Sökresultat

STUDENTNYHETER: De nyexaminerade studenterna får peppande ord på vägen under examenshögtiden för kriminologiprogrammet som hölls i Stadshallen idag! Idag samlades ett 30-tal studenter och deras anhöriga, samt personal från programmet, för att delta i årets examensceremoni för kriminologiprogrammet i Stadshallens konsertsal i Lund. Festtalet till studenterna hölls av Ann-Sofie Zettergren, bibliotek

https://www.soc.lu.se/artikel/ingen-kan-lura-er-med-snygga-stapeldiagram - 2026-01-01

Professorn i sociologi Anders Kjellberg fick frågan av LO:s tidning Arbetet vad som händer när automatiseringen gör att många LO-jobb försvinner. Kjellberg framhåller att ett krympande LO påverkar maktförhållandena mellan centralorganisationerna LO, TCO och Saco. LO:s minskade andel av fackmedlemmarna är å andra sidan inget nytt. Arbetet-artikeln redovisar i diagramform utvecklingen mellan 1950 oc

https://www.soc.lu.se/artikel/skiftande-maktforhallanden-mellan-facken-nar-robotar-tar-over - 2026-01-01

Mattias Nilsson Sjöberg är redaktör för den nyutkomna antologin ”Pedagogik som vetenskap. En inbjudan” utgiven av Gleerups förlag. Bokens baksidetext:Pedagogik är en av de klassiska vetenskapliga disciplinerna och har som universitetsämne en hundraårig tradition. I takt med att samhället förändras har även det innehåll som sysselsätter pedagogiken ändrats.Var befinner sig det vetenskapliga ämnet p

https://www.soc.lu.se/artikel/ny-bok-vill-ge-svar-pa-vad-som-haller-samman-pedagogiken-som-vetenskap - 2026-01-01

KURSLITTERATURPRISET 2018: Anders Kjellberg, professor i sociologi, har skrivit ett kapitel i boken "Arbete & Välfärd" som vunnit Studentlitteraturs kurslitteraturpris 2018. Anders Kjellbergs kapitel heter "Den svenska partsmodellen - facket, arbetsgivarna och lönebildningen".Den kommande boken Arbete & Välfärd tilldelas ett av Kurslitteraturprisets hederspriser 2018, för att på ett gediget sätt g

https://www.soc.lu.se/artikel/hederpris-till-gedigen-grundbok-om-arbetslivet - 2026-01-01

Vi och dom, mitt gäng och deras, vän eller fiende – hur ska vi kunna leva tillsammans i vår globaliserade och polariserade värld? Mikael Klintman, professor i sociologi, har tillsammans med Thomas Lunderquist och Andreas Olsson skrivit boken Gruppens grepp: Hur vi flockvarelser kan lära oss leva tillsammans. Boken handlar om fördomar, om hur vi generaliserar och kategoriserar. Men också om toleran

https://www.soc.lu.se/artikel/kan-vi-lara-oss-att-leva-tillsammans - 2026-01-01

STUDENTNYHETER: Den politik som partierna står för, och som stora delar av allmänheten håller med om och stödjer, baseras på antaganden som inte har något vetenskapligt stöd, bekräftas i en av vårens kandidatuppsatser ifrån Kriminologiprogrammet. Markus Tillmans kandidatuppsats "Straffrätt och politik: En kvalitativ innehållsanalys av riksdagspartiernas straffrättspolitik." är ett försök att utrön

https://www.soc.lu.se/artikel/politikernas-asikter-om-straffratt-vilar-inte-pa-forskning-enligt-uppsats - 2026-01-01

Sociologer och andra forskare synar det svenska politiska landskapet inför valet 2018 i tidskriften Sociologisk Forsknings högaktuella valspecial. Tolv forskningsartiklar presenterar och diskuterar politisk-sociologiska analyser av det rådande läget i Sverige.Den svenska politiken har under senare årtionden genomgått stora förändringar.Antalet riksdagspartier har utökats från fem till åtta och den

https://www.soc.lu.se/artikel/forskare-talar-om-nya-konflikter-inom-politiken - 2026-01-01

Professorn i sociologi Anders Kjellberg kommenterar det svenska valet och LO i tidningen Arbetet och i många tidningar världen över. Den franska nyhetsbyrån AFP intervjuade Anders Kjellberg före valet och frågade vilka som röstar på Sverigedemokraterna:– På landsbygden, långt ifrån Sveriges tillväxtområden och innovationscentrum, har allt fler väljare förförts av SD:s nationalistiska diskurs. Upp

https://www.soc.lu.se/artikel/manga-av-sds-valjare-ar-lo-medlemmar - 2026-01-01

De senaste 50 åren har vattnet i sjöar och vattendrag blivit mycket brunare. Den så kallade brunifieringen påverkar såväl produktionen av dricksvatten som livet i sjöarna negativt. Dessutom går ekonomiska värden upp i rök när sjöarna inte längre lockar att bada i. Om ingenting görs kommer vattnet sannolikt att bli ännu brunare – men det finns hopp. Mot bakgrund av en ny studie pekar forskare från

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/atgarder-i-skogen-kan-forhindra-att-sjoar-blir-brunare - 2026-01-01

En internationell studie ledd av forskare vid Lunds universitet visar att en kollision i asteroidbältet för 470 miljoner år sedan radikalt förändrade livet på jorden. Solsystemet fylldes med enorma mängder damm varpå en unik istid, följd av en ökad biologisk mångfald, uppstod. Den nya upptäckten kan också bidra till förståelsen för hur vi kan tackla den pågående globala uppvärmningen på jorden om

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/gigantisk-asteroidkollision-skapade-okad-biologisk-mangfald-pa-jorden - 2026-01-01

I en ny studie presenterar forskare vid Lunds universitet en teknik för skridskoåkning som är mer energieffektiv än den traditionella skärtekniken. Genom att åka i bågar kan ishockeyspelare ta sig fram lika fort men göra av med mindre energi. Författarna menar att upptäckten på sikt kan leda till bättre prestationer på isen, genom att spelarna orkar mer. Studien, som nu publiceras i den vetenskapl

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/lundaforskare-har-analyserat-alternativ-akteknik-som-kan-revolutionera-ishockeyn - 2026-01-01

En internationell forskargrupp har upptäckt en ny exoplanet 30 ljusår från jorden. Astronomer från Lunds universitet har spelat en viktig roll i arbetet genom att kartlägga den gåtfulla himlakroppens ursprung. Deras analyser visar att exoplaneten har bildats på ett extremt ovanligt sätt, något som fått forskarvärlden att ompröva vedertagna teorier för planetbildning. Upptäckten, som nu presenteras

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/lundaforskare-har-kartlagt-nyupptackt-exoplanets-unika-ursprung - 2026-01-01

I en ny internationell studie identifierar forskare kritiska marina områden på jorden. Det är första gången som forskarvärlden tar ett globalt grepp på marina konfliktzoner där mänsklig verksamhet påverkar valar, havssköldpaddor, fiskar och fåglar som lever till havs. – Vi vill att studien ska bidra till en global policy för hur vi använder våra hav. Vi har tagit fram ett instrument för att hjälpa

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/forsta-globala-kartlaggningen-av-marina-konfliktzoner - 2026-01-01

Kemiprofessor Kenneth Wärnmark och fysikprofessor Torsten Åkesson får anslag av Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse för att driva tunga projekt inom solcellsutveckling och mörk materia. Kenneth Wärnmark, professor vid kemiska institutionen, får 35 miljoner kronor för att undersöka hur järnmolekyler kan användas i utvecklingen av solceller och solbränsle. Forskningen syftar till att ersätta dagens

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/lundaforskare-far-mangmiljonanslag-fran-wallenberg-stiftelse - 2026-01-01

Har trutar och måsar en inbyggd autopilot som kontrollerar deras flygning och avgör höjd och landning? Ja, svarar forskare i en ny studie som involverat universitet i fyra europeiska länder. Nervceller i fåglarnas synorgan och hjärna identifierar och tolkar det optiska flödet. På så vis upplever de hur olika objekt under dem rör sig mot dem och kan avgöra avståndet till marken när de flyger på rel

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/autopilot-hjalper-faglar-att-landa - 2026-01-01

Månsken eller inte har stor betydelse för när flyttfåglar ger sig iväg söderut på hösten. Det visar en ny studie vid Lunds universitet. Tillsammans med kollegor vid biologiska institutionen i Lund har Gabriel Norevik studerat nattskärror (Caprimulgus europaeus) och hur måncykeln och skenet från månen påverkar när fåglarna lyfter för sin tre månader långa flytt till områden söder om Sahara. Med hjä

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/manen-avgor-nar-flyttfaglar-lyfter - 2026-01-01

En mångfald av olika pollinatörer och andra nyttoorganismer i ett odlingslandskap leder till att skörden blir större. Det visar en omfattande internationell studie där bland annat forskare från Lunds universitet medverkat. Studien har undersökt två så kallade ekosystemtjänster som har stor betydelse för vår matproduktion. Det handlar om pollination av grödor samt om naturlig biologisk kontroll av

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/biologisk-mangfald-ger-storre-skordar - 2026-01-01

De arktiska områdena har under årtusenden lagrat stora mänger kol i marken. En ny internationell studie publicerad i Nature Climate Change visar dock att dessa permafrostområden går mot ett skifte. Nu avger områdena i Arktis mer kol till atmosfären än vad växtligheten tar upp. Tillförseln av koldioxid till atmosfären riskerar dessutom att öka markant med upp till 41 procent om vi inte lyckas broms

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/nya-berakningar-visar-pa-skifte-i-den-arktiska-kolbalansen - 2026-01-01

En internationell studie ledd av forskare vid Lunds universitet och The University of Western Australia visar att vatten inte bara bidrar till växters tillväxt. Vattendroppars tryck mot bladytan utlöser även stresshormoner som jasmonsyra. Dessa cellulära förändringar visar sig mycket snabbt och kan göra växter bättre rustade mot sjukdomar och torka. Till skillnad från människor kan växter inte kän

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/vattendroppars-tryck-utloser-snabbt-panikartade-stressresponser-i-vaxter - 2026-01-01

En internationell forskargrupp har upptäckt ett säreget objekt som kretsar kring en röd jättestjärna. Himlakroppen är osynlig men har ändå en stark påverkan på stjärnans bana. Med hjälp av datorsimuleringar utförda vid Lunds universitet kan forskarna nu slå fast att den mystiska följeslagaren måste vara ett svart hål. Jättestjärnan befinner sig omkring 10 000 ljusår från solen. Den är 30 gånger så

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/lundaforskare-har-sparat-svart-hal-vid-rod-jattestjarna - 2026-01-01