Sökresultat

De har gjort en framstående professionell insats präglad av vetenskaplig excellens, en väsentlig betydelse för forskningsinfrastruktur eller väsentlig betydelse för samhället. LTH:s styrelse har fattat beslut om att två personer 2026 kommer att utses till hedersdoktorer. Gustaf Ramel – innovativt och resilient jordbrukAvdelningen för teknisk vattenresurslära vid LTH har samarbetat med lantbrukaren

https://www.lthin.lth.se/artikel/2025/gustaf-ramel-och-margret-bauer-blir-lths-hedersdoktorer - 2026-07-15

Nu lanserar LTH profilområden för sin samlade spetskompetens inom forskningen. Dessa tvärvetenskapliga områden ska bidra till ökad samverkan med näringslivet och samhället. Kraftsamlingen görs kring sju teman: aerosoler, AI och digitalisering, avancerade ljuskällor, cirkulär byggindustri, energiomställning, nanovetenskap och teknik för hälsa. För LTH:s rektor, Annika Olsson, är etableringen av pro

https://www.lthin.lth.se/artikel/2022/lth-lanserar-profilomraden-starkare-svar-pa-samhallsutmaningar - 2026-07-15

För första gången på två år är LTH och Lunds universitet på plats i Visby för Almedalsveckan. I tider av kris och krig är den demokratiska mötes­platsen viktigare än någonsin. ”En magisk plats för dialog, utbyte och oväntade möten som bidrar till att utveckla vårt samhälle”. Visionen för Almedalsveckan sätter ord på det som lockar den samhällsintresserade till Visby – att föra diskussioner med bes

https://www.lthin.lth.se/artikel/2022/almedalen-en-mojlighet-lth-att-mota-beslutsfattare - 2026-07-15

Hon forskar om hur AI kan förbättra produktutveckling och industriella processer. Vid Institutionen för designvetenskaper hoppas LTH:s nya Lise Meitner-professor inspirera nästa generation forskare inom ett framväxande akademiskt fält, särskilt unga kvinnor. Hej och välkommen till LTH! Hur började din karriär som expert inom ditt område?– Om jag ser tillbaka började den inte med ett särskilt tillf

https://www.lthin.lth.se/artikel/2025/valkommen-till-lth-lise-meitner-professor-ibtissam-el-hassani - 2026-07-15

LTH:s aerosolforskare Malin Alsved och Jakob Löndahl tilldelas Levipriset 2025 från Sveriges Ingenjörer. De får priset för sin forskning om hur covid-19 kan spridas via små luftburna partiklar. Malin Alsved, biträdande universitetslektor och Jakob Löndahl, professor – båda i aerosolteknologi vid Lunds Tekniska Högskola – har de senaste åren genomfört banbrytande forskning som under covid-19-pandem

https://www.lthin.lth.se/artikel/2025/arbetsmiljopris-till-aerosolforskare-vid-lth - 2026-07-15

”För experimentella metoder som genererar attosekundpulser av ljus för studier av elektrondynamik i materia” – Kungl. Vetenskapsakademien har beslutat att belöna Anne L’Huillier med Nobelpriset i fysik. Experiment med ljus fångar de kortaste ögonblickenÅrets tre Nobelpristagare i fysik belönas för sina experiment som gett mänskligheten nya verktyg för att utforska elektronernas värld inuti atomer

https://www.lthin.lth.se/artikel/2023/nobelpriset-i-fysik-2023-gar-till-anne-lhuillier-professor-i-atomfysik-vid-lth - 2026-07-15

Vetenskapsrådet har rekommenderat en ny nationell satsning på och finansiering av polarforskning inom ramen för regeringens program för strategiska forskningsområden. Miljö- och geovetenskapliga institutionen (MGeo) är medsökande i förslaget, som leds av Stockholms universitet. Satsningen samlar flera universitet i ett långsiktigt samarbete. Även om det formella beslutet fattas av regeringen inneb

https://www.mgeo.lu.se/artikel/ny-finansiering-polarforskning - 2026-07-15

Hur mäter man hur produkter och råvaror som utvinns på vitt skilda platser runt om i världen påverkar den biologiska mångfalden? Forskaren Carla Coelho från Miljö-och geovetenskapliga institutionen (MGeo) har tillsammans med sina kollegor utvecklat en ny metod för att uppskatta gruvors och stenbrotts påverkan – och i vilken utsträckning de faktiskt skadar livsmiljöerna i omgivningen. Perforering -

https://www.mgeo.lu.se/artikel/gruvdrift-i-de-sista-ororda-omradena-en-metod-att-identifiera-gruvor-i-ororda-landskap - 2026-07-15

Bristen på fosfor i skogens mark kan leda till att de globala klimatförändringarna ökar. Det visar ny forskning som har undersökt en komplex balans mellan koldioxidgödning, fosforbrist och trädtillväxt. Världens skogar är viktiga i kampen mot klimatförändringar eftersom skogarna tar upp ungefär en fjärdedel av de växthusgaser som släpps ut i atmosfären. Träden behöver kolatomerna för att kunna väx

https://www.mgeo.lu.se/artikel/fosforbrist-kan-forvarra-klimatproblemen - 2026-07-15

Miljöpionjären Henrik Smith tilldelas tungt internationellt ekologipris. Han betonar vikten av att forskningen interagerar med samhället – tiden är förbi när det räckte att skriva en tung studie som sen stod och samlade damm. Miljöpionjären Henrik Smith tilldelas tungt internationellt ekologipris. Han betonar vikten av att forskningen interagerar med samhället – tiden är förbi när det räckte att s

https://www.mgeo.lu.se/artikel/miljopionjar-prisas-ger-akademin-baklaxa - 2026-07-15

Maj-Lena Finnander Linderson, forskare vid Miljö- och geovetenskapliga institutionen (MGeo), genomförde en studie om konsekvenserna av Tjernobylkatastrofen. Det har nu gått 40 år sedan katastrofen inträffade, och vi frågar Maj-Lena om vad hon undersökte, hur hon reagerade på de fruktansvärda nyheterna och vad hon tycker vi kan lära oss av händelserna. Hallå, Maj-Lena Finnander Linderson!Det har gå

https://www.mgeo.lu.se/artikel/40-ar-sedan-tjernobyl - 2026-07-15

Salem Thawaba, professor i arkitektur och stadsplanering vid Birzeituniversitetet i Palestina, besökte Lund i slutet av april. Han var där för att delta i undervisningsverksamhet och diskutera fortsatt samverkan med Lina Eklund från Miljö-och geovetenskapliga institutionen (MGeo). Den 30 april höll han ett seminarie med titeln ”Kolonisering och ständigt skiftande gränser: Ett fall från Västbanken”

https://www.mgeo.lu.se/artikel/forskare-belyser-effekterna-av-forandrade-granser-pa-vastbanken - 2026-07-15

Enligt ny forskning riskerar nordliga torvmarker att spela en större roll i framtida klimatförändringar än vad man tidigare trott. Studien visar att stora områden med torvmarker kan börja släppa ut koldioxid redan vid mitten av 2100-talet. Hittills har torvmarker främst betraktats som en naturmiljö som kan dämpa klimatproblemen tack vare att torven lagrar enorma mängder koldioxid från atmosfären.

https://www.mgeo.lu.se/artikel/torvmarker-kan-forstarka-klimatuppvarmningen - 2026-07-15

När Crafoordpristagaren Veerabhadran Ramanathan besökte Lund den 18 maj kombinerade han personliga reflektioner med ett kraftfullt vetenskapligt budskap: att förstå aerosoler och växthusgaser är avgörande för att bekämpa klimatförändringarna, men för att lösa krisen krävs nya tillvägagångssätt, ett brett samarbete och ett brådskande engagemang från allmänheten. Måndagen den 18 maj besökte Veerabha

https://www.mgeo.lu.se/artikel/att-forsta-en-varld-i-uppvarmning-insikter-fran-crafoordpristagaren-veerabhadran-ramanathan - 2026-07-15

När Sveriges Unga Akademi nu presenterar sina nya ledamöter finns en kollega från Miljö- och geovetenskapliga institutionen (MGeo) med: Lina Eklund. Vilken fantastisk nyhet! Hur känns det, Lina?- Lärorikt och kul!Vad innebär det för dig och vad hoppas du få ut av akademin?- Att bli invald i Sveriges Unga Akademi är ju en unik möjlighet att vara med och bidra till bättre förutsättningar för forskar

https://www.mgeo.lu.se/artikel/lina-eklund-blir-ny-ledamot-i-sveriges-unga-akademi - 2026-07-15

En ny studie av Nitin Chaudhary, forskare vid MGeo (Miljö-och geovetenskapliga institutionen), visar hur klimatförändringar kan påverka koldioxidlagringen i Indiens skogar – och har rönt stor uppmärksamhet i de stora indiska medierna. I denna Q&A (frågor och svar) förklarar Nitin varför resultaten är viktiga, vad som gör studien nyskapande och varför resultaten måste förmedlas med försiktighet. He

https://www.mgeo.lu.se/artikel/overraskande-resultat-i-en-ny-studie-om-framtida-koldioxidlagring-i-indiska-skogar - 2026-07-15

Med sin rika biologiska mångfald, livsmedelsproduktion och avgörande vattenresurs har Storkriket nu utsetts av UNESCO till Sveriges åttonde biosfärområde. Området, som omfattar hela Lunds och Sjöbo kommuner samt delar av Eslövs kommun, blir ett modellområde för hållbar samhällsutveckling och öppnar nya möjligheter för forskning och utbildning. I Storkriket finns 22 procent av Sveriges rödlistade a

https://www.mgeo.lu.se/artikel/storkriket-utses-till-biosfaromrade-oppnar-nya-mojligheter-forskning-och-utbildning - 2026-07-15

EU:s nya krav på naturrestaurering ska omsättas i nationell praktik – men hur gör man det effektivt i ett jordbrukslandskap? På uppdrag från svenska myndigheter har forskare från Miljö- och geovetenskapliga institutionen tagit fram en rapport som pekar på konkreta vägar framåt för hur biologisk mångfald, lantbrukets villkor och kostnadseffektivitet kan gå hand i hand. EU:s förordning om att restau

https://www.mgeo.lu.se/artikel/fran-eu-krav-till-verklighet-sa-kan-sverige-lyckas-med-naturrestaurering-i-jordbrukslandskapet - 2026-07-15

Onsdagen den 27 maj invigdes äntligen den nya Miljö- och geovetenskapliga institutionen (MGeo) med musik, panelsamtal, seminarier och visning om mineral viktiga för den gröna omställningen. Nästan fem månader efter att Cntrum för miljö- och klimatvetenskap (CEC), Geologiska institutionen och Institutionen för naturgeografi och ekosystemvetenskap (INES) samlats i den nya organisationen markerade in

https://www.mgeo.lu.se/artikel/miljo-och-geovetenskapliga-institutionen-invigdes-med-dans-musik-och-panelsamtal - 2026-07-15

Jutta Holst är forskare och koordinator på ICOS Sweden, en infrastruktur som Miljö- och geovetenskapliga institutionen är värd för. Den 15-17 september är hon med och arrangerar ICOS vetenskapliga konferens som för första gången hålls i Lund. Hur beskriver du kortfattat konferensen?Den är en viktig mötesplats för alla forskare om växthusgaser, både från atmosfär-, havs- och ekosystemsidan. Det bli

https://www.mgeo.lu.se/artikel/konferens-om-vaxthusgaser-samlar-forskare-i-lund - 2026-07-15