Sökresultat

Filtyp

Din sökning på "*" gav 565402 sökträffar

”Hulken-ödla” slår ut uråldrig färgpalett

Flera hudfärger som överlevt miljontals år av evolution har på kort tid försvunnit. Boven i dramat? En illgrön, aggressiv och sexuellt framstående murödla som slagit ut en rad kulörer bland sina artfränder. Många djurarter uppvisar flera tydligt avgränsade färgvarianter, så kallade färgmorfer. Dessa är inte bara kosmetiska skillnader, utan hänger ofta ihop med olika strategier för att säkra tillgå

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/hulken-odla-slar-ut-uraldrig-fargpalett - 2026-07-05

Alfred Larsson får MAX IV:s pris för bästa doktorsavhandling

Alfred Larsson, postdoktor i synkrotronljusfysik vid Fysiska institutionen, Lunds universitet, har tilldelats MAX IV:s doktorsavhandlingspris 2026. Priset delades ut i samband med MAX IV:s användarmöte den 19–21 januari 2026. Utmärkelsen går till den bästa doktorsavhandlingen med tydlig koppling till MAX IV under de senaste två åren och lyfter fram forskning som kombinerar vetenskaplig excellens m

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/alfred-larsson-far-max-ivs-pris-basta-doktorsavhandling - 2026-07-05

Lundakemist invald i Vetenskapsakademien

Emma Sparr, professor och biträdande avdelningschef i fysikalisk kemi vid Kemiska institutionen, har valts in som ny ledamot i Kungliga Vetenskapsakademien. Emma Sparr forskar på fysikalisk-kemiska processer i biomolekylära system. En särskild tonvikt ligger på växelverkan mellan biologiska membran, proteiner och andra molekyler. Under senare år har Emma Sparr lett forskning inom excellenscentret

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/lundakemist-invald-i-vetenskapsakademien - 2026-07-05

Forskare har skapat virtuella djur med sofistikerad AI-syn

Ett forskarlag har fått konstgjorda djur att utveckla fungerande syn från grunden – från enkel ljuskänslighet till förmågan att urskilja objekt. Resultaten visar hur AI kan användas för att avslöja evolutionens innersta hemligheter. Föreställ dig att du sitter framför en datorskärm. Där inne, i en värld byggd av kod, kryper små artificiella djur runt. De ser ingenting. Än. Men generation för gener

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/forskare-har-skapat-virtuella-djur-med-sofistikerad-ai-syn - 2026-07-05

Våra känslor för naturen påverkar hur vi hjälper pollinatörer i våra trädgårdar

Hur vi känner inför naturen påverkar vilka trädgårdsinsatser vi väljer och hur mycket de faktiskt hjälper pollinatörer. I en ny studie från Lunds universitet blir sambandet extra tydligt mot bakgrund av samhällets omfattande urbanisering, där både gröna ytor och människors praktiska naturkontakt minskar. Forskarna visar också att trädgårdar blir mest värdefulla när långlivade planteringar priorite

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/vara-kanslor-naturen-paverkar-hur-vi-hjalper-pollinatorer-i-vara-tradgardar - 2026-07-05

Svamparnas säregna strategier kan påverka skogens kollagring

Vissa svampar slösar, andra återvinner – och det kan avgöra hur mycket kol som stannar kvar i skogen. Forskare har nu avslöjat hur svamparna hanterar sitt mycel, nätverket som bygger upp svampens kropp. Resultaten kan ge nya insikter om kolcykeln och klimatets framtid. Forskare vid Lunds universitet har undersökt hur svampar återvinner sitt eget mycel när de växer. Med hjälp av mikrofluidikchip – 

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/svamparnas-saregna-strategier-kan-paverka-skogens-kollagring - 2026-07-05

Fettmolekyler organiserar sig själva när fukten försvinner

Små förändringar i vattenhalt kan få fettmolekyler i biomaterial att omorganisera sig. Detta kan påverka hur huden, lungorna och tårvätskan skyddar oss mot uttorkning. En ny upptäckt från Lunds universitet kan inspirera till smarta material och nya läkemedelstekniker. Kroppens barriärer – så som hud och lungmembran – utsätts ständigt för vattenavdunstning. Fettmolekyler och proteiner bygger strukt

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/fettmolekyler-organiserar-sig-sjalva-nar-fukten-forsvinner - 2026-07-05

Enögd varelse gav upphov till våra moderna ögon

Det finns en liten cyklop bland dina äldsta förfäder. Det visar ny forskning om ögats evolution. Vi människor delar dessa uppseendeväckande släktrötter med alla andra ryggradsdjur. Forskare vid Lunds universitet har i en ny studie kommit fram till att alla ryggradsdjur har utvecklats via en avlägsen förfader som hade ett enda öga, placerat högst upp på huvudet. Forskningsstudien visar också att re

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/enogd-varelse-gav-upphov-till-vara-moderna-ogon - 2026-07-05

Stora kolutsläpp från skogsbränder sker dolt under marken

Forskare vid Lunds universitet har tagit fram den hittills mest detaljerade kartan över kolutsläpp från skogsbränder i Sverige. Resultaten visar att de största utsläppen sker under markytan i torv och organiska jordar. Under den extremvarma sommaren 2018 rapporterades 324 skogsbränder i Sverige. Med hjälp av fältmätningar, modeller och data från Skogsstyrelsen, Naturvårdsverket och SMHI har forska

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/stora-kolutslapp-fran-skogsbrander-sker-dolt-under-marken - 2026-07-05

Ökad kunskap om hormonsystemet kan ge färre fall av typ 2-diabetes och fetma

Hur mycket vatten behöver vi dricka för att vi ska hålla oss friska? Vilken effekt får olika dieter på ämnesomsättningen? Studier av olika hormoner i kroppen ger diabetesforskare nya svar. Förhoppningen är att utveckla individanpassade behandlingar och kostråd som kan minska risken att utveckla fetma och sjukdomar som typ 2-diabetes. Hormonsystemet samarbetar med nervsystemet och styr mycket av de

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/okad-kunskap-om-hormonsystemet-kan-ge-farre-fall-av-typ-2-diabetes-och-fetma - 2026-07-05

Ensamhet riskfaktor för typ 2-diabetes

En stor norsk undersökning visar att den som känner sig ensam löper en betydande ökad risk att insjukna i typ 2-diabetes. Bland de deltagare som på frågan om de känt sig ensamma under de senaste två veckorna svarade ”väldigt mycket” var risken för diabetes fördubblad jämfört med de som inte känt sig ensamma. Den stora norska HUNT-studien har pågått sedan 1984 och är ett samarbete mellan flera nors

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/ensamhet-riskfaktor-typ-2-diabetes - 2026-07-05

Screening kan hitta oupptäckt typ 2-diabetes

Typ 2-diabetes utvecklas i regel långsamt och eftersom symtomen kommer smygande märker många inte att de har insjuknat. Nu har forskare i Storbritannien screenat ett stort antal människor i åldrarna 40 till 70 år. Forskarlaget har funnit att en allmän screening av långtidsvärdet av blodsockret (HbA1c) skulle kunna påskynda en diabetesdiagnos med drygt två år, vilket i sin tur skulle leda till att

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/screening-kan-hitta-oupptackt-typ-2-diabetes - 2026-07-05

Fostrets exponering för gluten och risken för typ 1 diabetes

Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. I en stor internationell undersökning, i huvudsak dansk, fann forskarna ett samband mellan mammans intag av gluten under graviditeten och barnets framtida risk att insjukna i typ 1 diabetes. Sambandet var starkt och risken ökade proportionellt – ju mer gluten kvinnan hade ätit, desto större diabetesrisk. Drygt 67 00

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/fostrets-exponering-gluten-och-risken-typ-1-diabetes - 2026-07-05

När patienten väljer behandling

Vad händer när patienter med typ 2-diabetes själv får välja vilken behandling de ska få? Hittills har forskningen i stort blivit svaret skyldig. Men nu har forskare vid universitetet i Exeter, England, undersökt saken i en studie som har publicerats i Nature Medicine. Det kortfattade svaret på frågan är att det går bra. I studien fick 448 patienter med typ 2-diabetes testa tre vanliga diabetestabl

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/nar-patienten-valjer-behandling - 2026-07-05

Innovationsanslag från ERC till diabetesforskning

Diabetesforskaren Charlotte Ling vid Lunds universitet tilldelas ett innovationsanslag av Europeiska forskningsrådet (ERC) för vidareutveckling av framgångsrik forskning kring epigenetik och biomarkörer. Det gäller biomarkörer för att förutspå vem som har nytta av metformin vid typ 2-diabetes. I sin forskning förutspår Charlotte Ling vilka personer med typ 2-diabetes som har nytta av behandlingen

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/innovationsanslag-fran-erc-till-diabetesforskning - 2026-07-05

Bakterier i mage och tarm påverkar insulinkänsligheten

Forskare i Los Angeles, USA, har undersökt 36 olika bakteriesorter som lever i mag-tarmkanalen och har identifierat tio som har samband med normal insulinkänslighet och bättre blodsockerkontroll. Två av de undersökta bakteriestammarna hade en negativ effekt på insulinkänslighet och blodsockerbalans. Både otillräcklig utsöndring av insulin från bukspottkörteln och ett försämrat svar på insulin i kr

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/bakterier-i-mage-och-tarm-paverkar-insulinkansligheten - 2026-07-05

Fyra föreläsningar om diabetes, kost och hälsa

Vill du lära dig mer om diabetes, kost och hälsa? Se de fyra diabetesföreläsningarna i efterhand. Vid evenemanget den 9 mars presenterades aktuell forskning om diabetes, kost och hälsa. Se föreläsningarna i efterhand via länken nedan. Malin Fex, forskare i molekylär metabolism vid Lunds universitets diabetescentrum (LUDC), var moderator för diabetesföreläsningarna.  Länk till de filmade föreläsnin

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/fyra-forelasningar-om-diabetes-kost-och-halsa - 2026-07-05

Medeonstipendiet till Peter Spégel

Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. Peter Spégel, forskare vid Lunds universitets Diabetescentrum, får årets Medeonstipendium på 50 000 kronor. Priset delas ut under Världsdiabetesdagen i Skåne på Malmö Live den 10 november då man även kan höra Peter Spégel presentera sin forskning: ”Bland molekyler och metaboliter – nya insikter i ämnesomsättningens

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/medeonstipendiet-till-peter-spegel - 2026-07-05

PAX5 – gen med stark koppling till försämrad insulinfrisättning vid typ 2-diabetes

Forskare har identifierat 395 gener med ett annorlunda uttryck hos personer med typ 2-diabetes. En av generna visade sig ha en mycket stark koppling till försämrad insulinfrisättning. Nu vill forskarna undersöka om det går att använda gensaxen CRISPR/Cas9 för att korrigera genens aktivitet. Forskarlagets vetenskapliga artikel som har publicerats i the Journal of Clinical Investigation (JCI) visar

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/pax5-gen-med-stark-koppling-till-forsamrad-insulinfrisattning-vid-typ-2-diabetes - 2026-07-05

Diabetesforskaren Tove Fall är årets mottagare av Leif C. Groop-priset

Tove Fall blev ett känt ansikte för många svenskar under coronapandemin när hon berättade om sjukdomens spridning och utveckling i Sverige. Hon är även en framstående diabetesforskare som använder sig av stora datamängder för att få en bättre förståelse för hur diabetes utvecklas. Nu tilldelas hon Leif C. Groop-priset för sin diabetesforskning. Prismotivering  ”Tove Fall vid Uppsala universitet ti

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/diabetesforskaren-tove-fall-ar-arets-mottagare-av-leif-c-groop-priset - 2026-07-05