Sökresultat

Extrema skillnader i flyghöjd mellan dag och natt kan vara ett, tills nu, oupptäckt mönster bland flyttfåglar. Den reflexionen gör forskare vid Lunds universitet i en studie på dubbelbeckasiner där de även uppmätt nytt höjdrekord för flyttfåglar oavsett art, 8700 meter. Dubbelbeckasiner är en vadarfågel som häckar i bland annat Sverige och tillbringar vintern i områden vid ekvatorn i Afrika. Från

https://www.biologi.lu.se/artikel/hissnande-hojdvaxlingar-hos-maratonflygande-flyttfaglar - 2025-10-21

För första gången kan forskare visa att artificiellt ljus i städer och andra områden förstör möjligheterna för nattaktiva djur att navigera efter naturliga ljusfenomen på natthimlen. Istället tvingas de ta gatlyktor, neonbelysning och strålkastare till hjälp för att kunna orientera sig. En del djur, bland andra flyttfåglar, sälar och nattfjärilar, använder ljuset från stjärnor, månen och vintergat

https://www.biologi.lu.se/artikel/artificiellt-ljus-saboterar-dyngbaggarnas-orienteringsformaga - 2025-10-21

Nere i jorden, på en yta inte större än en skosula, lever fler mikroorganismer än det finns människor i världen. Nu har forskare vid Lunds universitet byggt ett fönster till denna underjordiska värld och gjort det osynliga livet synligt. Forskarna har grävt ner specialkonstruerade mikrochipp i marken samt tagit jord till laboratoriet. Allt för att i realtid kunna studera myllret i jorden och hur b

https://www.biologi.lu.se/artikel/forskare-oppnar-unikt-fonster-mot-underjorden - 2025-10-21

Medvetenheten om att pollinerande insekter behöver blommor rika på pollen och nektar ökar. I en ny studie visar det sig att träd kan vara minst lika viktiga för överlevnaden, åtminstone för det röda murarbiet, men troligtvis även för andra vildbin. Ett träd stack – lite oväntat – ut som favorit. Jordbrukslandskapen har förändrats kraftigt det senaste seklet, något som bland annat lett till att ant

https://www.biologi.lu.se/artikel/bin-behover-fler-trad - 2025-10-21

Hur kan fåglar undvika att krocka när de flyger i täta lövverk och i andra trånga miljöer med många hinder? Och vad innebär det för fåglarna att flyga i sådana komplexa miljöer? De frågorna funderade Per Henningsson vid Lunds universitet på innan han gjorde slag i saken och tog hjälp av familjens egen tama undulat för att ta reda på svaren. Nu publiceras studien i Royal Society Open Science. Pande

https://www.biologi.lu.se/artikel/restriktioner-mojliggjorde-unik-fagelstudie - 2025-10-21

Forskare har lyckats kartlägga granbarkborrens hela arvsmassa. Genombrottet banar väg för ny forskning på barkborrarna och långt bättre möjligheter att effektivt bekämpa skadeinsekten som varje år kan fördärva mer än 100 miljoner kubikmeter granskog i Europa och Asien. Kartläggningen av skalbaggens arvsmassa (genom) ökar möjligheterna att förstå hur och varför granbarkborren blivit en mycket framg

https://www.biologi.lu.se/artikel/granbarkborrens-arvsmassa-kartlagd - 2025-10-21

Klimatkrisen är allvarlig. Lika allvarlig är utarmningen av den biologiska mångfalden i världen. Forskning och arbete sker för att lindra båda kriserna. Problemet är att åtgärderna hittills inte har samordnats. I en internationell studie pekar forskare på vikten av att ta hänsyn till båda kriserna samtidigt, både inom forskning och vad gäller konkreta åtgärder. – Klimatåtgärder kan inte bortse frå

https://www.biologi.lu.se/artikel/forskare-varnar-utan-samsyn-kan-varken-klimat-eller-biodiversitet-raddas - 2025-10-21

En ny studie visar att fjärilar som lever i städer har utvecklat speciella anpassningar för att utnyttja den varmare och längre sommarsäsongen som är typisk för städer jämfört med omgivande områden. Detta beror sannolikt på att städer utgör så kallade urbana värmeöar i landskapet. Experiment med två olika arter, rapsfjäril och rutig buskmätare, i Stockholm och Helsingfors visar att fjärilspopulati

https://www.biologi.lu.se/artikel/evolutionara-forandringar-gor-att-fjarilar-i-stader-far-langre-flygperioder - 2025-10-21

Kan trollsländor flytta hundratals mil över Indiska oceanen, från Indien via Maldiverna till Afrika, och tillbaka igen? Enligt hypotesen ja. Nu har ett internationellt forskarlag med hjälp av modeller och simuleringar tagit reda på om hypotesen stämmer. För tolv år sedan, 2009, beskrev marinbiologen Charles Anderson hypotesen. Han hade då observerat segeltrollsländor (Pantala flavescens) på Maldiv

https://www.biologi.lu.se/artikel/studie-stodjer-trollslandans-flytt-over-indiska-oceanen - 2025-10-21

Världsnaturfonden (WWF) har utsett Svensk Fågeltaxering till Årets Miljöhjälte i kategorin biologisk mångfald. Projektet drivs av biologiska institutionen i Lund under ledning av Åke Lindström, Martin Green och Fredrik Haas. – Det är fantastiskt kul att få ett sådant erkännande för det man gör, säger Åke Lindström.Svensk Fågeltaxering är ett praktexempel på så kallad medborgarforskning där forskar

https://www.biologi.lu.se/artikel/svensk-fageltaxering-ar-arets-miljohjalte - 2025-10-21

Flyttfåglar varierar sin flyghöjd mycket oftare än forskare hittills har trott. Det visas i en studie vid Lunds universitet där forskarna hämtat data från små loggar som varit fästa på nattskärror under ett års tid och som var femte minut registrerat höjden som flyttfåglarna befunnit sig på. Det kan handla om några tiotalet meter, eller ett par hundra meter, till och med någon kilometer. Oavsett h

https://www.biologi.lu.se/artikel/flyttfaglar-skiftar-hojd-nastan-hela-tiden - 2025-10-21

Vilken sorts träd man planterar – om man väljer arter som är inhemska eller icke-inhemska – har stor betydelse för insektslivet i en stad, större än vad forskarna tidigare trott. Det visar en ny studie från Lunds universitet där forskarna har undersökt Malmös parker. Träd är av avgörande betydelse för småkryp, fåglar och även människor i en stad. De sänker temperaturen, renar luften, minskar riske

https://www.biologi.lu.se/artikel/val-av-tradarter-har-stor-betydelse-insektslivet-i-en-stad - 2025-10-21

Fyra forskare vid Lunds universitet finns med på 2021 års lista över högt citerade forskare som varje år sammanställs av Clarivate, företaget bakom Web of Science. I sin helhet rymmer listan drygt 6600 forskare från hela världen som visat betydande inflytande inom sitt forskningsfält genom publiceringen av flera artiklar med omfattande citeringar under det senaste decenniet. På Clarivate lista med

https://www.biologi.lu.se/artikel/johannes-ater-pa-listan-over-mest-citerade-forskarna - 2025-10-21

Insekters DNA går att fånga in och upptäcka via luften. Det visar forskning från Lunds universitet. Tekniken, som är ny på insektsområdet, kan få stor betydelse för att kartlägga biologisk mångfald framöver och väntas komplettera den traditionella metoden, att samla in insekter med fällor. Fabian Roger, som tog fram tekniken under sin tid som forskare på Centrum för miljö- och klimatvetenskap (CEC

https://www.biologi.lu.se/artikel/luftburen-dna-forskarnas-nya-metod-att-kartlagga-insekter - 2025-10-21

Genom att djupdyka i museisamlingar och arkiv har forskare lyckats kartlägga Skånes florautveckling under 200 år. Landskapsförändringar, kvävepåverkan och klimateffekter har stöpt om floran radikalt. Men det mest överraskande är hur tidigt många av förändringarna började. Kan historiskt material insamlat av forskare och en botanikintresserad allmänhet användas för att följa miljö- och floraförändr

https://www.biologi.lu.se/artikel/analys-av-museimaterial-visar-hur-skanes-flora-forandrats-de-senaste-200-aren - 2025-10-21

Marie Dacke, professor i funktionell zoologi vid Lunds universitet, har valts in som ny ledamot i Kungliga Vetenskapsakademien, klassen för biologiska vetenskaper. Grattis Marie, hur känns det?– Utmärkt, tack. Detta är ett enormt erkännande for min vetenskapliga och populärvetenskapliga gärning.Varför tror du att du valdes in i KVA?– För min sinnes- och neurobiologiska forskning rörande djurs navi

https://www.biologi.lu.se/artikel/ny-ledamot-i-kungliga-vetenskapsakademin - 2025-10-21

Biologer vid Lunds universitet kan nu presentera en lösning på en genetisk gåta som länge förbryllat världens ödleforskare. Det handlar om arten brun anolis där honorna antingen kan ha ett diamantliknande eller ett v-format ryggmönster. Nu kan forskarna visa att skillnaden beror på mutationer i en enda gen. Zebran har sina ränder, nyckelpigan sina prickar och huggormen sitt karaktäristiska sicksac

https://www.biologi.lu.se/artikel/gackande-genetik-ger-odlor-av-samma-art-olika-ryggmonster - 2025-10-21

Ett internationellt forskarlag har hittat två tidigare okända beteenden hos svartseglare. Det visar sig att den nordamerikanska fågelarten inte landar under sin drygt åtta månader långa flyttning. Men också att svartseglaren, i samband med fullmåne, stiger till extrema höjder där den av allt att döma fångar insekter i skenet från månljuset. Svartseglaren är en fågelart med kraftig kropp och långa

https://www.biologi.lu.se/artikel/lundaforskare-har-upptackt-nya-flygbeteenden-hos-svartseglare - 2025-10-21

Hjärnceller som styr beteenden hos insekter och extremt genuttryck hos italienska sparvar. Två forskare vid biologiska institutionen har tilldelats femåriga bidrag från Europeiska forskningsrådet. Stanley Heinze, forskare vid biologiska institutionen, ska fördjupa sig i insektshjärnor och deras neurala kretsar. Hans projekt handlar om att försöka hitta ledtrådar i en specifik del av hjärnan som st

https://www.biologi.lu.se/artikel/tva-biologer-far-20-miljoner-var-fran-europeiska-forskningsradet - 2025-10-21

Hanarna bär huvudansvaret för ungarna när skräntärnorna flyttar från Östersjön till tropiska Afrika. Det kan ett internationellt forskarlag konstatera efter en ny studie där ett antal fågelfamiljer försetts med GPS. I en unik flyttfågelstudie som publiceras i den vetenskapliga tidskriften Nature Communications har ett internationellt forskarlag följt ett antal familjer skräntärnor under den långa

https://www.biologi.lu.se/artikel/fagelfader-drar-tyngsta-lasset-under-fostrande-afrikaflyttar - 2025-10-21