Av agata [dot] garpenlind [at] med [dot] lu [dot] se (Agata Garpenlind) - publicerad 28 oktober 2024 En dag personalutvecklingsdag för dig inom laboratorieverksamhet. Anmäl dig senast den 5 november. Denna dag riktar sig till våra kollegor inom Lunds universitet i första hand, men även deltagare från Skånes universitetssjukhus, Malmö universitet och andra arbetsplatser brukar deltaga.Deltagare är

https://www.intramed.lu.se/artikel/dags-sista-bma-dagen-bma-biomedicinsk-analytiker - 2025-07-01

Av agata [dot] garpenlind [at] med [dot] lu [dot] se (Agata Garpenlind) - publicerad 29 oktober 2024 Naturstudenter lyssnar på Laura Castilla-Vallmanyas populärvetenskapliga presentation. Foto: Agata Garpenlind. Härom veckan fylldes Belfragesalen med sistaårsstudenter, naturvetare på Katedralskolan, som lyssnade på Medfaks unga forskare som berättade om sina forskningsprojekt. De inbjudna gymnasie

https://www.intramed.lu.se/artikel/gymnasieelever-pa-foredrag-om-hjarnan-signerat-arets-mottagare-av-segerfalks-donationer - 2025-07-01

Av agata [dot] garpenlind [at] med [dot] lu [dot] se (Agata Garpenlind) - publicerad 4 november 2024 Tredje konferensen om vetenskaplig demonstration. Dr. Margaret Kelly presenterar "Kemisk karcinogenes hos nyfödda djur", 1962. Foto: The National Cancer Institute's (NCI) Vilka forskare berättar om forskning så att det blir begripligt och spännande? Nominera till priser för framstående forskningsko

https://www.intramed.lu.se/artikel/ar-din-kompis-en-fena-pa-att-formedla-forskning-nominera-ara-cash-i-potten - 2025-07-01

Av agata [dot] garpenlind [at] med [dot] lu [dot] se (Agata Garpenlind) - publicerad 19 november 2024 Docent och överläkare Christine Kremer, en av de vetenskapligt ansvariga för 2024 års Forskningens dag, menar att detta är ett fint tillfälle att visa upp vår forskning och uppfylla samverkansuppgiften. OBS! Deadline: 14 januari 2025. Se en kort film om årets Forskningens dag och läs mer om dagen

https://www.intramed.lu.se/artikel/darfor-bor-du-foresla-ett-tema-till-forskningens-dag-2025-christine-kremer-forklarar - 2025-07-01

Av agata [dot] garpenlind [at] med [dot] lu [dot] se (Agata Garpenlind) - publicerad 6 november 2024 Delta i seminariet med professor Kári Stefánsson. Foto: Anna Hellgren. Seminariet Human Diversity hålls på engelska den 7 november i Forum Medicum. Mycket hörvärt, enligt Intramed, som fick ett smakprov vid Forskningens dag. Professor Stefánsson kommer att dela med sig av sina insikter från sin mån

https://www.intramed.lu.se/artikel/seminarium-med-mottagaren-av-eric-k-fernstroms-pris-2024-kari-stefansson - 2025-07-01

Publicerad 25 december 2009 Genetiska varianter som ökar risken för hjärtinfarkt ligger också bakom en större ärftlig risk för stroke. Detta visar en stor undersökning som forskare vid Lunds Universitet och Universitetssjukhusen i Malmö och Lund har utfört. – Det är välkänt att stroke går i vissa släkter, men fram tills nyligen har man bara känt till ett fåtal ovanliga genvarianter som kan orsaka

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/riskgener-stroke-identifierade - 2025-07-01

Publicerad 26 februari 2009 Vill du gå ned i vikt? Ät inte så mycket! Det låter självklart. Nu är det också vetenskapligt visat. Minska på fettet eller på kolhydraterna? Det fungerar, bara du minskar på något. – Det enda som betyder något för att du ska gå ner i vikt är mängden mat du äter, inte om det är proteiner eller kolhydrater eller något annat, säger Frank Sacks, professor på Harvard-univer

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/enda-sattet-att-ga-ned-i-vikt-mindre - 2025-07-01

Publicerad 1 april 2009 En matsked kanel på gröten minskar insulinresistens och stimulerar tarmhormonet GLP-1. Kanel gör att kroppens sockeromsättning underlättas. Läkaren Joanna Hlebowicz på Universitetssjukhuset MAS i Malmö har i sin forskning visat på kanelkryddans olika antidiabetiska egenskaper. - Kanel är inget alternativ till nya läkemedel vid diabetes men kryddans effekter kan vara utgångs

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/kanel-forbattrar-sockeromsattningen - 2025-07-01

Publicerad 27 februari 2009 Under graviditeten börjar kvinnor med långvarig typ 1 diabetes att producera insulin. Hur det går till är oklart. Forskare vid Rigshospitalet i Köpenhamn har följt 90 kvinnor med typ 1 diabetes under hela graviditeten och regelbundet mätt deras nivåer av C-peptid som ett mått på koppens egen insulinproduktion.I stort sett samtliga kvinnor fick allt högre C-peptidnivåer

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/gravida-med-typ-1-diabetes-borjar-producera-insulin - 2025-07-01

Publicerad 3 mars 2009 - Det är ett vanligt missförstånd att de som redan har typ 1 diabetes inte skulle ha nytta av ett fungerande diabetesvaccin. Stoppar vi immunsystemets angrepp på insulincellerna växer nybildade celler successivt fram och börjar producera insulin, säger Åke Lernmark. Många försök att stoppa immunsystemets angrepp på de insulinproducerande cellerna som leder till typ 1 diabete

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/ett-fungerande-diabetesvaccin-skulle-ocksa-bota - 2025-07-01

Publicerad 4 mars 2009 Om några veckor börjar de första barnen vaccineras med GAD. Förhoppningen är att GAD ska hejda den sjukdomsprocess som leder till typ 1 diabetes. Det är första gången GAD-vaccinet testas på barn som har hög risk att insjukna men ännu inte gjort det. Högriskbarnen har dels en ärftlig risk för diabetes, dels antikroppar mot de insulinproducerande betacellerna, vilket är ett te

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/gront-ljus-diabetesvaccin-till-friska-hogriskbarn - 2025-07-01

Publicerad 6 mars 2009 Det är fler 70-80-åringar som insjuknar i typ 1 diabetes än barn. En ny svensk studie visar att bara blodprov kan säkra en riktig diabetesdiagnos och behandling. En stor svensk kartläggning av så gott som samtliga i Kronobergs län som insjuknat i diabetes under tre år slår hål på flera myter om vem som drabbas av vilken sorts diabetes.Förlegade begreppUndersökningen visar oc

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/gammelmormor-far-typ-1-diabetes-bara-blodprov-ger-ratt-diagnos - 2025-07-01

Publicerad 9 mars 2009 Brittiska forskare har upptäckt att insulincellerna hos diabetiker ofta är infekterade av ett vanligt magvirus. Sex av tio med typ 1 diabetes och fyra av tio med typ 2 var infekterade. Bland icke-diabetiker långt färre. Brittiska forskare har upptäckt att insulincellerna hos diabetiker ofta är infekterade av ett vanligt magvirus. Sex av tio med typ 1 diabetes och fyra av tio

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/vanligt-virus-bakom-saval-typ-1-som-typ-2-diabetes - 2025-07-01

Publicerad 11 mars 2009 Effektiva men ännu okända mekanismer neutraliserar den höga ärftliga risk för typ 2 diabetes som bärare av många riskgener har förutsatt att de har hög insulinkänslighet. En möjlig förklaring är att riskgenerna bara slår igenom när insulincellerna stressas av motsatsen, insulinresistens. Den ärftliga komponenten för typ 2 diabetes är stor. Ett exempel är att om en i ett par

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/insulinkansliga-skyddas-mot-riskgenernas-skadliga-verkan - 2025-07-01

Publicerad 13 mars 2009 En ny undersökning ger starkt stöd åt rådet till diabeteskvinnor som planerar att skaffa barn att de ska hårdsatsa på ett så normalt blodsocker som möjligt redan innan de blir gravida. Risken att barnet föds missbildat ökar markant ju högre blodsockret är. De danska forskarna som hade tillgång till blodsockervärdet (HbA1c, ett värde på den genomsnittliga blodsockernivån und

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/hoga-blodsocker-farliga-fostret - 2025-07-01

Publicerad 16 mars 2009 Trots fettrik kost blir den inte fet. Istället för att lagra fett bränner musen upp det, omvandlar fettet till värme. Knockoutmusen är en extrem modell men effekterna av den utslagna genen för hormonkänsligt lipas orsakar intressanta störningar i ämnesomsättningen. Störningar vilka skulle kunna leda till helt nya behandlingar vid exempelvis fetma och diabetes.Kandidat för n

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/musen-som-inte-kan-bli-fet - 2025-07-01

Publicerad 17 mars 2009 Jämfört med den som är normalviktig dör den måttligt fete två till fyra år tidigare. Den sjukligt fete förlorar åtta till tio år i förväntad livslängd. Idealvikten för den som vill leva länge är ett Body Mass Index, BMI, (se nedan) mellan 22,5 och 25. Som måttlig fetma räknas ett BMI mellan 30 och 35 och som sjuklig fetma, ett BMI mellan 40 och 45. Alla värden över idealvik

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/fetma-forkortar-livet - 2025-07-01

Publicerad 20 mars 2009 Sedan länge är komjölk till små barn en misstänkt igångsättare av det autoimmuna angrepp som kan leda till typ 1 diabetes. Nu frikänner en stor finsk undersökning helt komjölken. Diabetesrisken ökar inte. Många faktorer i omgivningen står på de misstänktas lista för att trigga igång immunsystemet mot de insulinproducerande betacellerna. En av dem är sedan länge komjölksprot

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/vallingen-friad-fran-misstankar - 2025-07-01

Publicerad 23 mars 2009 En molekylär strömbrytare som styr graden av insulinresistens kan bli måltavla för nya läkemedel riktade direkt mot insulinets dåliga effekt ute i kroppen. Fyndet, vilket är gjort hos feta möss, kan vara en del av den bakomliggande förklaringen till att övervikt och fetma så intimt hänger samman med insulinresistens, det vill säga att vävnaderna ute i kroppen blir mer eller

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/mekanism-bakom-insulinresistens-upptackt - 2025-07-01

Publicerad 24 mars 2009 Mat med mycket fibrer förbättrar både blodsockerkontroll och blodfettsbalans men den kan ha en nackdel – fibrerna minskar kroppens förmåga att absorbera kalcium ur födan vilket är viktigt för skelettet. - Vi rekommenderar att patienter, till exempel med typ 2 diabetes, som gör som de ska och äter mycket fibrer att ta upp frågan om att öka kalciumintaget med sin läkare. Man

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/fiberrik-mat-minskar-kalciumupptaget - 2025-07-01