Search results

Hur är det att vara över 90 år och ha hemtjänst, flera gånger om dagen, år efter år? Inom ramen för det Fortefinansierade hemtjänstprojektet ”Hemtjänst i äldres vardag” har 92-åriga Eva-Mari Köhler skrivit dagbok om sina erfarenheter av hemtjänst. Tove Harnett är projektledare och har skrivit förordet. I Sjukt gammal får vi en unik inblick i Eva-Mari Köhlers vardag, nedtecknad i en osminkad dagbok

https://www.soch.lu.se/artikel/sjukt-gammal-unik-inifranskildring-av-livet-med-hemtjanst - 2026-04-29

I forskningsprojektet "Hemtjänst i äldres vardag" har forskarna Håkan Jönson och Glenn Möllergren intervjuat äldre med hemtjänst, som vittnar om stress under måltiderna och sorg över att alltid hänvisas till mikromat. Professor Håkan Jönson och doktorand Glenn Möllergren berättar i en artikel i Sydsvenskan (5 augusti 2025) att de reagerade på Malmö stads besked i våras, om att sluta med varma matl

https://www.soch.lu.se/artikel/sorg-och-stress-nar-aldre-hanvisas-till-mikromat - 2026-04-29

Tidningen Chef har intervjuat Håkan Johansson om en jämförande studie som visar att hög utbildning, född i Sverige och ett riktigt bra kontaktnät är kännetecknande för den yttersta eliten i det svenska civilsamhället – liksom en ständig förnekelse av makt. Forskningsresultaten har publicerats i boken Civilsamhällets eliter? En jämförande studie av europeiska civilsamhällen, i projektet Civilsamhäl

https://www.soch.lu.se/artikel/sa-rekryteras-eliten-till-civilsamhallets-topp - 2026-04-29

Den 31 oktober samlas representanter från världens alla hörn i Glasgow för att delta i FN:s stora klimattoppmöte COP26 som ska pågå i två veckor. Förväntningarna är skyhöga efter fjolårets inställda konferens och den alarmerande rapport som FN:s klimatpanel IPCC släppte i augusti. Som en del av Parisavtalet 2015 beslutades att alla nationer ska förnya sina klimatlöften eller nationella klimatplane

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/klimattoppmotet-i-glasgow-vad-handlar-det-om-och-vad-spelar-det-roll - 2026-04-29

Brist på livsmiljöer och klimatförändringen - parametrar som forskare vet påverkar antalet pollinatörer. Men hur mycket påverkar de och vad mer bidrar till att bin och humlor blir en allt ovanligare syn i landskapet? Det har Maria Blasi i Romero försökt ta reda på i sin avhandling som presenteras den 26:e november. Ett säkert vårtecken är de smörgula rapsfält som varje vår breder ut sig som ett tä

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/modellering-humlornas-overlevnad - 2026-04-29

Vilken sorts träd man planterar – om man väljer arter som är inhemska eller icke-inhemska – har stor betydelse för insektslivet i en stad, större än vad forskarna tidigare trott. Det visar en ny studie från Lunds universitet där forskarna har undersökt Malmös parker. Träd är av avgörande betydelse för småkryp, fåglar och även människor i en stad. De sänker temperaturen, renar luften, minskar riske

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/val-av-tradarter-har-stor-betydelse-insektslivet-i-en-stad - 2026-04-29

Insekters DNA går att fånga in och upptäcka via luften. Det visar forskning från Lunds universitet. Tekniken, som är ny på insektsområdet, kan få stor betydelse för att kartlägga biologisk mångfald framöver och väntas komplettera den traditionella metoden, att samla in insekter med fällor. Fabian Roger, som tog fram tekniken under sin tid som forskare på Centrum för miljö- och klimatvetenskap (CEC

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/luftburen-dna-forskarnas-nya-metod-att-kartlagga-insekter - 2026-04-29

Att odla ekologiskt i stället för konventionellt kan gynna den biologiska mångfalden, men spelar det någon roll var (på vilken plats) man odlar ekologiskt? Enligt en studie från Centrum för miljö- och klimatvetenskap (CEC) och AgriFood Economics Centre vid Lunds universitet och SLU är svaret på frågan ja. Studien visar nämligen att ekologisk odling kan gynna mångfalden av växtarter till en lägre k

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/miljonyttan-av-ekologisk-odling-beror-pa-det-omgivande-landskapet - 2026-04-29

Hur honungsbin påverkar vilda bin uppmärksammas allt mer. I en ny rapport från Lunds universitet konstaterar forskarna att honungsbin konkurrerar med vilda bin om blomresurser, och att mer forskning och kunskap behövs för att skapa förutsättningar för samexistens mellan biodling och bevarande av vilda bin på lång sikt i Sverige.  På senare år har frågan om huruvida honungsbin och vilda bin konkurr

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/vilda-bin-och-honungsbin-konkurrerar-om-maten - 2026-04-29

Vetenskapliga råd till beslutsfattare kräver transparenta vetenskapliga bedömningar i vilka kommunikation av osäkerhet är viktigt för att undvika att slutsatser över- eller underskattas. I sin avhandling Robust analysis of uncertainty in scientific assessments har doktoranden Ivette Raices Cruz, som nyligen disputerade vid Centrum för klimat- och miljövetenskap (CEC), undersökt metoder för att fas

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/viktigt-att-beskriva-vetenskaplig-osakerhet - 2026-04-29

Känner du igen en humla när du ser en? Även i år kan du hjälpa forskare vid Lunds universitet att ta reda på när humlorna vaknar i olika delar av landet genom att rapportera in var och när du ser vårens första humledrottning. Vi söker deltagare från hela landet för att kunna ta reda på hur de allt tidigare vårarna påverkar humlor i Sverige. Håll utkik efter humledrottningar när du till exempel är

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/dags-igen-hitta-varens-forsta-humla - 2026-04-29

På måndagen släppte FN:s klimatpanel en ny rapport om hur klimatförändringen slår mot natur och människor världen över, och om nödvändigheten av anpassning. Enligt forskarna lever mer än tre miljarder människor i miljöer där man är extra sårbara för förändringen, och detsamma gäller många arter. De som är mest utsatta, kommer att drabbas hårdast, slår forskarna fast. I rapporten understryker forsk

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/fns-klimatpanel-varlden-maste-agera-nu - 2026-04-29

Centrum för miljö- och klimatvetenskap (CEC) är en av 24 europeiska forskningsinstitut och organisationer som medverkar i det EU-finansierade projektet Safeguard, där världsledande forskare och experter samlats för att vända förlusten av vilda pollinatörer i Europa. Satsningen är unik då den tar ett tvärvetenskapligt helhetsgrepp både om problematiken och lösningarna. Förluster av vilda pollinatör

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/cec-medverkar-i-omfattande-forskningsprojekt-att-skydda-vilda-pollinatorer - 2026-04-29

Mistra har beviljat en finansiering om 50 miljoner kronor under fyra år till forskningsprogrammet BIOPATH (”Pathways towards an efficient alignment of the financial system with the needs of biodiversity”), med Lunds universitet som programvärd. Från CEC deltar forskarna Henrik Smith, Johanna Alkan Olsson, Ullrika Sahlin och William Sidemo Holm. BIOPATH kommer tillsammans med sina partners att kart

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/50-miljoner-till-forskning-om-biologisk-mangfald-och-det-finansiella-systemet - 2026-04-29

I samband med en ny rapport kring åtgärder som ska begränsa klimatförändringarna ser forskare vid Lunds universitet vissa hoppfulla tecken. Bland annat tror Lars J Nilsson, professor i miljö- och energisystem vid LTH, att det finns goda möjligheter att år 2050 nå nollutsläpp för industrier som stål, cement och kemi – där utsläppen av koldioxid idag är stora. För att nå klimatmålen måste utsläppen

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/infor-fns-klimatrapport-4-april-nu-ar-det-nollutslapp-som-galler - 2026-04-29

Vid doktorspromoveringen 6 maj utsågs Mats Bergquist till jubeldoktor vid Lunds universitet. Bergquist disputerade i statsvetenskap 1970 på en doktorsavhandling om den svenska EEC-debatten i början av 1960-talet. Bergquists yrkeskarriär har varit inom utrikesförvaltningen, där han bland annat varit Sveriges ambassadör i London, Tel Aviv och Helsingfors. Han har alltid hållit god kontakt med instit

https://www.svet.lu.se/artikel/statsvetenskapliga-institutionens-ambassador-firas-som-jubeldoktor - 2026-04-29

Niklas Altermark och Magnus Dahlstedt är redaktörer för ny antologi där ledande välfärdsforskare diskuterar Sveriges systemskifte och vägar framåt. Det välfärdssamhälle som skapades i Sverige under 1900-talet har under tre decennier omvandlats i snabb takt. Urholkade socialförsäkringssystem, långtgående marknadslösningar inom välfärdens kärnområden och individualisering av sociala problem har vari

https://www.svet.lu.se/artikel/bortom-systemskiftet-mot-en-ny-gemenskap - 2026-04-29

I den nyligen utkomna andra upplagan av Routledge Handbook of Diplomacy and Statecraft (redaktör Brian J.C. McKercher) bidrar Christer Jönsson med kapitlet ”Theorising Diplomacy” och Rikard Bengtsson med kapitlet ”The European Union in International Relations: Great Power under Strain?”. Mer information finns här, på Routledge hemsida.  

https://www.svet.lu.se/artikel/jonsson-och-bengtsson-i-routledge-handbook-diplomacy-and-statecraft - 2026-04-29

I en ny artikel i European Societies analyserar Anders Uhlin (tillsammans med Malin Arvidson) Europeiska Ekonomiska och Sociala Kommittén. Denna artikel bidrar till forskning om det civila samhällets eliter i EU-sammanhang och fokuserar på Europeiska Ekonomiska och Sociala Kommittén (EESK). Den utforskar vilka huvudaktörerna är, vilka roller de spelar och vilka resurser de använder, värderar och k

https://www.svet.lu.se/artikel/anders-uhlin-om-europeiska-ekonomiska-och-sociala-kommitten - 2026-04-29

Anders Uhlin har författat kapitlet “Opening Up of International Organizations” i boken Beyond the Boomerang: From Transnational Advocacy Networks to Transcalar Advocacy in International Politics, redigerad av Christopher L. Pallas och Elizabeth A. Bloodgood, publicerad av The University of Alabama Press. Om kapitlet: Internationella organisationers öppnande för deltagande av civilsamhällesaktörer

https://www.svet.lu.se/artikel/anders-uhlin-om-civilsamhallesaktivism-och-internationella-organisationer - 2026-04-29