Filetype
Denna artikel publicerades ursprungligen den 4 september 2025 på naturvetenskapliga fakultetens webbplats.Helena Filipsson, professor vid geologiska institutionen, har tillsammans med kollegor fått så kallad ”seed funding” från Lunds universitet för det tvärvetenskapliga projektet “From Microns to Models: Leveraging μCT and Machine Learning for High-Resolution Morphological Diversity Analysis (MIC
I över 60 år har forskare försökt avgöra om växter pollineras mer på dagen eller natten – utan att nå någon tydlig slutsats. Nu visar en stor forskningsöversikt gjord vid Lunds universitet att nattens pollinatörer gör lika stor insats som dagaktiva arter i hela 90 procent av de undersökta fallen. Denna artikel publicerades ursprungligen den 20 maj 2025 på naturvetenskapliga fakultetens webbplats.D
https://www.mgeo.lu.se/artikel/pollinering-i-morker-lika-viktig-som-i-dagsljus-ny-studie-utmanar-forskningsbias - 2026-08-11
Världens äldsta kompletta jaktvapen i trä är ”bara” 200 000 år, inte 300 000 som forskarna tidigare trott. Det visar en datering som Lunds universitet medverkat i. Upptäckten innebär att spjuten härstammar från neandertalarna som bedrev en lömsk och sofistikerad bakhållsjakt. Denna artikel publicerades ursprungligen den 15 maj 2025 på naturvetenskapliga fakultetens webbplats.I mitten av 1990-talet
https://www.mgeo.lu.se/artikel/ny-datering-visar-att-varldens-aldsta-bevarade-spjut-anvandes-av-neandertalare - 2026-08-11
Forskarna Petter Pilesjö och Andreas Persson vid institutionen för naturgeografi och ekosystemvetenskap ligger bakom företaget Pluvioflow som utvecklat en tjänst som hjälper samhällsaktörer i samband med översvämningar. Nyligen tilldelades de Ideonstipendiet 2025. Denna artikel publicerades ursprungligen den 9 maj 2025 på naturvetenskapliga fakultetens webbplats.Grattis till stipendiet Petter, hur
https://www.mgeo.lu.se/artikel/entreprenoriella-naturvetare-fick-ideonstipendium - 2026-08-11
Att låta naturen på egen hand sopa igen spår efter mänsklig framfart, så kallad rewilding, har flera fördelar. Ekosystemens motståndskraft blir bättre, den biologiska mångfalden ökar och samspelet mellan natur och samhälle gynnas. Det visar en ny studie från Lunds universitet. Rewilding, eller återförvildande, är en metod som bland annat syftar till att återetablera djur- och växtarter som försvun
https://www.mgeo.lu.se/artikel/vildare-skogar-bra-bade-planeten-och-manniskan - 2026-08-11
Vetenskapsrådet har rekommenderat en ny nationell satsning på och finansiering av polarforskning inom ramen för regeringens program för strategiska forskningsområden. Miljö- och geovetenskapliga institutionen (MGeo) är medsökande i förslaget, som leds av Stockholms universitet. Satsningen samlar flera universitet i ett långsiktigt samarbete. Även om det formella beslutet fattas av regeringen inneb
https://www.mgeo.lu.se/artikel/ny-finansiering-polarforskning - 2026-08-11
Hur mäter man hur produkter och råvaror som utvinns på vitt skilda platser runt om i världen påverkar den biologiska mångfalden? Forskaren Carla Coelho från Miljö-och geovetenskapliga institutionen (MGeo) har tillsammans med sina kollegor utvecklat en ny metod för att uppskatta gruvors och stenbrotts påverkan – och i vilken utsträckning de faktiskt skadar livsmiljöerna i omgivningen. Perforering -
https://www.mgeo.lu.se/artikel/gruvdrift-i-de-sista-ororda-omradena-en-metod-att-identifiera-gruvor-i-ororda-landskap - 2026-08-11
Bristen på fosfor i skogens mark kan leda till att de globala klimatförändringarna ökar. Det visar ny forskning som har undersökt en komplex balans mellan koldioxidgödning, fosforbrist och trädtillväxt. Världens skogar är viktiga i kampen mot klimatförändringar eftersom skogarna tar upp ungefär en fjärdedel av de växthusgaser som släpps ut i atmosfären. Träden behöver kolatomerna för att kunna väx
https://www.mgeo.lu.se/artikel/fosforbrist-kan-forvarra-klimatproblemen - 2026-08-11
Miljöpionjären Henrik Smith tilldelas tungt internationellt ekologipris. Han betonar vikten av att forskningen interagerar med samhället – tiden är förbi när det räckte att skriva en tung studie som sen stod och samlade damm. Miljöpionjären Henrik Smith tilldelas tungt internationellt ekologipris. Han betonar vikten av att forskningen interagerar med samhället – tiden är förbi när det räckte att s
https://www.mgeo.lu.se/artikel/miljopionjar-prisas-ger-akademin-baklaxa - 2026-08-11
Maj-Lena Finnander Linderson, forskare vid Miljö- och geovetenskapliga institutionen (MGeo), genomförde en studie om konsekvenserna av Tjernobylkatastrofen. Det har nu gått 40 år sedan katastrofen inträffade, och vi frågar Maj-Lena om vad hon undersökte, hur hon reagerade på de fruktansvärda nyheterna och vad hon tycker vi kan lära oss av händelserna. Hallå, Maj-Lena Finnander Linderson!Det har gå
https://www.mgeo.lu.se/artikel/40-ar-sedan-tjernobyl - 2026-08-11
Salem Thawaba, professor i arkitektur och stadsplanering vid Birzeituniversitetet i Palestina, besökte Lund i slutet av april. Han var där för att delta i undervisningsverksamhet och diskutera fortsatt samverkan med Lina Eklund från Miljö-och geovetenskapliga institutionen (MGeo). Den 30 april höll han ett seminarie med titeln ”Kolonisering och ständigt skiftande gränser: Ett fall från Västbanken”
https://www.mgeo.lu.se/artikel/forskare-belyser-effekterna-av-forandrade-granser-pa-vastbanken - 2026-08-11
Enligt ny forskning riskerar nordliga torvmarker att spela en större roll i framtida klimatförändringar än vad man tidigare trott. Studien visar att stora områden med torvmarker kan börja släppa ut koldioxid redan vid mitten av 2100-talet. Hittills har torvmarker främst betraktats som en naturmiljö som kan dämpa klimatproblemen tack vare att torven lagrar enorma mängder koldioxid från atmosfären.
https://www.mgeo.lu.se/artikel/torvmarker-kan-forstarka-klimatuppvarmningen - 2026-08-11
När Crafoordpristagaren Veerabhadran Ramanathan besökte Lund den 18 maj kombinerade han personliga reflektioner med ett kraftfullt vetenskapligt budskap: att förstå aerosoler och växthusgaser är avgörande för att bekämpa klimatförändringarna, men för att lösa krisen krävs nya tillvägagångssätt, ett brett samarbete och ett brådskande engagemang från allmänheten. Måndagen den 18 maj besökte Veerabha
När Sveriges Unga Akademi nu presenterar sina nya ledamöter finns en kollega från Miljö- och geovetenskapliga institutionen (MGeo) med: Lina Eklund. Vilken fantastisk nyhet! Hur känns det, Lina?- Lärorikt och kul!Vad innebär det för dig och vad hoppas du få ut av akademin?- Att bli invald i Sveriges Unga Akademi är ju en unik möjlighet att vara med och bidra till bättre förutsättningar för forskar
https://www.mgeo.lu.se/artikel/lina-eklund-blir-ny-ledamot-i-sveriges-unga-akademi - 2026-08-11
En ny studie av Nitin Chaudhary, forskare vid MGeo (Miljö-och geovetenskapliga institutionen), visar hur klimatförändringar kan påverka koldioxidlagringen i Indiens skogar – och har rönt stor uppmärksamhet i de stora indiska medierna. I denna Q&A (frågor och svar) förklarar Nitin varför resultaten är viktiga, vad som gör studien nyskapande och varför resultaten måste förmedlas med försiktighet. He
https://www.mgeo.lu.se/artikel/overraskande-resultat-i-en-ny-studie-om-framtida-koldioxidlagring-i-indiska-skogar - 2026-08-11
Med sin rika biologiska mångfald, livsmedelsproduktion och avgörande vattenresurs har Storkriket nu utsetts av UNESCO till Sveriges åttonde biosfärområde. Området, som omfattar hela Lunds och Sjöbo kommuner samt delar av Eslövs kommun, blir ett modellområde för hållbar samhällsutveckling och öppnar nya möjligheter för forskning och utbildning. I Storkriket finns 22 procent av Sveriges rödlistade a
https://www.mgeo.lu.se/artikel/storkriket-utses-till-biosfaromrade-oppnar-nya-mojligheter-forskning-och-utbildning - 2026-08-11
EU:s nya krav på naturrestaurering ska omsättas i nationell praktik – men hur gör man det effektivt i ett jordbrukslandskap? På uppdrag från svenska myndigheter har forskare från Miljö- och geovetenskapliga institutionen tagit fram en rapport som pekar på konkreta vägar framåt för hur biologisk mångfald, lantbrukets villkor och kostnadseffektivitet kan gå hand i hand. EU:s förordning om att restau
Onsdagen den 27 maj invigdes äntligen den nya Miljö- och geovetenskapliga institutionen (MGeo) med musik, panelsamtal, seminarier och visning om mineral viktiga för den gröna omställningen. Nästan fem månader efter att Cntrum för miljö- och klimatvetenskap (CEC), Geologiska institutionen och Institutionen för naturgeografi och ekosystemvetenskap (INES) samlats i den nya organisationen markerade in
https://www.mgeo.lu.se/artikel/miljo-och-geovetenskapliga-institutionen-invigdes-med-dans-musik-och-panelsamtal - 2026-08-11
Jutta Holst är forskare och koordinator på ICOS Sweden, en infrastruktur som Miljö- och geovetenskapliga institutionen är värd för. Den 15-17 september är hon med och arrangerar ICOS vetenskapliga konferens som för första gången hålls i Lund. Hur beskriver du kortfattat konferensen?Den är en viktig mötesplats för alla forskare om växthusgaser, både från atmosfär-, havs- och ekosystemsidan. Det bli
https://www.mgeo.lu.se/artikel/konferens-om-vaxthusgaser-samlar-forskare-i-lund - 2026-08-11
Nya forskningsresultat och metoder från Abdulhakim Abdi, forskare vid Miljö- och geovetenskapliga institutionen (MGeo), bidrar till att öka kunskapen om trädslag i Sveriges skogar. Skogarna spelar en avgörande roll för Sveriges ekonomi, den biologiska mångfalden och klimatsystemet, och har ett enormt kulturellt värde. Därför är det viktigt att veta vilka trädslag som växer var för att kunna förval
https://www.mgeo.lu.se/artikel/unik-kartlaggning-av-tradslag-i-ny-forskning - 2026-08-11
