Search results

Filter

Filetype

Your search for "e" yielded 30775 hits

CEC och Marint centrum i Simrishamn skapar gemensam forskningsmiljö

Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. Lunds universitet och Simrishamns kommun har skapat en gemensam forskningsmiljö på Marint centrum i Simrishamn för att ta sig an Östersjöns utmaningar. Ett akademiskt råd lett av Maria C Hansson från Centrum för miljö- och klimatforskning (CEC) knyts till centret. Den övergripande målsättningen är att bidra till att

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/cec-och-marint-centrum-i-simrishamn-skapar-gemensam-forskningsmiljo - 2026-06-25

Ny avhandling utforskar fotojoniseringsdynamiken

I det område där ljus och materia möts, gör Mattias Bertolino en teoretisk undersökning av fotojonisering. Med fokus på flerfotonjonisering och dess samspel med ädelgasatomer utforskar han det intrikata samspelet mellan extremt ultraviolett ljus och infraröda fält. Hans mål är att förbättra vår förståelse av de grundläggande interaktionerna mellan ljus och materia genom att reda ut de komplexa fak

https://www.fysik.lu.se/artikel/ny-avhandling-utforskar-fotojoniseringsdynamiken - 2026-06-25

Ny enhet för forskningsdata med data stewards på varje fakultet

Med enheten för forskningsdata satsar universitetet på att förbättra stödet till forskarna när det gäller hanteringen av forskningsdata. På varje fakultet finns nu data stewards som ska hjälpa forskarna i arbetet med forskningsdata. På naturvetenskapliga fakulteten delar Thomas Tengelin Nyström och Kurt Mattsson på rollen som data steward. Den nya enheten för forskningsdata ska ge forskare bättre

https://www.naturvetenskap.lu.se/internt/artikel/ny-enhet-forskningsdata-med-data-stewards-pa-varje-fakultet - 2026-06-25

Möt framtidens forskningsledare: Kemisten Mikael Lund

Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. Mikael Lund är kemisten som inte använder någon vit laboratorierock. Istället handlar hans forskning om datormodeller på atom- och molekylnivå. Att nu bli utsedd till Framtidens forskningsledare innebär både frihet och nya utmaningar Mikael Lund visar ett alternativt sätt att beskriva en ko. Foto: Gunnar Menaner Hur

https://www.lu.se/artikel/mot-framtidens-forskningsledare-kemisten-mikael-lund - 2026-06-25

Dålig tillgång till nya läkemedel för svenska typ 2 diabetiker

Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. Sverige har hamnat på efterkälken när det gäller användning av nya diabetesläkemedel och ligger exempelvis långt efter grannarna Finland och Danmark. En omfattande undersökning med över 2 000 svenskar med typ 2-diabetes visar dessutom att användningen av nya diabetesläkemedel varierar starkt beroende på var i Sverig

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/dalig-tillgang-till-nya-lakemedel-svenska-typ-2-diabetiker - 2026-06-25

Diabetesforskning vid Lunds universitet topprankad i nationell utvärdering

Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. I Vetenskapsrådets/Formas slutgiltiga utvärdering av Linnémiljöer rankas Lunds universitets Diabetescentrum (LUDC) som en av Sveriges tre bästa forskningsmiljöer på det medicinska området. - Det var otroligt glädjande att läsa rapporten. Vi är mycket stolta över det långsiktiga arbetet som har positionerat LUDC blan

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/diabetesforskning-vid-lunds-universitet-topprankad-i-nationell-utvardering - 2026-06-25

Digitalisering ställer nya krav på skattesystemet

Varför ska man betala hög skatt i Sverige när det tack vare ny teknik är möjligt att bedriva verksamhet och arbete utan att vara fysiskt närvarande och därmed skatteskyldig i Sverige? Vad krävs för att ett system som den svenska välfärdsmodellen ska överleva i en digital värld? Frågeställningarna är centrala för gruppen som arbetar med digi-skatt inom ramen för en Advanced Study Group (ASG) på Puf

https://www.ehl.lu.se/artikel/digitalisering-staller-nya-krav-pa-skattesystemet - 2026-06-25

Miljoner att spara om artros behandlas via app

Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. 87 miljoner kronor per år skulle den traditionella vården kunna spara ifall hälften av den nuvarande grundbehandlingen för patienter med artros genomfördes digitalt via en app istället för traditionellt på klinik. Det visar en studie av forskare vid Lunds universitet som publiceras i den vetenskapliga tidskriften PL

https://www.lu.se/artikel/miljoner-att-spara-om-artros-behandlas-app - 2026-06-25

Gen som orsakar barnfetma hittad

Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. Forskare har upptäckt en gen som styr vår aptitreglering och beroende på om genen är skadad eller saknas ökar risken för övervikt och fetma. Forskarna har också hittat varianter av genen hos barn med allvarlig fetma. Om mekanismerna bakom genförändringarna kan identifieras, finns också hopp om nya sätt att behandla

https://www.lu.se/artikel/gen-som-orsakar-barnfetma-hittad - 2026-06-26

Paraidrottare – dubbel kamp mot skador och sjukdomar

Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. Parasporten växer sig allt starkare världen över. Men bakom det Paralympics vi ser från tv-sofforna finns större utmaningar än de rent resultatmässiga. En ny avhandling från Lunds universitet visar hur paraidrottare både löper risk att skadas av den hårda träningen i sig och att drabbas av skador och sjukdomar på gr

https://www.medicin.lu.se/artikel/paraidrottare-dubbel-kamp-mot-skador-och-sjukdomar - 2026-06-26

Kan kampanjer för social medvetenhet göra marknaden mer ansvarsfull?

Många kampanjer uppmuntrar människor att reflektera och diskutera de sociala och miljömässiga konsekvenserna av vad de köper och säljer. En ny studie av Iker Arregui Alegria, Gunes Gokmen och Roel van Veldhuizen undersöker om denna typ av medvetenhet kan förändra beteendet på marknaden, så att företag erbjuder produkter som är mindre skadliga och att konsumenterna väljer dem. Studien visar att det

https://www.ehl.lu.se/artikel/kan-kampanjer-social-medvetenhet-gora-marknaden-mer-ansvarsfull - 2026-06-25

Ny utbildningswebb ska sätta studenten i fokus

Ett nystartat projekt ska ta fram en webb som stöttar blivande studenter i processen att välja utbildning. Beslut om att genomföra projektet “En samlad utbildningswebb togs på ett rektorssammanträde 30 november. Projektet “En samlad utbildningswebb” har som syfte att skapa en modern servicewebb, som ger stöd och guidar studenter i utbildningsvalet samt frigör tid och kreativitet för medarbetare. V

https://www.medarbetarwebben.lu.se/artikel/ny-utbildningswebb-ska-satta-studenten-i-fokus - 2026-06-26

Lukter går att uttrycka språkligt, så länge du talar rätt språk

Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. Det antas att människan är dålig på att sätta ord på lukter. Detta har fått forskare att föreslå att luktrepresentationer helt enkelt inte är tillgängliga för hjärnans språkcentra. Men är det verkligen på det viset? Psykologen Asifa Majid från Radboud-universitetet i Nijmegen och lingvisten Niclas Burenhult från Lun

https://www.lu.se/artikel/lukter-gar-att-uttrycka-sprakligt-sa-lange-du-talar-ratt-sprak - 2026-06-26

Halloweens främsta symbol hade lika gärna kunnat vara en rova

Opeppad på att karva fram ännu en lykta ur en slemmig pumpa? Som tur är slipper du kämpa med en stenhård rova. Att just pumpan blev Halloweens främsta symbol är faktiskt lite av en historisk slump. Etnologen Katarzyna Herd förklarar varför. 200 ton. Så mycket pumpa fraktades ut från lantbrukaren Leif Nilssons gård i Löderup på Österlen inför fjolårets Halloweenfirande, enligt SVT Nyheter. – Men fa

https://www.lu.se/artikel/halloweens-framsta-symbol-hade-lika-garna-kunnat-vara-en-rova - 2026-06-26

Batterimarknaden anpassar sig snabbt till materialbrist och prisökningar

Utvecklingen av batterier för elbilar har gått mycket snabbare än vad experter och politiker trodde den skulle göra. Ny forskning visar att marknaden är väl rustad att hantera både materialbrist och prisökningar. Det väcker frågor om vilka material som faktiskt är kritiska för energiomställningen, menar forskarna bakom studien. En ny forskningsstudie har analyserat batteriutvecklingen för elbilsse

https://www.lu.se/artikel/batterimarknaden-anpassar-sig-snabbt-till-materialbrist-och-prisokningar - 2026-06-26

Därför accepterar vi jultomtens traditionella maskulinitet

De flesta könsnormer ifrågasätts i takt med att samhället förändras. Trots det fortsätter samma jultomte att dyka upp år efter år, i media och i våra hem. Vad är det med jultomten som gör honom immun mot den kritik som andra patriarker får utstå? – Många svenska föräldrar är idag progressiva och medvetna om genusfrågor. Detta verkar dock inte ha lett till att våra binära julritualer ifrågasätts. V

https://www.lu.se/artikel/darfor-accepterar-vi-jultomtens-traditionella-maskulinitet - 2026-06-26

Fingeravtryck från forntida sjöfarare hittat på Skandinaviens äldsta plankbåt

Ett fingeravtryck har hittats i den tjära som användes för att bygga den äldsta kända träplankbåten i Skandinavien, vilket ger en direkt koppling till de sjöfarande plundrare som använde båten för över 2 000 år sedan. Genom att analysera själva tjäran är forskare vid Lunds universitet närmare att lösa det långvariga mysteriet om varifrån angriparna kom. Under 300-talet f.Kr. attackerade en armada

https://www.lu.se/artikel/fingeravtryck-fran-forntida-sjofarare-hittat-pa-skandinaviens-aldsta-plankbat - 2026-06-26

Satellitstyrd gödning ska testas i Skåne

Med artificiell intelligens har forskare i Lund utvecklat teknik som i realtid och med meterprecision optimerar användningen av gödsel, vatten och växtskyddsmedel inom lantbruket. Tekniken integreras i jordbruksmaskiner och ska testas i fält på ett antal gårdar i södra Sverige i år. Effektivare lantbruk, minskad miljöpåverkan och lägre kostnader för jordbrukare. Det kan enligt matematikerna vid Lu

https://www.lu.se/artikel/satellitstyrd-godning-ska-testas-i-skane - 2026-06-26

Grumlig vurm för geoengineering

Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. Geoengineering, såsom koldioxidinfångning från atmosfären eller flygutsläpp av solreflekterande partiklar i atmosfären, har de senaste åren snabbklättrat på mångas listor över insatser som bäst bedöms kunna stävja klimatförändringarna. Enligt en ny avhandling i statsvetenskap har dock vurmen andra orsaker än en opar

https://www.lu.se/artikel/grumlig-vurm-geoengineering - 2026-06-25