Sökresultat

Med målet att finna nya angreppssätt för att behandla virusinfektioner har forskaren Alex Evilevitch under många år studerat mekanismer bakom herpesinfektion och virusets fysikaliska egenskaper. I en ny studie om herpesvirusets smarta modus operandi har han undersökt hur mekaniken i cellkärnan påverkas av herpesviruset och hur cellkärnan motstår de påfrestningar som den utsätts för av viruset. Stu

https://www.lu.se/artikel/cellens-mekaniska-skydd-ger-nya-redskap-i-kampen-mot-herpes - 2025-12-30

Barnadödligheten i Malawi är en av världens högsta. I ett nytt EU-finansierat projekt kommer forskare från Lund, Cork och Oxford att utveckla ny mobil teknik som ska hjälpa vårdpersonal i landet att tidigare och mer effektivt upptäcka och behandla allvarliga sjukdomar. På Malawis landsbygd använder hjälporganisationernas vårdpersonal en sjukdomsmanual kallad IMCI som Världshälsoorganisationen, WHO

https://www.lu.se/artikel/mobilen-ska-radda-barns-liv-i-malawi - 2025-12-30

På senare år har det gjorts stora framsteg i utvecklingen av nya framgångsrika immunterapier för att behandla cancer. Så kallad CAR-T-cellbehandling och behandling med antikroppar är två typer av målriktade immunterapier som har revolutionerat delar av cancervården. Men än kvarstår stora utmaningar med att identifiera proteiner på cancercellers yta som mål för immunterapier. En forskargrupp i Lund

https://www.lu.se/artikel/ny-precisionsmedicinsk-teknologi-immunterapi - 2025-12-30

På måndagen släppte FN:s klimatpanel en ny rapport om hur klimatförändringen slår mot natur och människor världen över, och om nödvändigheten av anpassning. Enligt forskarna lever mer än tre miljarder människor i miljöer där man är extra sårbara för förändringen, och detsamma gäller många arter. De som är mest utsatta, kommer att drabbas hårdast, slår forskarna fast. I rapporten understryker forsk

https://www.lu.se/artikel/fns-klimatpanel-varlden-maste-agera-nu - 2025-12-30

Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse har beviljat anslag om 174 miljoner kronor till nationellt viktig infrastruktur vid Sveriges universitet. Huvuddelen av anslagen, totalt 100 miljoner kronor beviljas ansökningar avseende storskalig mikroskopi. 46 miljoner kronor går till Lunds universitet. Max-lab har fått 15 miljoner kronor för att kunna flytta befintlig experimentutrustning till den nya MAX I

https://www.lu.se/artikel/lund-far-46-miljoner-till-mikroskopforskning - 2025-12-30

Sedan mitten av våren är djurförsök förbjudna inom EU i samband med utvecklingen av nya kosmetika. Därför finns ett behov av nya sätt att avgöra om ett ämne är allergiframkallande utan att det behöver testas på djur. Docent Malin Lindstedt vid Lunds universitet har utvecklat en sådan metod. Lundagruppens metod utgår från mänskliga celler som odlats i laboratoriet. Cellerna utsätts för en viss kemi

https://www.lu.se/artikel/mikrochip-ger-alternativ-till-djurforsok - 2025-12-30

De är bland de bästa på sitt program och har valt att gå Honours Track. Ekonomihögskolan erbjuder högpresterande studenter en extra kurs som ger deras examen spets. På Honours Track får lärarna arbeta med små, pålästa studentgrupper. Från vänster: Mark Siöstedt, Emil Palmgren, Ellen Hillbom, docent i ekonomisk historia, samt Jesper Ekman. När vi kommer in diskuterar fyra unga män den franske ekono

https://www.lu.se/artikel/honours-track-pa-ehl-utvalda-studenter-sporras - 2025-12-30

Höj lägstanivån på utbildningarna vid LU genom att lägga ner för lätta kurser där studenterna inte studerar på heltid. Det är Mats Alvessons beska recept för bättre utbildningar. Mats Alvesson anser att det är dags för högskolan att börja göra något för att höja utbildningskvaliteten. Han är professor i organisationsteori och har ivrigt debatterat utbildningskvalitet under flera års tid. Han anser

https://www.lu.se/artikel/mats-alvesson-lagg-ner-latta-kurser - 2025-12-30

– Att lära sig att planera sina studier och strukturera sin lästeknik är aktuellt för alla studenter. Det säger Eva Andersson som är en av fem språkpedagoger på Studieverkstaden som tar emot studenter som vill ha hjälp att utveckla bättre studie- och skrivvanor. Alla studenter är välkomna till språkpedagogerna på Studieverkstaden. Från vänster ses Ladaea Rylander, Eva Andersson och Kikki Nillasdot

https://www.lu.se/artikel/okat-intresse-experthjalp-med-studieteknik - 2025-12-30

– Den högre utbildningen behöver granskas lika hårt som forskningen. Lärarna bör sättas i fokus och universitetet jobba mer och bättre med undervisningen, menar Torgny Roxå, doktor i högskolepedagogisk utveckling. Torgny Roxå menar att universitetet behöver bli bättre på att mäta utbildningskvalitet och uppmuntra god undervisning Torgny Roxå är konsult vid LTH:s pedagogiska utvecklingsenhet Genomb

https://www.lu.se/artikel/utbildning-behover-granskas-lika-hart-som-forskning - 2025-12-30

– Det är en annan typ av studenter vi har idag. Förr var det svårare att få studenterna att agera. Nu är det lättare att få igång diskussioner. Det säger vice dekanus på Juridicum Eva Ryrstedt som undervisat i drygt 25 år. Stephan Gavare, Eva Ryrstedt och Elsa Trolle Önnerfors på Juridiska fakulteten. Vad som också skiljer förr från nu är att man tar bättre hand om sina studenter, särskilt i börja

https://www.lu.se/artikel/juriststudenterna-far-battre-stod-idag - 2025-12-30

Hälsa, småbarnsliv och goda prestationer på jobbet – hur kan man göra för att underlätta livspusslet på arbetsplatsen? Frida Eek har forskat på småbarnsföräldrars hälsa och funnit att delat ansvar i hemmet innebär friskare mammor. Frida Eek är docent i fysioterapi och har studerat hur man bäst får livspusslet att gå ihop. Att kollegor och chefer visar en positiv inställning till föräldraskap – i o

https://www.lu.se/artikel/delat-ansvar-hemma-ger-friskare-mammor - 2025-12-30

Det breddade studentunderlaget får som naturlig följd en mera heterogen studentgrupp. Det är en utmaning för ett allt mera forskningselitistiskt inriktat högskolesystem – och det måste vi förhålla oss till, skriver professor Stefan Lindgren. Stefan Lindgren. Universitet och högskolor är oberoende drivkrafter i samhällsutvecklingen. Som sådana utgör de samtidigt en del av samhället och dess värderi

https://www.lu.se/artikel/vi-bor-anpassa-oss-efter-de-nya-studenterna - 2025-12-30

Universiteten ska ha möjlighet att anordna öppna nätbaserade kurser med statlig finansiering. Detta föreslås i en ny utredning av Universitetskanslersämbetet, UKÄ. I slutet av mars ska LU ha tagit ställning till hur man ska förhålla sig till förslaget. LUM har träffat lärarna bakom de MOOCs som universitetet hittills gett – och entusiasmen bland dem är inte att ta fel på. Rösterna för och emot MOO

https://www.lu.se/artikel/mooc-kurserna-okade-antalet-sokande-till-masterprogrammen - 2025-12-30

Engagemanget känns i luften, det är nästan som ett idrottsevenemang. Fast det är inga idrottare det handlar om utan medarbetare inom äldreomsorgen som helhjärtat går in för arbetet med att förnya sin arbetsplats. De medverkar i ett innovationsrace där de ska bidra till långsiktiga förändringar på kort tid. Undersköterskan Anna-Pia Cederberg med kollegor gick in med full entusiasm i övningarna. Höö

https://www.lu.se/artikel/innovationsrace-battre-aldrevard - 2025-12-30

Forskningens infrastruktur i form av instrument, biobanker och teknisk expertis blir allt viktigare och mer avancerad. I takt med det blir det också allt viktigare att samarbeta över fakultetsgränserna. Det försöker LU nu göra för att få det som Medicinska fakultetens prodekan Lars Dahlin talar om som en ”forskningsmässig turboeffekt”. – När vi kombinerar kunnande från de medicinska och naturveten

https://www.lu.se/artikel/samarbete-kring-infrastruktur-kan-ge-turboeffekt-forskningen - 2025-12-30

Det tidigare karriärprogrammet för yngre forskare, luPOD, kommer igen i höst som luPOD 2.0. De största förändringarna är att det nu är ett kompetensutvecklingsprogram som ges på engelska och vänder sig till en mer senior målgrupp. Cecilia Agrell. Cilla Agrell, som varit en av de ansvariga för luPOD-programmet sedan starten 2009, menar att man anpassat sig till att många forskare vid Lunds universi

https://www.lu.se/artikel/karriarprogrammet-lupod-ges-i-ny-form - 2025-12-30

15 procent av befolkningen – nästan var sjunde svensk – lider av magbesvär i form av uppkördhet, magknip, förstoppning och diarré. Men eftersom besvären inte är livsfarliga, och tarmens status har varit låg, så har medicinska forskare och finansiärer varit måttligt intresserade. Nu börjar dock vindarna vända. Bodil Ohlsson menar att det börjar se ljusare ut när det gäller forskning om tarmens prob

https://www.lu.se/artikel/forskning-ger-hopp-magpatienter - 2025-12-30

– Visst är det akademiska livet både osäkert och konkurrenspräglat. Men det gäller ju även den som inte har familj. Det är inte svårare att ha barn om man är forskare än om man har något annat arbete. Olga Göransson uppskattar flexibiliteten i forskarlivet som hon tycker gör det lättare att få livspusslet att gå ihop. Det säger Olga Göransson, som leder en forskargrupp vid Institutionen för experi

https://www.lu.se/artikel/inte-svarare-forskare-att-kombinera-karriar-och-familj - 2025-12-30

– Rimligtvis borde utbildningskvaliteten ha påverkats negativt eftersom högskolan har byggts ut kraftigt utan satsningar på motsvarande mer resurser. Det säger Lars Haikola före detta universitetskansler, rektor, prefekt, studierektor, forskare och lärare i teologi. Lars Haikola menar att det är större skillnad idag mellan de studenter som kan mest och de som kan minst. Foto: Melker Dahlstrand Lar

https://www.lu.se/artikel/lars-haikola-dagens-studentgrupper-ar-inte-lika-homogena-som-forr - 2025-12-30