Search results

Filter

Filetype

Your search for "nya avhandlingar" yielded 4029 hits

Lokala åtgärder räddar vattnet när klimatet blir varmare

Globala miljöförändringar på grund av varmare klimat går att bekämpa på lokal nivå. Kvaliteten på det vatten vi människor dricker kan förbättras redan innan det når vattenverk och konsumenter genom lokala insatser som minimerar tillväxten av giftiga alger och cyanobakterier i sjöar. En del av den pågående klimatförändringen i världen innebär att sjöar som fungerar som dricksvattenreservoarer blir

https://www.lu.se/artikel/lokala-atgarder-raddar-vattnet-nar-klimatet-blir-varmare - 2025-12-16

Förväntningar spelar roll i miljösamarbete om Arktis

En studie av samarbete i Arktiska rådet visar att länders förståelse av miljöproblem inte är statiska utan utvecklas. I en avhandling vid Malmö och Lunds universitet analyseras staters lärandeprocesser i arktiskt miljösamarbete med fokus på marin oljespillsprevention och minskandet av sot- och metanutsläpp. Arktis står inför stora miljömässiga utmaningar och drastiska förändringar på grund av klim

https://www.lu.se/artikel/forvantningar-spelar-roll-i-miljosamarbete-om-arktis - 2025-12-15

Forskare om hur Amazonas kan räddas – åker till FN-konferens

I slutet av oktober samlas beslutsfattare från hela världen för att diskutera biologisk mångfald på nästa COP-konferens i Colombia. ”Besluten som fattas där avgör framtiden för vår jord” säger en av forskarna som reser dit, Jesica López vid Lunds universitet. Hon är ursprungligen från Colombia men där ansågs hennes forskning om avskogning i hemlandet för farlig. Den colombianska regnskogen är en d

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/forskare-om-hur-amazonas-kan-raddas-aker-till-fn-konferens - 2025-12-15

Att avläsa elektroder i hjärnan

Neuronano Research Center forskar om elektroder som kan sättas in i hjärnan för att studera inlärning, smärta och andra mekanismer. Nu har Palmi Thor Thorbergsson, den första av doktoranderna vid detta tvärvetenskapliga nätverk, disputerat. Att som tillhörig Elektro- och informationsteknik på LTH doktorera hos NeuroNano Research Center var inte helt lätt i början. Men teknologen Palmi Thor Thorber

https://www.lu.se/artikel/att-avlasa-elektroder-i-hjarnan - 2025-12-16

Söker ledtrådar i Vatikanbiblioteket

Tanken på en renässansprinsessa flimrar förbi vid en första blick på kvinnan i röd sidenjacka som går över Petersplatsen i Rom. Renässansen är rätt, för det är där som filolog Astrid Nilsson från Lund befinner sig för det mesta. Hon är på väg till Vatikanbiblioteket där hon studerar en unik handskrift som kan hjälpa till att kasta ljus över den svenska självbilden på stormaktstiden. Lundadoktorand

https://www.lu.se/artikel/soker-ledtradar-i-vatikanbiblioteket - 2025-12-15

Konsten att upprätthålla löneskillnader mellan kvinnor och män

Hur är det egentligen möjligt att könsbaserade löneskillnader lever kvar än idag, trots att de är ett brott mot de mänskliga rättigheterna? Lena Svenaeus, tidigare JämO, menar att lagstiftningen i själva verket fungerat som en fasad som ger sken av att respektera likalöneprincipen medan den i verkligheten har upprätthållit och förstärkt den gamla ordningen. I dagarna lägger hon fram en avhandling

https://www.lu.se/artikel/konsten-att-uppratthalla-loneskillnader-mellan-kvinnor-och-man - 2025-12-15

Diplomati 2.0 tar sig an ryska troll

EU har på senare tid trappat upp sitt arbete med att motverka desinformationskampanjer. Statsvetaren Elsa Hedling har studerat vad det får för konsekvenser när EU:s utrikestjänst bedriver diplomati i sociala medier.  Alla nya medier – från tryckpressen till direktsänd TV – har påverkat politiken och diplomatin. De sociala medierna är inget undantag. När den Europeiska utrikestjänsten vars samspel

https://www.lu.se/artikel/diplomati-20-tar-sig-ryska-troll - 2025-12-16

Outsidern blev första kvinnliga naturvetarprofessorn

Gå i pension? Ja. Pensionera sig? Nej. – Jag fortsätter, säger Honor Prentice, Naturvetenskapliga fakultetens första kvinnliga professor. Hon minns den där försommardagen i Uppsala 1992. Hon satt på sitt tjänsterum på institutionen när en kollega kom in och sa att en journalist från Upsala Nya Tidning ville träffa henne. Varför begrep hon inte. Visst hade hon sökt professuren i systematisk botanik

https://www.lu.se/artikel/outsidern-blev-forsta-kvinnliga-naturvetarprofessorn - 2025-12-16

Nystart för Mellanösternstudier efter omorganisationen

Karin Aggestam, professor i statsvetenskap, tar över rodret för Centrum för Mellan­östernstudier, CMES. Hon har ägnat en stor del av sitt yrkesliv åt Mellan­östern, som hon menar påverkar stora delar av världen, även Europa. – Regionen konfronteras med flera stora utmaningar såsom klimat­förändringar, demografi, migration, krig, ekonomisk och politisk utveckling, säger hon. Det har varit lite skak

https://www.lu.se/artikel/nystart-mellanosternstudier-efter-omorganisationen - 2025-12-16

Nytt alumnnätverk har sett dagens ljus

SWEAH Alumni Interdisciplinary Network (SAIN), har som främsta syfte att skapa en bas för långsiktig och framstående svensk forskning om äldre och åldrande. Detta ska ske genom ämnesöverskridande samarbeten mellan svenska lärosäten. SWEAH-alumnen Charlotta Nilsen från Jönköping University och Stockholms universitet, ingår i styrgruppen för nätverket. Hon har tillsammans med Caroline Hasselgren (Gö

https://sweah.lu.se/artikel/nytt-alumnnatverk-har-sett-dagens-ljus - 2025-12-15

Hur ska vi jobba i höst?

Det är ännu osäkert hur mycket studenter och medarbetare kommer att vara på campus under hösten. Men en successiv återgång planeras. Diskussioner förs också om administrativ och teknisk personal ska få fortsätta jobba hemifrån post-corona. På universitet har lärare och forskare länge kunnat välja att arbeta hemifrån när det fungerar bäst för dem och verksamheten. Administratörerna har arbetat på p

https://www.lu.se/artikel/hur-ska-vi-jobba-i-host - 2025-12-16

UserAge - så involveras anhöriga och professionen bäst

Hur maximerar man effekten av intressenternas medverkan i forskningsprojekt? Det har det sex år långa forskningsprogrammet UserAge utforskat. Intressenters medverkan i forskning förespråkas ofta, men det är först nu som effekterna har kartlagts. I CASE:s forskningsprogram UserAge har 25-talet vetenskapliga artiklar publicerats sedan programmet startade 2017.Christine E. Laustsen och Camilla Malm v

https://www.case.lu.se/artikel/userage-sa-involveras-anhoriga-och-professionen-bast - 2025-12-15

Världsdiabetesdagen Skåne sätter fokus på deltagares bidrag till diabetesforskningen

Människor i alla åldrar med och utan diabetes bidrar till att öka kunskapen om diabetessjukdomar. Under Världsdiabetesdagen Skåne som arrangeras tisdagen den 14 november kan du lära dig mer om vilka upptäckter om diabetes som deltagare i vetenskapliga studier bidrar till. Deltagare i vetenskapliga studier hjälper diabetesforskarna framåt. Det är tack vare kartläggningar av personer som nyligen har

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/varldsdiabetesdagen-skane-satter-fokus-pa-deltagares-bidrag-till-diabetesforskningen - 2025-12-15

Från Sida till akademin och tillbaka

Forskaren och läraren inom global hälsa, Jesper Sundewall, lämnar Lunds universitetet för nytt uppdrag som forskningschef på Sida från och med 1 januari. Från forskarvärlden tar han framför allt med sig praktisk erfarenhet av internationella samarbeten – Som forskare har jag arbetat mycket i nära partnerskap med universitet i låg- och medelinkomstländer och känner till de faktiska förutsättningarn

https://www.medicin.lu.se/artikel/fran-sida-till-akademin-och-tillbaka - 2025-12-16

Doktoranden Christie Nicoson får årets hållbarhetspris Agenda 2030 Award

Samtidigt som vi förses med generösa mängder data över stigande temperaturer, koldioxidhalter och smältande glaciärer finns det andra områden som, lite mer i skymundan, också påverkas av en varmare planet. Doktoranden Christie Nicoson undersöker förhållandet mellan klimatförändringar, genus och fred. Hon konstaterar att de är nära sammankopplade och nu tilldelas hon priset Agenda 2030 Award för si

https://www.svet.lu.se/artikel/doktoranden-christie-nicoson-far-arets-hallbarhetspris-agenda-2030-award - 2025-12-15

Forskning om typ 1-diabetes prisad

Hanna Skärstrand forskar om autoimmunitiet och typ 1-diabetes vid Lunds universitets Diabetescentrum. Nu tilldelas hon JDRF och Australienbaserade Macquarie Group Foundation Internationals pris för innovativ diabetesforksning. Hanna Skärstrad forskar om typ 1-diabetes som utvecklas efter att det egna immunförsvaret går till attack mot de egna insulinproducerande cellerna och börjar bryta ned dem.

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/forskning-om-typ-1-diabetes-prisad - 2025-12-15

Tillbaka från Italien: "Jag kände potentialen i internationellt och tvärvetenskapligt arbete"

CASE-doktoranden William Son Galanza är tillbaka efter ett besök vid universitetet i Bologna i Italien, under mars till maj. – Jag är förvånad över hur avancerad deras forskning om fallförutsägelse och smart hjälpmedelsteknik är, som till exempel kryckor som tillåter biofeedback och teleövervakning, berättar han. William Son Galanza åkte för att träffa sin mentor från sin affiliering med Swetaly U

https://www.case.lu.se/artikel/tillbaka-fran-italien-jag-kande-potentialen-i-internationellt-och-tvarvetenskapligt-arbete - 2025-12-15

Östrogenets skyddande effekt

I sin doktorsavhandling har Rajesh Kumar undersökt östrogenhormonets skyddande effekt i samband med typ 2 diabetes. Här skriver han själv om sin forskning. Högt blodsocker gör att kroppens celler arbetar konstant och om blodsockret är för högt under en längre tid förstörs celler och andra följdsjukdomar kan uppstå, som hjärt/kärl-, ögon-, njur- och nervsjukdomar.Ökad insulinproduktionI min forskni

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/ostrogenets-skyddande-effekt - 2025-12-15

Förändrad markanvändning leder till ökad inavel hos svenska fjärilar

En ny studie från Lunds universitet visar att förändrad markanvändning inte bara minskar antalet insekter – den ökar även risken för inavel bland svenska fjärilar. Detta gäller särskilt arter med specifika krav på livsmiljöer, vilket kan få allvarliga konsekvenser för deras långsiktiga överlevnad. ka variationen hos tre vanliga gräsmarksfjärilar: puktörneblåvinge, ljungblåvinge och ängsblåvinge.Re

https://www.biologi.lu.se/artikel/forandrad-markanvandning-leder-till-okad-inavel-hos-svenska-fjarilar - 2025-12-15