Hedersdoktorer

Den teologiska fakulteten utser hedersdoktorer varje år. Traditionellt utses framstående forskare eller personer som gjort stora insatser för forskningen.

Hedersdoktorer 2021-2019:

2021: Yvonne Maria Werner

Yvonne Maria Werner är professor i historia vid Lunds universitet. I sin forskning och undervisning har hon som få historiker i Sverige berört religionens inflytande på de väst- och nordeuropeiska samhällena i allmänhet och på det svenska samhället i synnerhet. För sin betydande insats och mångåriga yrkesgärning utses hon till hedersdoktor vid Teologiska fakulteten.

Werner disputerade 1989 på en avhandling om svensk-tyska relationer kring sekelskiftet 1900, och hennes vetenskapliga produktion har därefter främst varit inriktad på nor­disk katolsk kulturhistoria under 1800- och 1900-talen, vilket otaliga artiklar, antologier och monografier vittnar om. I sin forskning uppehåller sig Werner särskilt vid samspelet mellan religion, politik, genus och samhälle under tidigmodern och modern tid, och det är också detta samspel som hamnat i fokus i de av henne initierade och ledda forskningsprojekten ”Den kvinnliga klosterrörelsen i Norden. En kvinnlig motkultur i det moderna samhället” och ”Kristen manlighet – en modernitetens paradox: Män och religion i en nordeuro­peisk kontext 1840-1940”. I det sistnämnda projektet ingick flera kyrkohistoriker från CTR, Centrum för teologi och religionsvetenskap. Dessa två, och andra forskningsprojekt som Werner varit engagerad i, har haft en tydlig internat­ionell profil och fört samman forskare från stora delar av Europa.

Werner har också forskat om synen på och hanteringen av döden under tidigmodern tid. Ett centralt stråk i Werners forskning under senare år har därtill varit de antikatolska strömningar som åtminstone fram till Sveriges inträde i EU 1995 funnits under ytan i det svenska samhället. Werner har härvid dragit intressanta historiska paralleller till vår tids tilltagande antisemitism och islamofobi. Som handledare i forskarutbildningen har Werner handlett forskningsprojekt som belyser kyr­kans inverkan på mentalitet och samhälle under tidigmodern och modern tid. Werner har varit huvud- och bihandledare för flera avhandlingsprojekt som haft tydlig religionsvetenskaplig − främst kyrkohistorisk − bäring. Ytterligare ett exempel på Werners engagemang i den kyrkohistoriska forskningsmiljön är en mångårig och mycket omfattande insats som recensent i Kyrkohistorisk årsskrift.

Werner har under många år samarbetat med forskare vid CTR på ett sätt som gynnat såväl enskilda kollegor som den kyrkohistoriska miljön vid institutionen i stort. Ett uttryck för hennes önskan att samla personer som är intresserade av dessa frågor är forskarseminariet ”Historia och religion” som hon startade vid Historiska institutionen 2010 och som blivit en mötesplats för historiker från olika discipliner, däribland kyrkohistoriker. Många är de kollegor som vittnar om Werners energi och ständiga beredvillighet att diskutera forskningsfrågor och nya forskningsuppslag.

"Yvonne Maria Werner har starkt bidragit till att svenska historiker från 1990-talet och framåt återupptäckt religionens roll i historien", säger fakultetens dekanus, professor Samuel Byrskog. "Att utse henne till hedersdoktor vid Teologiska fakulteten är vårt sätt att visa uppskattning för ett långt och givande samarbete över ämnesgränserna."

Hedersdoktorerna för år 2020 och 2021 kommer att ta emot sina utmärkelser vid doktorspromotionen i Lund den 27 maj 2021.

 

2020: Anita Goldman & Volker Küster

Anita Goldman

Sedan flera decennier är Anita Goldman verksam som författare, journalist, debattör och kolumnist, och har genom åren varit en viktig samhällsröst i Sverige. Hennes texter handlar ofta om kvinnors roll i historien och i religionen. Böcker som Våra bibliska mödrar (1988) och Guds älskarinnor. Om hängivna kvinnor i en livrädd värld (2005) är exempel på hur Goldman engagerat och sakligt bearbetar kvinnors ställning i religionen. Goldman profilerar i sitt författarskap ett välgrundat engagemang för fred i Mellanöstern och deltar i den offentliga debatten om vikten av historisk kunskap och religiös litteralitet när antisemitiska tendenser smyger sig in, och hon kombinerar sitt engagemang med sitt tydliga ställningstagande för kvinnor, framför allt mödrar, i historien. Med tiden har Goldmans författarskap tagit en allt tydligare inriktning mot andlighet, inte minst i boken Om stenarna kunde tala i Palma de Mallorca (2019).

Teologiska fakulteten vid Lunds universitet har en lång tradition av att arbeta med feministiska perspektiv. Goldman kombinerar på ett spännande och konstruktivt sätt detta perspektiv med ett konstnärligt och litterärt skapande och förblir en omistlig röst i det offentliga samtalet om religion.

”Att utse Goldman till hedersdoktor vid den Teologiska fakulteten vid Lunds universitet innebär att vi vill erkänna hennes engagemang som en del av vårt engagemang och bejaka hennes mångåriga kamp för att möta antisemitismen genom saklig kunskap om religioner, deras heliga skrifter och bruket av dem. Inget kunde vara viktigare vid ett svenskt universitet som vill förstå, förklara och förbättra vår värld”, säger fakultetens dekanus, professor Samuel Byrskog.

Volker Küster

Volker Küster är professor i religionsvetenskap och missionsvetenskap vid centrum för interkulturell teologi, Johannes-Gutenberg-Universität i Mainz, Tyskland, och är en av de mest framstående gestalterna inom interkulturell teologi, missionsvetenskap samt forskning om global kristendom. Han var tidigare professor i interkulturell teologi vid det protestantiska universitetet i Kampen, Nederländerna. Küster disputerade i Heidelberg 1995 med avhandlingen Theologie im Kontext: Zugleich ein Versuch uber die MinjungTheologie. Sedan dess har han arbetat för att främja det interkulturella perspektivet i teologi. Hans bok Einführung in die interkulturelle Theologie (2011) utgör idag det grundläggande verket om ämnet i det tyskspråkiga Europa. Till Küsters omfångsrika forskning hör även innovativa studier om jesusbilder i olika kontexter i världen. Han var bland de första att behandla ämnet i sitt arbete The Many Faces of Jesus Christ: lnterculturalChristology (2001). Till detta kommer att han kontinuerligt utvecklat sina studier om Minjung-teologi, främst i A Protestant Theology of Passion: Minjung Theology revisited (2010). Bland hans ytterligare forskningsområden märks arbeten om religions- och kulturmöten i kristen konst, publicerade i bland annat Visual Arts and Religion (2009), redigerad av Küster själv tillsammans med Hans Alma och Marcel Barnard.

Många har dragit nytta av Küsters sällsynt breda internationella nätverk, inte minst i Korea, Indonesien och Sydafrika. Bland dessa finns även Teologiska fakulteten i Lund, med vilken han samarbetat sedan 1990-talet.

”Genom att utse Küster till hedersdoktor vid Teologiska fakulteten bekräftar och utvecklar vi ett mångårigt samarbete med en kollega som förnyat teologin genom sin ovanliga internationella utblick och erfarenhet, och vi markerar vårt instämmande i det interkulturella perspektiv på teologi som han som ingen annan synliggjort”, säger fakultetens dekanus Samuel Byrskog.

Hedersdoktorerna för år 2020 och 2021 kommer att ta emot sina utmärkelser vid doktorspromotionen i Lund den 28 maj 2021.

2019: Corinna Körting & Mark Nanos

Corinna Körting är professor i Altes Testament und altorientalische Religionsgeschichte vid Hamburgs universitet. Hon utses till hedersdoktor för sina framstående insatser inom den bibelvetenskapliga forskningen. Körtings forskningsområden är omfattande, varav flera är av direkt betydelse för den exegetiska forskningen i Lund. Hit hör de bibliska texternas historiska bakgrund i Främre orienten, deras bärande teologiska konceptioner och deras receptionshistoria, dvs. hur de påverkat skilda kulturer, inklusive vår egen. Men också varför tolkningen av bibeltexter skiftar i olika tider och kulturer.

Utöver sin utmärkande forskning visar Körting ständigt sitt engagemang för andra vetenskapliga fält samt för bildning inom och utom akademin. Under flera år var hon koordinator för det internationella nätverket Old Testament Studies, Epistomologies and Methods. Detta nätverk omfattar 16 av de ledande nordeuropeiska universitet som bedriver forskarutbildning i Gamla testamentets exegetik. Fakulteten vill uppmärksamma även dessa pedagogiska insatser eftersom de ger enastående exempel på hur det internationella akademiska samtalet om metod, teori och presentationsteknik kan främjas genom konkret och uthålligt arbete.

Teologiska fakultetens beslut att utse Corinna Körting till teologie doktor honoris causa är ett tecken på vår uppskattning av samarbetet mellan henne och exegeterna i Lund och en önskan om ett fortsatt och fördjupat samarbete under många år framöver.

”Professor Corinna Körting är en tongivande bibelvetenskaplig röst i det exegetiska samhället, en av de främsta inom denna del av den teologiska forskningen. Vår fakultet har samarbetat med Corinna Körting under många år och vi är mycket stolta över att bekräfta detta genom att utse henne till hedersdoktor vid vår fakultet”, säger professor Samuel Byrskog, Teologiska fakultetens dekanus.


Dr. Mark D. Nanos, University of Kansas, utses till hedersdoktor för sin mångåriga och nydanande forskning i gränslandet mellan nytestamentlig exegetik och judaistik. Nanos forskning har huvudsakligen varit inriktad på att vederlägga den traditionella synen på aposteln Paulus och presentera en ny enligt vilken Paulus kan förstås inom första århundradets judendom.

Av historiska skäl har Paulusforskningen varit påverkad av normativ teologi, där den dominerande hermeneutiska nyckeln varit uppfattningen att Paulus, som grundare av kristendomen, befann sig i ett motsatsförhållande till den samtida judendomen. Mark Nanos har kommit att framstå som en av de främsta representanterna för en forskningstradition där de historiska frågorna fått stå i centrum. I stället för att arbeta från det traditionella konfliktperspektivet har Nanos utgått från hypotesen att aposteln Paulus kan förstås som en representant för första århundradets mångfacetterade och universalistiskt orienterade judendom, där frågan om icke-judens eskatologiska öde var framträdande.

Paulus relation till den med honom samtida judendomen är av central betydelse, både för vår förståelse av separationsprocessen mellan judendom och kristendom och för uppkomsten av antisemitiska föreställningar som traderats inom den kristna kyrkan och som på olika sätt påverkar också det moderna samhället. Nanos forskning har i hög utsträckning bidragit till en bättre förståelse av den historiske Paulus och gett den som vill arbeta mot kristen antisemitism effektiva verktyg.

”Det är glädjande att Teologiska fakulteten i Lund kan visa sin uppskattning av Dr. Nanos mångåriga arbete för att komplettera en förenklad syn på Paulus, och med vår utnämning av honom till vår hedersdoktor bidra till att synliggöra den teologiska forskningens judiska rötter”, säger professor Byrskog.

De bägge hedersdoktorerna kommer att ta emot sina utmärkelser vid doktorspromotionen i Lund den 24 maj 2019.