Sökresultat

Fredagen den 22 november försvarade Uzma Kazi framgångsrikt sin avhandling “Swedish-(Par)Desi: Belonging Narratives of Second-Generation Pakistani Muslims in Sweden” och erhöll därmed titeln doktor i sociologi. Avhandlingen tar sig an frågor om tillhörighet och identitet genom 42 intervjuer med andra generationens pakistanska muslimer i tre svenska städer. Med ett intersektionellt perspektiv belys

https://www.soc.lu.se/artikel/uzma-kazi-har-disputerat-i-sociologi - 2025-12-19

Staffan Edling, nybliven doktor i sociologi vid Lunds universitet, har i sin avhandling undersökt hur kunskap och politik samspelar inom Landsorganisationen i Sverige (LO). Han visar att gränsen mellan att skapa fakta och bedriva politiskt påverkansarbete ofta är flytande – ibland försvinner den helt. Sedan 1930-talet har LO anställt experter för att stärka sin politiska position och skapa kunskap

https://www.soc.lu.se/artikel/staffan-edling-har-disputerat-med-avhandling-om-los-utredningsarbete - 2025-12-19

Fredagen den 13 december försvarade Petra Östergren framgångsrikt sin avhandling “Sveriges sexköpsförbud: Moralpolitik och prostitutionsstyrning” och kan nu titulera sig doktor i socialantropologi. Avhandlingen undersöker 1998 års svenska förbud mot sexköp. Materialet har samlats in mellan 2009 och 2019 och analyserar lagen ur juridiska, politiska och sociala perspektiv samt inom ramen för moralpo

https://www.soc.lu.se/artikel/petra-ostergren-har-disputerat-i-socialantropologi-med-en-avhandling-om-sexkopslagen - 2025-12-19

Vid årsskiftet övergick Genusvetenskapliga institutionen till att bli Avdelningen för genusvetenskap tillsammans med avdelningarna för socialantropologi och sociologi i en ny större institution. Arbetet vid samgåendet består bland annat i att se över allt systemtekniskt så att övergången ska ske så smidigt som möjligt. – Vi har också satt samman en kommitté med representanter från de olika ämnesmi

https://www.soc.lu.se/artikel/nytt-ar-ny-institution - 2025-12-19

Den om­talade poddserien ”Experimentet: Det sista pillret” är först ut i Riks­dagens Jubileumsfonds jättesatsning på forskningsförmedling. Podden bygger på bland annat Lunda­sociologen Shai Mulinaris forskning om antidepressiv medicin och läke­medelsindustrin. – Som medicinsk sociolog tycker jag att poddserien på ett fantastiskt sätt visar hur ett läkemedel kan förändra samhället, säger Shai Mulin

https://www.soc.lu.se/artikel/sociologisk-forskning-i-podd-om-antidepressiva-lakemedel - 2025-12-19

Fredagen den 14 februari försvarade Freja Morris framgångsrikt sin avhandling ”Tenacious Documents: Exploring the Allure of Documentation in Swedish Compulsory Schools” och är nu doktor i sociologi. I över ett decennium har svenska lärare uttryckt sin frustration över de ökande kraven på dokumentation, som de anser tar värdefull tid från undervisningen. Trots olika statliga insatser för att lindra

https://www.soc.lu.se/artikel/freja-morris-avhandling-belyser-dokumentationsbordan-i-svenska-skolor - 2025-12-19

Aube Tollu är doktor i sociologi med en avhandling som ger ett nytt perspektiv på studier av medlemmar i väpnade grupper. Aube Tollus forskning bidrar till den kriminologiska debatten genom att gå bortom tolkningar som uteslutande beskriver individer i väpnade politiska miljöer som patologiska. Istället utvecklar den en mer differentierad bild av deras sociala verklighet. Med utgångspunkt i crip-t

https://www.soc.lu.se/artikel/aube-tollu-ar-doktor-i-sociologi-efter-att-ha-forsvarat-sin-avhandling - 2025-12-19

Den mångsidiga forskningen återspeglas i våra utbildningar och ger våra studenter en inspirerande miljö att utvecklas inom. Sociologiska institutionen erbjuder ett stort och varierat utbud av kurser och program inom våra ämnen sociologi, socialantropologi, genusvetenskap och HR, både på campus i Lund och online.Alla våra kurser och program hittar du här på webben. Glöm inte att ansöka senast 15 ap

https://www.soc.lu.se/artikel/dags-att-ansoka-till-hostens-kurser-och-program - 2025-12-19

Regeringen har idag utsett Henrik Smith, professor i zooekologi vid Lunds universitet, till ny ledamot i Klimatpolitiska rådet. Henrik Smith är verksam vid Centrum för miljö- och klimatvetenskap (CEC) och Biologiska institutionen i Lund. Han tillträder i Klimatpolitiska rådet den 1 juli. – Klimatpolitiska rådet har haft en avgörande betydelse för att sätta klimatfrågan långt upp på den politiska a

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/henrik-smith-ny-ledamot-i-klimatpolitiska-radet - 2025-12-19

Vad är det som händer med klimatet och vilken roll spelar klimatforskningen i samhället? Tillsammans arrangerar de strategiska forskningsområdena BECC och MERGE, Bolincentret för klimatforskning och SMHI ett klimatsymposium i Norrköping den 16-18 maj 2022: Swedish Climate Symposium. Konferensen innebär att Sveriges största aktörer inom klimatforskning för första gången samlas till ett större sympo

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/nationellt-symposium-i-norrkoping-satter-fokus-pa-klimatforskning - 2025-12-19

Ett rektorsbeslut har tagits om fem profilområden för Lunds universitet. Ett av områdena är ClimBioSis där flera CEC-forskare är involverade. Trettio forskare från mer än ett dussin institutioner vid Lunds universitet står bakom ansökan om profilområdet Sustainable solutions in the climate change – biodiversity – social nexus – ClimBioSis. – Ansökan bygger på ett fantastiskt team av medarbetare vi

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/rektors-ja-till-profilomradet-climbiosis - 2025-12-19

Hur ska man värdera naturen och de livsviktiga ekosystemtjänster den förser oss med? Och, vilka för- och nackdelar finns det med olika värderingsmodeller? Dessa frågor står i fokus när IPBES, FN:s panel för biologisk mångfald, släpper en ny rapport den 11 juli. IPBES kan beskrivas som en motsvarighet till FN:s klimatpanel IPCC, men med biologisk mångfald och ekosystemtjänster i fokus. Panelen har

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/hur-ska-naturen-varderas-ny-rapport-pa-vag-fran-ipbes - 2025-12-19

Att lära barn om naturen har blivit lite av Johan Kjellberg Jensens specialintresse. I ett av sina forskningsprojekt har han låtit skolelever mata och räkna fåglar under vintern. I somras var han med i tv-programmet ”Sommarlov” och inspirerade ännu fler barn att lära sig om fåglar, insekter och vikten av biologisk mångfald. Här delar han med sig av sina fem bästa tips för att nå barn och unga. Dok

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/inspirerar-barn-att-lara-sig-om-naturen - 2025-12-19

Nya data från forskningsinfrastrukturen ICOS bekräftar att naturliga kolsänkor som hav och skogar inte är stabila. Klimatförändringarna gör dessa sänkor mer sårbara, och i vissa fall släpper de till och med ut koldioxid. Detta sätter de befintliga klimatmålen och åtgärdsplanerna på spel, menar forskarna. Fluxes är en ny europeisk publikation från infrastrukturnätverket ICOS (Integrated Carbon Obse

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/klimatforandringarna-gor-kolsankor-mer-sarbara - 2025-12-19

En ny studie från Lunds universitet och SLU visar att städer påverkar mångfalden av fåglar negativt – i stadsskogar finns det betydligt färre arter skogsfåglar än på landsbygden, även om skogsområdena håller samma kvalitet. Forskarna har undersökt 459 naturliga skogsmarker som ligger i eller nära 32 städer i södra Sverige. Bland annat har forskarna räknat förekomsten av olika fågelarter, och resul

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/farre-faglar-i-stadsskogar-oavsett-skogens-kvalitet - 2025-12-19

Kraftigt förhöjda metanhalter har uppmätts vid ICOS mätstationer i Norunda och Hyltemossa både under tisdagen och onsdagen. - Vi har undersökt vindförhållandena vid de här tillfällena och kan se att luftmassorna verkar komma ifrån havsområden i Östersjön där gasledningarna har läckor, säger Tobias Biermann, forskningsingenjör på ICOS i skånska Hyltemossa. Redan vid lunchtid på tisdagen visade fors

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/forhojda-metanhalter-vid-icos-matstationer-efter-gasutslapp - 2025-12-19

Gasläckaget i Östersjön riskerar att stjälpa det redan sköra torskbeståndet i Hanöbukten. De skadade ledningarna ligger precis där den lilla torskpopulationen håller till utanför Bornholm, säger Maria C Hansson som är docent vid CEC och koordinator för Marint centrum i Simrishamn.  - Det kan gå illa. Miljön är extremt känslig i området och nu får torsken ytterligare en miljöfaktor emot sig. Tidiga

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/torsken-i-ostersjon-illa-ute-efter-gasutslapp - 2025-12-19

Effekterna av ett varmare Arktis är inte enbart av negativ betydelse för klimatet, visar en ny avhandling från Centrum för miljö- och klimatvetenskap. Genom modellering kunde man bland annat se att en förflyttning av trädgränsen uppåt kunde öka kollagret då träd binder mer kol i sin biomassa än tundraväxter. Men resultaten är osäkra. Arktis – området norr om polcirkeln – värms upp minst dubbelt så

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/komplexa-konsekvenser-av-ett-varmare-arktis - 2025-12-19

Nu har maskinerna rullat in vid Norunda och börjat fälla träd, ett efter ett. Här finns Sveriges äldsta mätstation för växthusgaser och den är unik. Efter att ha befunnit sig i hundraårig skog under decennier är den på väg att bli omgiven av ett kalhygge.  - Vi förväntar oss en signifikant höjning av utsläpp av växthusgaser, säger professor Natascha Kljun vid CEC. Mätstationen Norunda ligger cirka

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/kalhuggen-skog-ger-viktig-information-till-klimatforskning - 2025-12-19

FN:s årliga klimattoppmöte äger i år rum i Sharm el-Sheikh i Egypten. Under två veckor samlas representanter för världens länder för att diskutera hur man kan nå målen i Parisavtalet från 2015 och bidra till klimatomställningen. – Förhandlingarna är en process där varje steg och varje möte spelar roll. På toppmötet i Glasgow i fjor togs nya initiativ, som arbetsprogrammen för höjda ambitioner när

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/fns-klimattoppmote-cop27-det-har-ska-man-prata-om - 2025-12-19