Sökresultat

Marint centrum i Simrishamn har fått ett nytt fältlaboratorium. Lunds universitet stärker därmed sin marinbiologiska profil och här ska forskare från bland annat Centrum för miljö- och klimatvetenskap bedriva projekt om Östersjön. Marint centrum etablerades av Simrishamns kommun 2010 som en mötesplats med fokus på hav, vatten och kustbygd. År 2019 inleddes ett forskningssamarbete med Lunds univers

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/starkare-marin-profil-med-nytt-faltlabb-i-simrishamn - 2025-11-30

Årets svenska sommar började varmt och torrt. Hur anpassade är landets förskolor och äldreboenden till kommande värmeböljor i ett förändrat klimat? Det är några av de ämnen som tas upp i årets examensarbeten av studenter vid Centrum för miljö- och klimatvetenskap, CEC. Och den övergripande slutsatsen är att mer behöver göras. När risken för värmeböljor ökar i takt med klimatförändringarna innebär

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/mer-klimatanpassning-barn-och-aldre-behovs-nar-varmeboljorna-blir-fler - 2025-11-30

Staden är den perfekta platsen för att studera natur och hur människan påverkar den, menar Johan Kjellberg Jensen. I en ny avhandling från Centrum för miljö- och klimatvetenskap (CEC) fördjupar han sig i just samspelet mellan växter, djur och människor i den fysiska miljö som städer utgör.  Många av oss förknippar ”natur” med något man åker i väg till landsbygden för att uppleva. Men natur finns a

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/staden-vart-viktigaste-ekosystem - 2025-11-30

Hur vi använder och sköter marken är en nyckelfråga för att adressera såväl klimatförändringen som förlusten av biologisk mångfald. Jordbruket står för stora utsläpp av växthusgaser och intensivt jordbrukande har pekats ut som en av de främsta orsakerna till minskad biodiversitet. Hur EU:s gemensamma jordbrukspolitik (CAP) är utformad har därför stor betydelse för möjligheten att uppnå uppsatta hå

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/hur-kan-man-uppna-en-gronare-och-mer-evidensbaserad-cap - 2025-11-30

Nu kommer barn i förskolan och grundskolan kunna lära sig mer om insekter, fåglar, blommor och växter, hur värdefulla de är och hur vi människor kan värna om naturen. Det är samarbetsprojektet Natural Nations som för in biologisk mångfald på schemat. Förr i tiden var kännedom om arter och naturen en del av allmänbildningen och kunskaper överfördes också mellan generationer. Idag talas det om artbl

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/barn-och-biologer-forskar-om-biologisk-mangfald-tillsammans - 2025-11-30

Nyhetsbrev finns det gott om, men nu satsar CEC på ett eget - vilket tomrum är det tänkt att fylla? – Mycket av den forskning som bedrivs på CEC har hög samhällsrelevans och kan utgöra ett värdefullt underlag i beslutsfattande på olika nivåer, både lokalt, regionalt och nationellt. Det gäller allt från klimatanpassning till hur vi bevarar den biologiska mångfalden. Med nyhetsbrevet hoppas vi kunna

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/halla-dar-persson-forestandare-centrum-miljo-och-klimatvetenskap-cec - 2025-11-30

Snart är det dags för FN:s årliga klimattoppmöte, COP28. Med start den 30 november möts världens länder i två veckor för att diskutera det globala klimatsamarbetet och hur klimatmålen från Parisavtalet 2015 ska kunna nås. Denna gång hålls mötet i Dubai i Förenade Arabemiraten. Vi ställde fem frågor till Markku Rummukainen, professor i klimatologi på CEC och Sveriges representant i FN:s klimatpanel

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/fem-fragor-till-markku-rummukainen-infor-klimattoppmotet-cop28 - 2025-11-30

Efter år av beredande arbete börjar det kommande EU direktivet om övervakning av jordhälsa och resiliens närma sig beslut, och CEC har lämnat sitt yttrande till regeringskansliets remiss. Direktivet Soil Monitoring and Resilience vilar på tre pelare: övervakning och bedömning av markhälsa, hållbar markförvaltning, och förorenade områden. CEC har granskat de delar av direktivet som hanterar markhäl

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/helhetssyn-pa-jordhalsa-att-rekommendera-nar-eu-direktiv-implementeras - 2025-11-30

Rubriken ovan var titeln för höstens första frukostseminarium med LU Land. Seminarieserien syftar till att lyfta samhällsaktuella utmaningar med koppling till hållbar markanvändning och belysa dessa utmaningar från olika perspektiv, för att sedan diskutera möjliga vägar framåt. Miljömålet om Levande skogar i riskzonen Sveriges 16 miljökvalitetsmål beskriver det tillstånd i den svenska miljön som d

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/hur-kan-den-biologiska-mangfalden-i-skogen-kartlaggas-sa-att-det-blir-enklare-markagare-att-ta - 2025-11-30

I dag är det upp till varje kommun att bestämma om högproduktiv åkermark ska få lov att bebyggas. Problemet är att det samtidigt påverkar livsmedelsförsörjningen i Sverige. Kommunerna saknar ekonomiska incitament att beakta markens fulla värde, visar en ny studie från AgriFood. – Med dagens system finns det risk för överexploatering, säger forskaren Mark Brady. Livsmedelsförsörjningen i Sverige ha

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/exploatering-av-akermark-kan-hota-framtida-livsmedelsforsorjning - 2025-11-30

Den 15-17 maj 2024 bjuder SMHI, de strategiska forskningsområdena MERGE och BECC samt Bolincentret för klimatforskning in till det andra svenska klimatsymposiet i Norrköping. Ett symposium för ökad vetenskaplig förståelse av klimatförändringen och dess miljömässiga och samhälleliga konsekvenser. Klimatförändringarna påverkar både den fysiska miljö, det mänskliga samhället och de ekosystem vi är be

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/nu-kan-du-skicka-ditt-bidrag-till-det-svenska-klimatsymposiet - 2025-11-30

CEC utlyser delfinansiering av upp till fem (5) doktorandprojekt, där doktoranden antas till forskarutbildning i miljövetenskap. OBS att det endast är forskare som har möjlighet ansöka om projektmedel, inte studenter. Sista ansökningsdag är den 19 januari 2024. För mer information, se CEC:s engelska webbplats.Funding for doctoral student projects in Environmental Science | (CEC) (lu.se)

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/utlysning-om-projektmedel-doktorandtjanster-i-miljovetenskap - 2025-11-30

Tänk om vanliga hudceller effektivt kunde omprogrammeras för att bli hjärnceller och hjälpa till vid sjukdomar som alzheimer. Och hur vore det om maskininlärning fick kirurger att med exakthet ta bort tumörceller vid operationsbordet? Det är forskningsområden som Emil Andersson har fördjupat sig i för att komma närmare en lösning. Nu försvarar han sin doktorsavhandling i beräkningsbiologi vid CEC.

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/ett-steg-narmare-forbattrad-cancerkirurgi-och-omprogrammering-av-celler - 2025-11-30

En ny studie från Lund bekräftar att bekämpningsmedel som vanligen används inom jordbruket åsamkar betydande skador på humlor. Trots skärpt reglering av bekämpningsmedel visar data från ett hundratal platser i åtta europeiska länder att mer måste göras. Trots påståenden om världens mest rigorösa process för riskbedömning påverkar användningen av godkända bekämpningsmedel i europeiska jordbruksland

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/vanliga-bekampningsmedel-skadar-fortfarande-pollinatorer - 2025-11-30

Grattis till finansieringen av forskningsinfrastrukturen ICOS, Natascha Kljun, Scientific Principle Investigator för Lunds universitets ICOS-stationer! ICOS har fått nära 44 miljoner kronor från Vetenskapsrådet för att driva tio stationer under tre år. – Tack! Ja, det här är fantastiska nyheter. Bidraget från Vetenskapsrådet (VR) gör att ICOS Sweden kan fortsätta samla in klimat- och ekosystemrela

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/grattis-till-icos - 2025-11-30

En internationell grupp forskare pekar på intressekonflikter som kan påverka FN:s vetenskapliga policypanel för kemikalier, avfall och föroreningar. De varnar för en liknande utveckling som inom olje- och tobaksindustrin. – Vi bedömer att det är viktigt att man kan se var förhandlingsdeltagare har sina uppdragsgivare, säger Maria Hansson, forskare på CEC och medförfattare till studien. Den interna

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/forskare-uppmarksammar-intressekonflikter-infor-fns-panel-om-kemikalier-och-fororeningar - 2025-11-30

Vilka metoder kan vi använda för att minska utsläpp och öka upptag av växthusgaser i jordbruksmark? Vilka möjligheter och hinder finns det? Dessa frågeställningar diskuterades på LU Lands frukostseminarium tidigare i höst, och här följer en sammanfattning. Kollagring i mark för att motverka klimatförändringarnaMarkanvändningen står för en betydande andel av koldioxidutsläppen både globalt och i Sv

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/mojligheter-och-hinder-kollagring-i-jordbruksmark - 2025-11-30

AgriFood har undersökt hur lantbrukare upplever de krav som ställs på skötsel av naturbetesmarker för att man ska erhålla EU-stöd. Resultaten presenteras i en ny rapport och visar att kraven många gånger kan vara svåra att möta. Naturbetesmarker är en del av det svenska kulturlandskapet och med sitt varierade växt- och djurliv är de viktiga för att bevara den biologiska mångfalden. Att sköta natur

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/skotselkrav-pa-naturbetesmarker-kan-vara-svara-att-mota - 2025-11-30

Rester av plast, som människor lämnat efter sig, går numera att hitta i princip överallt i naturen – i vattendrag, i djur, och till och med bland molnen. Micaela Mafla-Endara har i sin avhandling tittat på hur nanoplast som hamnar i jorden påverkar de mikroorganismer som lever där. Svaret är tydligt: det finns en effekt på organismerna och hur de beter sig. Man kan säga att Micaela Mafla-Endara oc

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/nanoplast-har-tydlig-paverkan-pa-mikroorganismer-i-jorden - 2025-11-30

Om ett år ska Miljömålsberedningen vara klar med sitt senaste uppdrag, en strategi för hur Sverige ska leva upp till sina åtaganden inom EU för biologisk mångfald samt nettoupptag av växthusgaser inom markanvändningssektorn. De förslag som tas fram ska både stärka klimatarbetet och skyddet av biologisk mångfald på ett integrerat sätt. Vi ställde några frågor om arbetet hur arbetet går till Lars Ty

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/sa-jobbar-miljomalsberedningen-alla-som-vill-prata-med-oss-ska-fa-gora-det - 2025-11-30