Sökresultat

I fjol knöts Lunds universitet till Marint centrum i Simrishamn för ett samarbete kring havs- och vattenforskning i Hanöbukten och södra Östersjön. Nu bildas Hanöbuktsstiftelsen som grundarna hoppas ska kunna bidra till forskning som blir till gagn för framtida generationer. Initiativet har möjliggjorts tack vare en privat donation. I fjol tecknade Lunds universitet och Simrishamns kommun ett unik

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/ny-stiftelse-ska-bidra-till-forskning-om-hanobuktens-miljo - 2025-10-03

En ny studie har i detalj analyserat hur EU-stödet till lantbrukare fördelas. Resultaten visar att utbetalningarna oftast går till redan rika lantbrukare som dessutom genererar både störst växthusgasutsläpp och skada för den biologiska mångfalden. Pengarna går alltså i huvudsak till dem som orsakar den största miljöskadan och behöver bidragen minst. EU:s gemensamma jordbruks- och landsbygdspolitik

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/miljarder-fran-eus-jordbruksstod-hamnar-fel-visar-ny-kartlaggning - 2025-10-03

Befolkningstäthet, och inte andelen grönyta, är det som har störst påverkan på artrikedomen av pollinatörer i bostadsområden. Det visar en studie från Lunds universitet där trädgårdar och innergårdar i och omkring Malmö undersökts. Resultatet förvånar forskarna, som hade väntat sig att vegetationstäckningen skulle ha större betydelse.– Vi ser att desto mer tätbefolkat, desto färre arter av både vi

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/hog-befolkningstathet-negativt-pollinatorer - 2025-10-03

Nu kan forskare i Lund avslöja vad danske kung Hans tänkte bjuda på när han skulle göra anspråk på den svenska tronen i Kalmar år 1495: en två meter lång atlantisk stör. De välbevarade fiskdelarna hittades i ett vrak på Östersjöns botten förra året och har nu kunnat artbestämmas genom DNA-analys. Vid midsommar år 1495 var danske kung Hans på väg från Köpenhamn till Kalmar på det påkostade flaggske

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/atlantisk-stor-i-kungens-matforrad-unikt-fynd-i-ostersjovrak-fran-1495 - 2025-10-03

CEC är en av aktörerna bakom ett nytt internationellt utbildningsprogram som syftar till att främja innovation inom offentlig sektor och stödja genomförandet av Agenda 2030. Målgruppen är yrkesverksamma i Indonesien och Turkiet och nu är anmälan öppen. Satsningen är en del av Svenska institutets Public Sector Innovation Programme och det är andra året som CEC valts ut som medverkande arrangör. En

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/cec-utbildar-samdesign-och-inkluderande-offentliga-miljoer - 2025-10-03

Klimatkrisen har fått mindre mediefokus under coronapandemin trots att många menar att klimatutmaningarna är minst lika brådskande och kräver global uppmärksamhet. Under de kommande två veckorna samlar FN världen i digitala klimatdialoger för att “öka drivkraften för större klimatambitioner”. Vår klimatforskare Markku Rummukainen kommenterar arrangemanget. När världen fokuserar på att hantera coro

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/globala-klimatdialoger-kan-ge-skjuts-till-klimatarbetet - 2025-10-03

Forskare inom temat Perspektiv på invasiva arter vid Pufendorfinstitutet vill veta hur allmänheten, och olika experter, ser på växter i privata trädgårdar och i offentliga miljöer. Varför definieras vissa växter som mer önskvärda än andra, av vem, och hur? – Från myndighetshåll skapas det listor över växter som man inte vill ska sprida sig, och växter som man menar är hotade, med uppmaning till al

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/forskare-vill-veta-hur-allmanheten-ser-pa-invasiva-vaxter - 2025-10-03

Hur påverkar mikroplaster marken? Vilken är urbaniseringens inverkan på den biologiska mångfalden? Och hur kan man använda drönare för mätning av kolflöden från svenska torvmarker? Det var några av frågorna som diskuterades vid årets första doktorandmöte vid Centrum för miljö- och klimatforskning (CEC). Nyligen presenterades den första mellanstatliga och globala rapporten om biologisk mångfald och

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/med-malet-att-utveckla-ny-miljovetenskaplig-kunskap - 2025-10-03

Allt fler arter på jorden är hotade på grund av människans framfart. Men det går att vända utvecklingen och det finns enkla saker du kan göra själv i din trädgård för att hjälpa till. Det säger forskaren Anna Persson med anledning av Biologiska mångfaldens dag den 22 maj. I Sverige är det bland annat skogsproduktion, storskaligt jordbruk, bekämpningsmedel och hårdbelagda stadsytor som gör att vild

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/fem-enkla-tips-biologisk-mangfald-i-tradgarden - 2025-10-03

Enskilda EU-parlamentariker kan, och har lyckats, driva på i miljö- och klimatfrågor. Men även parlamentets sammansättning har stor betydelse. Det skriver Markku Rummukainen, professor i klimatologi vid Centrum för miljö- och klimatforksning, CEC, och Roger Hildingsson, statsvetare och forskare i klimatpolitik vid Lunds universitet, i en gemensam debattartikel i Sydsvenskan.EU-parlamentet består a

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/din-rost-i-eu-valet-har-betydelse-klimatet - 2025-10-03

FN:s panel för biologisk mångfald och ekosystemtjänster, IBPES, slår fast i en rapport att fler arter än någonsin i mänsklighetens historia hotas av utrotning. Grundläggande förändringar behövs för att vända utvecklingen, skriver bland annat CEC:s föreståndare Henrik Smith i en debattartikel. En rad svenska forskare står bakom artikeln, där man bland annat konstaterar att förändrad användning av m

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/kris-biologisk-mangfald - 2025-10-03

Gullviva, mandelblom, kattfot och blå viol … De flesta av oss har hört den, Taubes klassiska Sjösala vals som skildrar ett Sverige i försommarskrud. Men hur lätt är det egentligen att hitta de traditionella ängsblommorna idag, när allt fler arter är hotade? Och – handen på hjärtat – skulle du ens känna igen dem? Att det är kris för den biologiska mångfalden på jorden torde inte ha undgått någon id

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/sju-sorters-blommor-ett-hotat-kulturarv - 2025-10-03

Forskare vid Lunds universitet har bidragit till att skapa en ny, uppdaterad version av en global klimatmodell som ska öka förståelsen för den globala uppvärmningen. Genom den nya modellen kan man nu titta på hur markanvändning och en förändrad växtlighet påverkar, och påverkas av, klimatförändringarna. Det är första gången som vegetation och markanvändning, och i synnerhet på den här detaljerade

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/unik-klimatmodellering-med-vegetation-i-fokus - 2025-10-03

Sommar och semestertider innebär parkhäng på solstolar och filtar för många stadsbor. Men hur ofta tittar du upp från filten och reflekterar över naturen omkring dig eller över hur du hade påverkats om fåglarna tystnade för gott? Johan K. Jensen undersöker i sina forskarstudier hur några av våra vanligaste småfåglar trivs i staden jämfört med på landet. – Blåmesar är rätt hoppiga. De kan ju inte r

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/hur-mar-faglarna-i-staden - 2025-10-03

Att abonnera på en bikupa är helt meningslöst om man vill göra en insats för biologisk mångfald. Om företag vill göra en insats för miljön borde de bidra till fler miljöer med vilda blommor istället. Det skriver fyra Lundaforskare, bland annat verksamma på Centrum för miljö- och klimatforskning, på DN Debatt. Att abonnera på en bikupa, och placera den på taket eller i den nära omgivningen, har bli

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/hjalp-bina-pa-ratt-satt-uppmanar-forskarna - 2025-10-03

Mindre åkrar och en större variation av grödor ger en god effekt på den biologiska mångfalden i jordbrukslandskap. Det visar en omfattande internationell studie där forskare från Lunds universitet har deltagit. Den positiva effekten går att jämföra med den som till exempel bevarad ängsmark och blommande remsor längs åkrar ger. – Små fält ses ofta som ett hinder för ett rationellt jordbruk, efterso

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/okat-hopp-om-biologisk-mangfald-med-mindre-falt-och-fler-olika-grodor - 2025-10-03

EU:s förslag till ny jordbrukspolitik håller inte måttet. Det menar en internationell forskargrupp som granskat reformförslaget. Varken miljöskydd eller klimatmål förbättras, snarare tvärtom, säger Dagmar Clough, ekolog vid Lunds universitet och en av dem som står bakom studien. I höst börjar den sista förhandlingsrundan om den jordbrukspolitik som ska gälla i EU efter 2020. Inför överläggningarna

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/forskare-sagar-eus-nya-jordbrukspolitik-inte-hallbar-framtiden - 2025-10-03

Lunds universitet och Simrishamns kommun har skapat en gemensam forskningsmiljö på Marint centrum i Simrishamn för att ta sig an Östersjöns utmaningar. Ett akademiskt råd lett av Maria C Hansson från Centrum för miljö- och klimatforskning (CEC) knyts till centret. Den övergripande målsättningen är att bidra till att lösa Hanöbuktens miljöproblem och stimulera en hållbar utveckling i regionen. Meto

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/cec-och-marint-centrum-i-simrishamn-skapar-gemensam-forskningsmiljo - 2025-10-03

Vetenskapsrådet har beviljat 10 miljoner kronor per år under perioden 2021–2024 till fortsatt finansiering av forskningsinfrastrukturen ICOS Sweden. Genom mätstationerna genereras kunskap om växthusgaser, klimatförändringar, kolsänkor och kolkällor som är av stor betydelse för att kunna uppfylla Parisavtalet samt FN:s och EU:s mål för hållbar utveckling, säger föreståndaren för ICOS Sweden, Maj-Le

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/fortsatt-stod-till-icos-forskning-om-vaxthusgaser-och-klimatforandringar - 2025-10-03

Ett femtontal tjänstemän från Zimbabwe, Turkiet och Indonesien har vidareutbildat sig genom kursen Hållbara inkluderande och klimatresilienta städer på Lunds universitet under hösten. Bakom utbildningen står bland annat Centrum för miljö- och klimatforskning, CEC, där Johanna Alkan Olsson har varit ansvarig för programutvecklingen.– Utbildningen har fokuserat på konkreta klimat- och miljöutmaninga

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/hallbarhet-och-inkludering-internationella-stadsplanerare - 2025-10-03