Sökresultat

Mördarsnigel, mink, svartmunnad smörbult och nu senast lövplattmask och buxbomsmott – det är några av nytillskotten i svensk natur som ställer till med problem. Men det finns även svenska djur som orsakar problem i andra delar av världen. Biologen Lars Pettersson ger exempel. I takt med ökande globalisering forslas inte bara människor och varor runt jordklotet i allt större omfattning. Också växte

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/inhemska-djur-som-blivit-invasiva-utomlands - 2025-10-03

Många arter havssköldpaddor, sälar, valar, hajar och sjöfåglar riskerar att fara illa på grund av mänsklig aktivitet. Det visar en internationell jättestudie som Lunds universitet medverkat i. Studien, som publiceras i den vetenskapliga tidskriften Science, bygger på omfattande följningsdata från 121 marina djurarter som alla är beroende av havet för sin överlevnad. Bakom studien står 377 forskare

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/viktiga-havsomraden-marina-djur-saknar-ofta-skydd - 2025-10-03

Ett forskarlag har lyckats kombinera genomiska och fossila data för att rekonstruera släktträdet för kiselalger. Dessa mikroalger producerar 20 procent av jordens syre och står för nästan hälften av fotosyntesen i världshaven. Kiselalger, även kallade diatoméer, är en mycket stor grupp encelliga organismer. En karaktäristisk egenskap är att de formar ett skal av kiseloxid runt sig. Eftersom kisela

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/forskare-har-kartlagt-de-livsviktiga-kiselalgernas-slakttrad - 2025-10-03

Naturvetenskapliga fakulteten lanserade 2025 en ny forskarutbildning i beräkningsvetenskap för att möta det ökande behovet av avancerade beräkningsmetoder inom forskning. Satsningen syftar till att främja tvärvetenskapligt samarbete och utbilda doktorander i att hantera och analysera stora datamängder inom allt från medicin till miljövetenskap och teknik. Forskarutbildningen skapades som en respon

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/satsning-pa-berakningsvetenskap-ny-forskarutbildning-moter-vaxande-behov-av-avancerade-analyser - 2025-10-03

En unikt bevarad meterlång fena med fossiliserad mjukvävnad från en jättelik, 183 miljoner år gammal fisködla har undersökts av forskare som upptäckt en oväntad egenskap: djuret kunde jaga nästan ljudlöst. Något motsvarande har forskarna aldrig tidigare stött på hos något havslevande djur, vare sig utdött eller nutida. Studien publiceras idag i tidskriften Nature. Ichthyosaurier eller fisködlor va

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/uraldrig-havsreptil-smygjagade-i-morker-har-aldrig-tidigare-setts - 2025-10-03

En ny studie från Lunds universitet visar att förändrad markanvändning inte bara minskar antalet insekter – den ökar även risken för inavel bland svenska fjärilar. Detta gäller särskilt arter med specifika krav på livsmiljöer, vilket kan få allvarliga konsekvenser för deras långsiktiga överlevnad. I sin doktorsavhandling har Zachary J. Nolen undersökt hur förlusten av gräsmarker i södra Sverige på

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/forandrad-markanvandning-leder-till-okad-inavel-hos-svenska-fjarilar - 2025-10-03

Utseendet hos blommor av samma art påverkas av storskaliga mutationer. Dessa kan ha lika stor inverkan på storlek och form som den naturliga selektionen från pollinerare. Det visar en ny studie som Lunds universitet medverkat i. – För mig var det länge ett mysterium – hur kan blommor av samma art som bara växer några mil ifrån varandra och som pollineras av samma insekter se så olika ut, säger bio

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/mutationer-lika-viktiga-som-pollinerare-evolutionen-av-blommors-utseende - 2025-10-03

Japanska vaktlar som utsätts för värmeböljor som kycklingar är bättre rustade att hantera extremvärme när de blivit vuxna än vaktlar som växer upp i kyla. Men det finns ett tak för hur värmetoleranta de små hönsfåglarna kan bli. Det visar en ny studie från Lunds universitet. I takt med att klimatet blir varmare och mer oförutsägbart måste fåglar och andra varmblodiga djur anpassa sig. Det sker exe

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/det-finns-en-grans-hur-mycket-varme-faglar-klarar-av - 2025-10-03

En omfattande studie på forntida människo-dna slår fast det forskarna tidigare anat men inte fullt ut kunna bekräfta. Människan drabbades av ett stort antal nya sjukdomar i samband med att våra förfäder började domesticera djur. I studien, som publiceras i den vetenskapliga tidskriften Nature, har ett internationellt forskarlag studerat mänskligt dna från över 1 313 individer som spänner över 37 0

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/djurhallning-ledde-till-en-cocktail-av-nya-sjukdomar - 2025-10-03

En ny masterinriktning inom livsvetenskaper visar på hur beräkningsvetenskap kan tillämpas inom medicin och biologi. Satsningen speglar ett växande behov av matematiskt och tekniskt kunniga naturvetare som vill lösa komplexa problem inom livsvetenskaperna. Den nya inriktningen är en del av det befintliga masterprogrammet i beräkningsvetenskap, men öppnar för ett nytt område: tvärvetenskapliga till

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/matte-och-medicin-kopplas-ihop-i-ny-masterinriktning-i-berakningsvetenskap - 2025-10-03

Genom att kombinera satellitdata, matematisk och statistisk ekosystemmodellering samt AI går det att få tidigare och mer tillförlitliga skördeprognoser, vilket är avgörande för framtidens livsmedelssäkerhet. Det visar en ny avhandling från Lunds universitet. Att möta livsmedelsbehovet hos en växande befolkning med begränsade jordbruksresurser är en av vår tids största utmaningar. Grödornas avkastn

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/ny-forskning-kan-ge-tillforlitligare-skordeprognoser - 2025-10-03

Var fjärde kvinna drabbas varje år av illaluktande flytningar från slidan, bakteriell vaginos. Idag behandlas detta med antibiotika, men nyligen har ett skonsammare, antibiotikafritt alternativ godkänts för försäljning inom EU. Bakom innovationen står en grupp Lundaforskare – som gjorde upptäckten av en slump. Sveda, klåda och illaluktande flytningar är både ett vanligt och ett stigmatiserat tills

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/vanligt-kvinnoproblem-lost-av-forskare - 2025-10-03

Tårta och en fullsatt Rydbergsal satte tonen när Fysicum firade 75 år. Fysiska institutionen bjöd in till kalas och publiken fick samtidigt följa med på en svindlande resa genom historien förmedlad av professor Erik Swietlicki. När Lunds universitet grundades 1666 fanns det ingen naturvetenskaplig fakultet. Fysiken hörde i stället till den filosofiska fakulteten, och undervisningen sköttes länge a

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/fysicum-75-ar-en-pigg-jubilar-med-lang-historia - 2025-10-03

I ett projekt vid Lunds universitet tränas en AI-modell till att hitta de bröstcancerpatienter som kan avstå ingrepp i armhålan. Modellen analyserar tidigare outnyttjad information i mammografibilder, och ringar med hög träffsäkerhet in den individuella risken för metastaser i armhålan. I en nyligen avslutad studie visar modellen att drygt 40 procent av dagens armhåleingrepp skulle kunna undvikas.

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/ny-ai-modell-fran-lund-med-stor-potential-att-minska-kirurgi-i-armhalan-vid-brostcancer - 2025-10-03

Helena Filipsson, professor vid geologiska institutionen, har tillsammans med kollegor fått så kallad ”seed funding” från Lunds universitet för det tvärvetenskapliga projektet “From Microns to Models: Leveraging μCT and Machine Learning for High-Resolution Morphological Diversity Analysis (MICROMORPH)”. Projektet förenar expertis från geologi, biologi, matematik och statistik och drivs i samarbete

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/nya-perspektiv-pa-naturens-former-tvarvetenskapligt-projekt-far-startpengar-fran-universitetet - 2025-10-03

En ny studie från Lunds universitet visar att flyttfåglar flyger mest effektivt i måttlig hastighet – precis det tempo de använder under sina långa resor över kontinenterna. Nu i slutet av sommaren, när näktergalarna lämnar Sverige för södra Afrika, flyger de inte i full fart. I stället flyger de i jämn takt – och enligt studien från Lund är det ingen slump.Flyttfåglar tillbringar hundratals timma

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/lagom-det-perfekta-tempot-flyttfaglar - 2025-10-03

Tätt packade som gnistrande bikupor i rymden. Så ser de klotformiga stjärnhoparna av hundratusentals stjärnor ut. Nu kan ett forskarlag för första gången avslöja hur de uråldriga och gåtfulla stjärnsystem faktiskt bildas. Existensen av dessa klotformiga kluster av miljontals stjärnor har varit känd sedan teleskopet uppfanns på 1600-talet. De runda stjärnsamlingarna återfinns i princip hos alla gal

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/forskare-har-lost-astronomisk-stjarngata - 2025-10-03

En internationell rekryteringssatsning från universitetet har lockat ett stort antal sökande. Totalt har 357 forskare från hela världen ansökt om att bli gästprofessorer vid Lunds universitet – varav hela 86 till naturvetenskapliga fakulteten! – Det var ett mycket positivt utfall på satsningen, säger Per Persson, dekan vid naturvetenskapliga fakulteten. När jag gått igenom ansökningarna ser jag at

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/rekryteringssatsning-lockar-internationella-toppforskare-till-naturvetenskapliga-fakulteten - 2025-10-03

Ljudet av kattugglor får unga rödhakar att äta mindre under sin flytt söderut. En ny studie från Lunds universitet visar hur hotet från nattaktiva rovdjur påverkar fåglarnas beteende – och i förlängningen deras överlevnad. När unga rödhakar ger sig av på sin första flytt söderut under hösten gör de regelbundna stopp längs vägen för att vila och fylla på sina energireserver. Men varje rast innebär

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/hotfulla-hoanden-nattetid-da-ater-rodhaken-mindre - 2025-10-03

Att lagra solenergi i form av bränsle är något forskare hoppas ska kunna ersätta fossila drivmedel i framtiden. Ett forskarlag i Lund kan nu ha löst ett långvarigt problem som begränsat utvecklingen. Genom att visa hur solenergi kan utnyttjas mer effektivt i järnbaserade system öppnas möjligheten för billigare och mer hållbara solbränslen. – Vi kan nu se mekanismer som tidigare varit dolda, som gö

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/nyckelproblem-solbranslen-nara-en-losning - 2025-10-03