Från individualism till gemenskap: En studie om självtranscendens, upplevd samhörighet och välmående i dagens Sverige
I ett individualiserat och sekulariserat samhälle har frågor om mening, gemenskap och psykologiskt välmående aktualiserats inom såväl forskning som samhällsdebatt. Självtranscendens har föreslagits som en möjlig psykologisk resurs i denna kontext, men har i begränsad utsträckning undersökts i relation till kollektiv samhörighet och välmående i en svensk population. Syftet med föreliggande studie vIn increasingly individualised and secularised societies, questions of meaning, social connectedness, and psychological well-being have gained attention in both research and public discourse. Self-transcendence has been proposed as a potential psychological resource in this context but has rarely been examined in relation to collective belonging and well-being within a Swedish population. The aim
