Sökresultat

En liten insekt som lever på snö äger en oväntad superkraft: den kan producera egen värme för att klara minusgrader. Upptäckten ger ny förståelse för hur liv kan fungera i extrema miljöer. Snöflugan, en märklig harkrank som är aktiv mitt i vintern, rör sig på snön i temperaturer mellan cirka 0 och −7 grader. För de flesta insekter innebär sådana temperaturer en säker död. Men snöflugan har utveckl

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/huttrande-harkrank-trotsar-vargavintern-med-vardefull-varmestrategi - 2026-06-25

Var har brottsmisstänkta befunnit sig innan brottet begicks? Var tillverkades en bomb eller ett parti narkotika? En ny teknik som spårar fragment av miljö-DNA kan ge ledtrådar till svaren. Genetikern Eran Elhaik vid Lunds universitet har utvecklat ett AI-baserat verktyg som kan bidra till kriminaltekniska utredningar. Tekniken bygger på att använda miljö-DNA.– Användningen av miljö-DNA öppnar en n

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/ny-dna-teknik-kan-hjalpa-polisen - 2026-06-25

Forskare vid Fysiska institutionen bidrar med central kompetens till två nya strategiska forskningsområden som Vetenskapsrådet nyligen har rekommenderat regeringen att inrätta. Satsningarna gäller avancerade halvledarmaterial och kvantteknologi. Det är två forskningsfält som är avgörande för framtidens energiomställning, digitalisering och teknikutveckling. Avancerade halvledarmaterial inom Materi

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/fysiska-institutionens-forskning-bidrar-till-tva-nya-strategiska-forskningsomraden - 2026-06-25

Inte bara människor kan drabbas av luftföroreningarnas negativa effekter. Nu visar forskning att även fåglar får mätbara förändringar i kroppen av nedsmutsande sotpartiklar som de andas in. De negativa hälsoeffekterna av luftföroreningar är väl studerade hos människor, men man vet fortfarande relativt lite om hur djur med annan fysiologi och olika andningssätt påverkas av förorenad luft. En ny avh

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/sa-paverkar-bilavgaser-stadens-faglar - 2026-06-25

En liten sångfågel, lättare än ett brev, korsar varje år Saharaöknen, Medelhavet och den arabiska öknen. Nu visar ny forskning från Lunds universitet hur näktergalen klarar den extrema resan: genom att flyga natt efter natt – och i princip inte göra någonting på dagarna. Näktergalen är en långflyttare som anländer till Sverige i månadsskiftet april-maj och flyttar söderut igen i augusti-september.

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/naktergalens-extremflyttar-genom-oknen-kartlagda - 2026-06-25

Bristen på fosfor i skogens mark kan leda till att de globala klimatförändringarna ökar. Det visar ny forskning som har undersökt en komplex balans mellan koldioxidgödning, fosforbrist och trädtillväxt. Världens skogar är viktiga i kampen mot klimatförändringar eftersom skogarna tar upp ungefär en fjärdedel av de växthusgaser som släpps ut i atmosfären. Träden behöver kolatomerna för att kunna väx

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/fosforbrist-kan-forvarra-klimatproblemen - 2026-06-25

Den 2–9 maj välkomnar Lunds universitet naturvetenskapliga talanger från hela Europa. Ungdomar från 23 länder ska då delta i European Olympiad of Experimental Science (EOES). Att samarbeta lär bli ett vinnande nyckelord. EOES är en europeisk tävling i naturvetenskap. Alla tävlingsmoment bygger på experimentellt arbete i laboratoriemiljö, och eleverna tävlar i lag istället för individuellt. Tävling

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/internationell-lagtavling-i-naturvetenskap-halls-i-lund - 2026-06-25

Underjordiska svampar spelar en central roll i atollöarnas sårbara ekosystem. De unika svamparnas samarbete med regnskogsträden har betydelse för restaurering av naturen och i slutändan även för korallrevens överlevnad. Ny forskning visar hur svamparna hjälper näringsämnen att röra sig mellan skog och hav. Palmyraatollen är en avlägsen och obebodd liten samling öar, korallrev och hav halvvägs mell

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/marksvampar-avgorande-oars-aterhamtning - 2026-06-25

Månskenet avgör när den rödhalsade nattskärran äter, flyttar och får ungar. En banbrytande långtidsstudie från Lunds universitet visar hur flyttfågelns hela årscykel följer månens rytm. ”… det stilla, sorgsna och sköna månskenet, som får fåglarna att drömma i träden…”Den franske poeten Paul Verlaine hade fel i sin berömda dikt Clair de Lune. Månskenet får inte alls fåglarna att drönaraktigt drömma

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/nyktofila-flyttfaglar-styrs-av-manen - 2026-06-25

En köttätande bananfluga som lever i porlande, afrikanska vattendrag kan låta som en feberdröm. Men med hjälp av dna-analys från en uppnålad museiinsekt i Zürich har forskare lyckats rita en evolutionär karta över en gåtfull fluga som inte skådats sedan 1981. Forskare vid Lunds universitet har lyckats kartlägga arvsmassan hos en av världens mest ovanliga bananflugor – Drosophila enhydrobia. Till s

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/museifynd-avslojar-hur-bisarr-bananfluga-blev-blodtorstig-undervattensjagare - 2026-06-25

Hur hamnar vissa planeter mycket nära sina värdstjärnor, trots att de verkar ha bildats långt längre ut? En ny internationell studie, ledd från University of Southern Queensland i samarbete med MIT, söker svar. Från Lunds universitet har Judith Korth bidragit med dynamisk analys. I fokus står TOI‑1130b, en så kallad mini‑Neptun som kretsar kring en stjärna cirka 190 ljusår från jorden. Planeten fa

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/nar-planeter-vandrar-lundaforskare-bidrar-med-nyckelanalys - 2026-06-25

Extremväder utgör ett allvarligt hot mot fåglar. Ändå saknas både kunskap och metoder för att mäta de negativa effekterna. I en ny studie har forskare kartlagt kunskapsluckorna och föreslår konkreta verktyg för att analysera riskerna för fåglar. Världen över har det blivit allt vanligare med extremväder, ofta i form av kombinationen värme och torka. Dessa vädersituationer blir dessutom alltmer kra

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/faglar-kan-ta-stor-skada-av-varmeboljor - 2026-06-25

Enligt ny forskning riskerar nordliga torvmarker att spela en större roll i framtida klimatförändringar än vad man tidigare trott. Studien visar att stora områden med torvmarker kan börja släppa ut koldioxid redan vid mitten av 2000-talet. Hittills har torvmarker främst betraktats som en naturmiljö som kan dämpa klimatproblemen tack vare att torven lagrar enorma mängder koldioxid från atmosfären.

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/torvmarker-kan-forstarka-klimatuppvarmningen - 2026-06-25

Blomrika vägkanter kan locka hungriga humlor, men riskerar samtidigt att vara farliga för de surrande små insekterna. Det visar en ny forskningsstudie från Lunds universitet. Den aktuella studien har undersökt vilken roll som vägkanter spelar för humlor. Å ena sidan kan blomsterfyllda vägkanter vara värdefulla eftersom de bidrar med livsmiljöer för växter och ger föda till pollinerande insekter. Å

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/blomsterprakten-som-skordar-trafikoffer - 2026-06-25

Magnetfält är inget fenomen som bara existerar i vårt solsystem. En färsk studie visar att avlägsna exoplaneter bär tydliga spår av magnetism – något som tidigare inte varit känt. Resultaten öppnar för nya sätt att studera främmande världar och hitta beboeliga planeter. Universum är fullt av märkliga planeter. Bland de mest förbryllande är de så kallade ”ultra-hot Jupiters” – enorma gasklot som kr

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/kosmiska-kastvindar-avslojar-mystiska-magnetfalt - 2026-06-25

Abdulhakim Abdi, forskare vid Lunds universitet, har tagit fram nya kartor över dominerande trädslag i södra Sverige med hjälp av satellitdata och maskininlärning. Dessa finns nu publicerade och tillgängliga för alla. Kartorna – som finns på sajten treespecies.se – ger ny kunskap om den svenska skogen och kan användas för att följa hur den förändras över tid, och hur både långsiktiga klimatförändr

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/forskare-har-utvecklat-unik-tradkarta - 2026-06-25

Kvant. Ordet dyker upp allt oftare i samtal om framtidens teknologi, säkerhet, medicin och datorer. Samtidigt uppfattas området ofta som både abstrakt och svårtillgängligt. Men vad är egentligen kvantfysik och varför är intresset så stort just nu? – Kvantfysik utvecklades för att beskriva universums allra minsta beståndsdelar. När forskare började studera atomer, elektroner och ljus upptäckte man

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/vad-ar-kvant-egentligen-och-varfor-pratar-alla-om-det - 2026-06-25

De korsar oceaner, glider på monsunvindar och kan dyka upp på nya platser efter tusentals kilometer i luften. Nu visar en ny studie att trollsländor tillhör naturens mest extrema migranter – och att deras resor kan hjälpa oss att förstå klimatförändringarna. Trollsländor, och den spensligare varianten flicksländor, är rovinsekter med kraftfulla käkar, fasettögon och spektakulära färger. Vad som är

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/fjaderlatta-langdistansflygare-med-pergamenttunna-vingar - 2026-06-25

Vetenskapsrådet har nu offentliggjort de första besluten inom satsningen Strategisk rekrytering av biträdande lektorer (BUL). Två av dessa går till Naturvetenskapliga fakulteten genom rekryteringen av Jennifer Graham vid Fysiska institutionen och Adela YiYu Zhang vid Matematiskt Centrum.Satsningen är en del av regeringens uppdrag till Vetenskapsrådet att inrätta ett program för strategisk rekrytei

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/dubbel-framgang-naturvetenskapliga-fakulteten-i-vetenskapsradets-utlysning - 2026-06-25

Det märkliga rymdobjektet ’Oumuamua tog forskarvärlden med storm för nio år sedan. I kölvattnet av dess passage nära vår planet har frågorna varit många. Nyligen startade en internationell satsning för att leta efter fler besökare från andra solsystem. En natt i oktober 2017 utför ett teleskop på Hawaii sitt rutinmässiga arbete med att skanna av himlavalvet. Dagen efter upptäcker en av forskarna e

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/jakten-pa-besokare-fran-andra-solsystem - 2026-06-25