskare vid Lunds universitet. Här bjuds du som lyssnare in till att utforska skogen genom olika sätt att förstå tiden. Ljudvandringen kan upplevas var som helst, men den gör sig allra bäst bland träden. I ljudvandringen får du som lyssnare uppleva skogen genom olika sätt att förstå tid. Skogar formas inte bara av naturens egna processer. I

https://www.mgeo.lu.se/artikel/upplev-skogen-genom-olika-tidsperspektiv-premiar-ljudvandringen-skogens-tid - 2026-07-15

Genom att analysera drygt 100 000 fältmätningar och miljödata har ett internationellt forskarlag skapat kartor som visar var och när naturligt återväxande skogar binder mest kol. För att klara klimatmålen och undvika de allvarligaste följderna av den globala uppvärmningen behöver vi både minska utsläppen av växthusgaser och ta bort koldioxid som redan finns i atmosfären. Naturligt återväxande skog

https://www.mgeo.lu.se/artikel/sekundarskogar-kan-bli-en-nyckel-i-klimatarbetet-om-vi-skyddar-dem-i-tid - 2026-07-15

Det nya projektet ”Skogsbrukets klimatanpassning för resiliens i skogen” (FORESTCARE), ska sammanställa befintlig kunskap för att stödja övergången till ett mer motståndskraftigt skogsbruk. Projektet har beviljats 4 miljoner kronor i anslag från Formas, inom ramen för utlysningen ”Kunskapsöversikter för klimatomställning”. Professor Markku Rummukainen berättar mer om projektet och finansieringen: 

https://www.mgeo.lu.se/artikel/nytt-projekt-om-klimatanpassning-i-skogen - 2026-07-15

Extrema väderhändelser utsätter transportinfrastrukturen för allt större påfrestningar, särskilt i glesbefolkade regioner. I ett nytt forskningsprojekt som finansieras av Formas kommer docent Pengxiang Zhao att kartlägga strategier för att förbättra transportsystemets motståndskraft och tillgänglighet i ett föränderligt klimat. Bidraget på 4 miljoner kroner kommer från Formas inom utlysningen ”Kun

https://www.mgeo.lu.se/artikel/nytt-formas-projekt-om-transporter-vid-extrema-vaderhandelser - 2026-07-15

Klimatförändringarna förändrar de kallaste regionerna på vår planet i en aldrig tidigare skådad takt. Ändå förbises ofta en av de viktigaste faktorerna som styr hur inlandsisar, glaciärer och permafrost reagerar: snön. Detta ska ett nytt EU-projekt råda bot på. SnowPI (Polar Snow, Permafrost and Inland Ice in a Changing World) är ett nystartat forskningsprojekt inom EU:s forskningsprogram Horisont

https://www.mgeo.lu.se/artikel/sno-i-fokus-nytt-eu-projekt-tar-sig-dold-drivkraft-bakom-klimatforandringarna - 2026-07-15

Att skogsägare känner starkt för sin skog innebär inte automatiskt att de gör mer för att främja biologisk mångfald. Dessutom riskerar dagens system för frivilligt skydd att missa de mest värdefulla naturområdena. Det visar en ny avhandling av Hanna Ekström Pigot. I studien har 23 skogsägare i södra Sverige intervjuats. Många av skogsägarna har en tydlig och känslomässig relation till sin skog, so

https://www.mgeo.lu.se/artikel/omsorg-om-skogen-ger-inte-alltid-hogre-biologisk-mangfald - 2026-07-15

Genom att kombinera satellitdata, matematisk och statistisk ekosystemmodellering samt AI går det att få tidigare och mer tillförlitliga skördeprognoser, vilket är avgörande för framtidens livsmedelssäkerhet. Det visar en ny avhandling från Lunds universitet. Att möta livsmedelsbehovet hos en växande befolkning med begränsade jordbruksresurser är en av vår tids största utmaningar. Grödornas avkastn

https://www.mgeo.lu.se/artikel/ny-forskning-kan-ge-tillforlitligare-skordeprognoser - 2026-07-15

En ny masterinriktning inom livsvetenskaper visar på hur beräkningsvetenskap kan tillämpas inom medicin och biologi. Satsningen speglar ett växande behov av matematiskt och tekniskt kunniga naturvetare som vill lösa komplexa problem inom livsvetenskaperna. Denna artikel publicerades 28 augusti på naturvetenskapliga fakultetens hemsida.Den nya inriktningen är en del av det befintliga masterprogramm

https://www.mgeo.lu.se/artikel/matte-och-medicin-kopplas-ihop-i-ny-masterinriktning-i-berakningsvetenskap - 2026-07-15

En ny studie från Lunds universitet visar att förändrad markanvändning inte bara minskar antalet insekter – den ökar även risken för inavel bland svenska fjärilar. Detta gäller särskilt arter med specifika krav på livsmiljöer, vilket kan få allvarliga konsekvenser för deras långsiktiga överlevnad. Artikeln publicerades ursprungligen den 13 augusti 2025 på naturvetenskapliga fakultetens webbplats. 

https://www.mgeo.lu.se/artikel/forandrad-markanvandning-leder-till-okad-inavel-hos-svenska-fjarilar - 2026-07-15

Under hela sin forskarkarriär har Birger Schmitz, professor emeritus vid fysiska institutionen, burit på idén att skriva en populärvetenskaplig bok om sitt forskningsfält astrogeobiologin. Nu släpper han Dinosauriernas död, meteoriterna och livets väg. Artikeln publicerades ursprungligen den 13 juni 2025 på naturvetenskapliga fakultetens webbplats.Hur fick du idén till boken?– I min forskning gör

https://www.mgeo.lu.se/artikel/geologiprofessor-debuterar-med-bok-om-dinosauriernas-dod - 2026-07-15

Hur bygger man en stark publiceringsprofil i ett alltmer konkurrensutsatt akademiskt landskap? Vad krävs för att säkerställa att ens forskning faktiskt når fram till de människor som behöver den? Och hur blir man synlig i forskarsamhället – även om man inte har den mest utåtriktade personligheten? LTH-lektorn Enrico Ronchi ger sina bästa tips. Var inte rädd för att kasta dig ut i internationella s

https://www.lthin.lth.se/artikel/2026/sa-kan-du-oka-din-akademiska-publicering - 2026-07-15

LTH:s välbesökta Lise Meitner-seminarium 15 oktober ägnades åt förebilder inom akademin. Med en föreläsning av Reglerteknik, följt av en paneldiskussion, avslutades evenemanget med att LTH:s rektor delade ut diplom till de nya Lise Meitner-professorerna. Förebilder I föreläsningen lyfts LTH:s och Lunds universitets första Nobelpristagare Anne L’Huillier fram som ett utmärkt exempel på förebild och

https://www.lthin.lth.se/artikel/2025/lise-meitner-seminarium-om-forebilder - 2026-07-15

Vid Lise Meitner-seminariet 2025 presenterades två nya Lise Meitner-professorer, medan föreläsningen tittade bakåt på hundra år av kvinnlig excellens inom ämnet reglerteknik. Vid Lise Meitner-seminariet 2025 presenterades två nya Lise Meitner-professorer, medan föreläsningen tittade bakåt på hundra år av kvinnlig excellens inom ämnet reglerteknik.Professor Carolyn Beck Carolyn Beck är professor vi

https://www.lthin.lth.se/artikel/2025/nya-och-gamla-forebilder - 2026-07-15

Under minglet efter Lise Meitner-seminariet 2025 pratade vi med några av deltagarna om förebilder. Erik Andersson – Forskningskoordinator vid Institutionen för designvetenskaperVad tyckte du om seminariet?– Gänget från reglerteknik sprider en sådan glädje och positivitet, det märks att de trivs ihop. De har gjort ett jättefint arbete med utställningen och hela projektet. Det påminner om när man sy

https://www.lthin.lth.se/artikel/2025/mingel-pa-lise-meitner-seminariet - 2026-07-15

Den 22 maj samlades runt 70 åhörare på IKDC för ett gemensamt hedersdoktorseminarium arrangerat av naturvetenskapliga fakulteten och LTH. Trots skyfall utanför fylldes salen av nyfikna deltagare som bjöds på reflektioner, nya perspektiv och oväntad kunskap från årets hedersdoktorer. Dagens ämnen spände från havets botten till generativ AI, entreprenörskap och akademiska vägval. Margaret McNamee, p

https://www.lthin.lth.se/artikel/2025/fran-marin-forskning-till-ai-och-entreprenorskap-arets-hedersdoktorer-inspirerade-en-fullsatt-publik - 2026-07-15