En dansk forskagrupp vid universitetet i Köpenhamn har i samarbete med kanadensiska kollegor i Québec upptäckt vilken receptor som aktiveras i människans bruna fettceller. Upptäckten kan leda till nya principer för att behandla fetma och typ 2-diabetes. Brunt fett är på flera sätt motsatsen till det vita fettet som när det finns för mycket av gör människor överviktiga. Det bruna fettet lagras inte

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/ett-steg-mot-aktivering-av-kaloribrannande-brunt-fett - 2025-09-13

Nästan tre miljoner färre döda i hjärt- kärlsjukdom och drygt en miljon färre dödsfall i stroke. Det skulle resultatet bli om den dagliga konsumtionen av salt minskade med ungefär en tesked. En tesked saltGenom att slå samman resultat från 19 olika undersökningar från åren 1966 till 2008 i en så kallad metaanalys försökte forskarna få ett samlat grepp.Sammanlagt hade drygt 177 000 personer deltagi

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/siffror-pa-antalet-offer-saltkonsumtionen-0 - 2025-09-13

Flera gener som ökar risken för övervikt och fetma är redan kända men nu rapporterar en holländsk forskargrupp att de funnit en smal-gen, en genetisk variant som minskar risken. Ämnet reservatol, som finns bland annat i rött vin, aktiverar smal-genen, åtminstone hos möss. Att genen SIRT1 tilldrar sig allt större intresse från forskarna har flera orsaker. Den har bevarats under miljoner år och finn

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/genvariant-minskar-risken-fetma - 2025-09-13

Telefonen ringde och avbröt honom när han rensade sin nyfångade fisk. Det var Eric Lander från Boston: ”Would you like to do some real fishing instead?” frågade han. Och på den vägen är det. Leif Groop svarade ja och idag, nästan 20 år senare, är han en av världens mest framgångsrika diabetesforskare, inte oväntat är genfiske specialiteten. En kort tid efter Landers telefonsamtal var Leif Groop i

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/fiske-med-allt-storre-tral-och-allt-finmaskigare-nat - 2025-09-13

Vad händer när en ung person direkt efter att ha fått diagnosen typ 1 diabetes behandlas med den senaste tekniken, det vill säga kontinuerlig glukosmätning och insulinpump, en så kallade konstgjord bukspottkörtel. Många hävdar på goda grunder att det är bättre än den traditionella behandlingen med flera injektioner varje dag. Men riktigt handfasta vetenskapliga bevis för det finns inte. Nu ska for

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/vilken-effekt-far-basta-mojliga-tekniska-behandling - 2025-09-13

Högt upp på många typ 1 diabetikers önskelista står ett snabbare måltidsinsulin. Lika snabb som den naturliga insulinutsöndringen hos en frisk. Kanske forskare vid Stanford universitetet, USA, håller på att uppfylla önskningen. I en vetenskaplig artikel i tidskriften Science Translational Medicine redogör de för sina framgångsrika försök på råttor och grisar. De insulinproducerande betacellerna ho

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/kanske-nytt-supersnabbt-insulin-forbattrar-behandlingen - 2025-09-13

Patienter som medicinerar för typ 2-diabetes behöver inte oroa sig för sina sömnproblem, när det gäller långtidsblodsockernivån. En ny studie från Uppsala universitet, gjord på över 13 000 patienter, visar att det påverkar det långsiktiga blodsockervärdet (HbA1c) i väldigt liten utsträckning. För sjukdomens skull är det viktigaste att patienten fortsätter att medicinera. Studien publiceras nu i BM

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/somnproblem-liten-paverkan-pa-typ-2-diabetiker-som-medicinerar - 2025-09-13

”Epigenetik – så påverkas våra gener och hälsa av vår livsstil” är rubriken på föreläsningen av årets Medeon-stipendiat, Karl Bacos, PhD, docent. Han kommer att tilldelas Medeon-stipendiet lördagen den 14 november i samband med att Världsdiabetesdagen uppmärksammas i Skåne med en digital sändning i realtid. Det kommer vara forskningsföreläsare och föredragshållare på plats, men ingen publik och de

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/medeon-stipendiet-pa-50-000-kr-tilldelas-karl-bacos-pa-ludc - 2025-09-13

Bör patienter med olika varianter av typ 2-diabetes behandlas med olika typer av läkemedel? Den frågan ska forskare på Skånes universitetssjukhus och Lunds universitet försöka besvara i en ny studie. Typ 2-diabetes är en av världens snabbast ökande sjukdomar. Idag har över 400 000 personer i Sverige typ 2-diabetes och det uppskattas att över 300 miljoner människor har sjukdomen globalt.– Nuvarande

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/personanpassad-behandling-av-typ-2-diabetes-testas-i-ny-studie - 2025-09-13

Har du eller en nära anhörig nyligen insjuknat i typ 1-diabetes? Då kan ni vara med i Innodia, en europeisk studie med målet att hitta nya behandlingar som ska bromsa sjukdomsförloppet. - I början kan kroppen fortfarande göra en liten mängd insulin men förmågan försvinner gradvis. Ju längre tid kroppen kan göra insulin desto bättre eftersom det minskar risken för långtidskomplikationer, säger Mark

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/ny-studie-ska-bromsa-insjuknandet-i-typ-1-diabetes - 2025-09-13

Influensavaccin skyddar diabetiker inte bara mot influensa utan också från att dö av hjärt-kärlsjukdom eller av andra orsaker. Det visar en stor dansk studie som publicerats i den vetenskapliga tidskriften Diabetes Care. I dessa Coronatider när alla hoppas och väntar på effektivt vaccin mot covid19-virus ska vi inte glömma de influensavacciner som varje år räddar många människoliv. Enligt Socialst

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/influensavaccin-raddar-liv-pa-flera-olika-satt - 2025-09-13

Nervskador drabbar ungefär varannan diabetiker. Ju längre tid man haft sjukdomen desto större är risken. Neuropati börjar ofta i tårna, framfoten och sprider sig uppåt. Symtomen är många. Några av dem är nedsatt känsel parallellt med överkänslighet vid beröring, kuddkänsla när man går, förtvining av fotens muskler som leder till nedsjunket fotvalv. Och för många är det värsta gisslet – stickande,

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/smartsamma-nervskador-och-brist-pa-vitamin-d - 2025-09-13

Pressmeddelande 6 oktober 2020 Tarmarnas bakterieflora, mikrobiotan, är förändrad hos personer med typ 2-diabetes. Nu visar en befolkningsstudie med stöd av bland annat Hjärt-Lungfonden att detsamma gäller vid förstadier till diabetes. Upptäckten öppnar för en mer individanpassad behandling. – Vår studie visar att undersökningar av tarmmikrobiotan skulle kunna användas för att tidigt identifiera p

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/tarmbakterier-visar-vagen-mot-battre-behandling-av-typ-2-diabetes - 2025-09-13

Pressmeddelande från Örebro universitet. Sjukhusvård till följd av komplikationer orsakade av typ 2-diabetes kostade 2,5 miljarder kronor år 2016. Samtidigt var kostnaderna för sjukfrånvaron nästan dubbelt så höga. Det visar en ny studie från Örebro universitet och Institutet för hälso- och sjukvårdsekonomi i Lund. – Resultaten visar att hälso-och sjukvården måste fortsätta arbetet med att minska

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/diabeteskomplikationer-bakom-miljardkostnader-i-varden - 2025-09-13

Kungliga Vetenskapsakademien har beslutat utdela Nobelpriset i kemi 2020 till Emmanuelle Charpentier och Jennifer A. Doudna för utveckling av en metod för genomeditering. Vetenskap & hälsa håller just nu på att lägga sista handen vid höstnumret av vår tidning som den här gången är på temat ”Genvägar till ett bättre liv”. Tidningen är full av exempel på hur den nya gentekniken kan användas för att

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/arets-nobelpris-i-kemi-gar-till-gensaxen-crispr - 2025-09-13

Högt blodsocker startar en komplex kedja av molekylära händelser vilka skadar blodkärlen och orsakar hjärt- kärlsjukdom. Nu kan forskare vid Lunds Universitets Diabetescenter visa varför och att den destruktiva kedjan kan brytas. Upptäckten är ett avgörande steg mot en effektiv behandling av de kärlskador som drabbar merparten av alla diabetespatienter. – Det är ett hittills outforskat spår som ka

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/ny-mekanism-bakom-diabetisk-hjartsjukdom-beskriven - 2025-09-13

Insulinresistens, som innebär ökad risk för hjärt- kärlsjukdom, brukar förknippas med övervikt och typ 2 diabetes. Nu visar en undersökning att också unga typ 1 diabetiker är insulinresistenta. Forskare vid universitetet i Colorado, USA, har undersökt 24 ungdomar i åldrarna 12 till 19 år. Hälften av dem hade typ 1 diabetes, hälften var friska kontrollpersoner.I övrigt var de båda grupperna likvärd

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/redan-unga-typ-1-diabetiker-har-insulinresistens-och-hjartrisk - 2025-09-13

När diagnosen typ 1 diabetes ställs finns det fortfarande kvar fungerande insulinproducerande betaceller. Om de kunde räddas vore mycket vunnet – kontrollen av blodsockret blir enklare och risken för komplikationer mindre. Nu visar ett internationellt forskarlag att behandling med ett redan godkänt läkemedel bromsar förstörelsen av betacellerna. Medlet, rituximab, är en så kallad monoklonal antikr

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/medel-bromsar-forstorelsen-av-insulinceller - 2025-09-13

Måttlig aerobisk träning två timmar i veckan ökade insulinkänsligheten och minskade risken för typ 2 diabetes hos feta ungdomar. Detta trots oförändrade matvanor och fortsatt fetma. - Vi vet att det kan vara svårt för feta unga som inte motionerar att gå ned i vikt och att bibehålla viktnedgången. Syftet med vår undersökning var att se om kontrollerad motion utan ändrade levnadsvanor påverkar fett

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/aven-utan-viktnedgang-gor-traning-nytta - 2025-09-13

Ju bättre blodsockerkontroll en diabetespatient har desto större är risken att råka ut för en trafikolycka, enligt en kanadensisk undersökning. Vid ett bra sockerläge är avståndet till ett för lågt blodsocker mindre. Därför är sambandet mellan en god blodsockerkontroll och risken för blodsockerfall naturlig och väl dokumenterad i ett flertal undersökningar. Insulinkänningar är i många fall en näst

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/sambandet-trafikolyckor-coh-sockerkontroll - 2025-09-13