Min utgångspunkt är de brev som biskopen skrev till sina präster, som jag publicerade 1991. Ein Lebensraum für die Kirche. Die Rundbriefe von Landesbischof D. Mitzenheim 1945 1970. Breven utgör en intern informationskälla, där kyrkopolitiken återkommande berörs. Tolkningen av den lutherska tvårikesläran utgör grunden för kyrkoledningens förhållningssätt gentemot staten. Kyrkopolitiken kännetecknas av ständiga förhandlingar, protestskrivelser och offentliga uttalande. På 1950-talet kom kyrkan att alltmer utsättas för infiltration från den östtyska säkerhetstjänsten, vilket skapade ett dilemma för hela den evangeliska kyrkan i både Öst- och Västtyskland. Syftet är att undersöka förhållandet mellan den evangelisk-lutherska landskyrkan i Thüringen och de statliga myndigheterna, först under ockupation och sedan under staten DDR. Hur skulle kyrkan kunna bevara sitt livsrum i förhållande till en stat som så mycket som möjligt ville begränsa kyrkans verksamhet? SED:s kyrkopolitik medförde att de åtta evangeliska/unierade landskyrkorna i det forna DDR intog olika förhållningssätt gentemot staten.. Inte heller förhållandet till systerkyrkorna i Förbundsrepubliken var okomplicerat särskilt efter Berlinmurens tillkomst 1961. I detta perspektiv är det intressant att undersöka hur kyrkan i Thüringen genomförde sin kyrkopolitik,eftersom denna landskyrka kom att driva en ”egen mera statsvänlig kyrkopolitik”.

Böcker (1 st)

• Björkman, T. (1991). Ein Lebensraum für die Kirche : die Rundbriefe von Landesbischof D. Mitzenheim 1945-1970. Bibliotheca Historico-Ecclesiastica Lundensis, 28.