Search results

SWEAH-alumnen Wossenseged Jemberie, Umeå universitet, får Fortes etableringsbidrag och alumnerna Anna Marseglia och Kuan Yu-Pan, KI, får Fortes projektbidrag. Det stod klart i utdelningsbesluten som kom igår. Docent Anna Marseglia vid Karolinska Institutet får Fortes projektbidrag - nästan 5 miljoner kronor - till ett projekt om könsskillnader inom social hälsa, motståndskraft och kognition över l

https://sweah.lu.se/artikel/miljoner-till-sweah-alumners-projekt - 2026-08-09

Forskare vid Lunds universitet har utvecklat ett digitalt kognitivt test för diagnostisering av Alzheimers sjukdom, avsett att användas i primärvården. – Med det digitala testet, som patienten genomför själv, förbättras primärvårdsläkares möjlighet att tidigt i utredningsskedet avgöra vem som bör undersökas vidare genom blodprov för alzheimerpatologi, säger professor Oskar Hansson som lett studien

https://www.multipark.lu.se/sv/artikel/nytt-digitalt-test-forbattrar-diagnostik-av-alzheimers-sjukdom - 2026-08-09

Åke Lernmark har lett forskargrupper i tre olika länder, handlett 33 doktorander till disputation och byggt upp TEDDY-studien som genererat mer än 150 publikationer. Han är rankad som en av världens främsta experter inom sitt fält, diabetes typ 1, med över 40 100 citeringar i vetenskapliga tidskrifter. I oktober tog han emot Claude Bernard Prize för sin forskargärning och sitt innovativa ledarskap

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/prisad-sin-forskargarning-och-sitt-innovativa-ledarskap - 2026-08-09

Årets mottagare av Leif C. Groop-priset kartlägger mekanismer i fettväven, vilket har ökat förståelsen kring varför vissa med fetma får typ 2-diabetes. Ingrid Wernstedt Asterholm vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, är forskaren som blir sporrad att hitta nya svar när iakttagelserna i labbet inte stämmer överens med gängse uppfattningar. Prismotivering ”Ingrid Wernstedt Asterholm vid S

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/ingrid-wernstedt-asterholm-far-leif-c-groop-priset-forskning-om-fettvaven - 2026-08-09

Experter från olika områden inom universitetet samt ett antal gästforskare kommer inom Pufendorf-temat "DigiJustice: Digitala ojämlikheter och mänskliga rättigheter i den artificiella intelligensens tid" att demonstrera ett tvärvetenskapligt förhållningssätt till digital rättvisa och utformningen av en inkluderande framtid. Temat, som leds av Miranda Kajtazi, docent i informatik, och Lena Halldeni

https://www.ehl.lu.se/artikel/digijustice-en-tvarvetenskaplig-strategi-digital-rattvisa - 2026-08-09

Studenter på Magisterprogrammet i informationssystem har möjlighet att få värdefulla certifikat i business analytics och datavetenskap för att stärka sina CV. Det internationella Magisterprogrammet i informationssystem på Institutionen för informatik, Ekonomihögskolan vid Lunds universitet, är utformat för att ge studenterna avancerad kunskap inom området informationssystem. Som en del av åtagande

https://www.ehl.lu.se/artikel/studenter-utrustas-med-karriarframjande-certifikat - 2026-08-09

Hur kan vi bli bättre rustat för framtida kriser, samhällsutmaningar och omställning? Åtta forskningsprojekt vid Lunds universitet, Campus Helsingborg har nu beviljats medel från Helsingborgs stads forsknings- och utvecklingsfond för 2026. Hälften av dessa är knutna till Institutionen för tjänstevetenskap. – Det är glädjande att återigen kunna presentera ett starkt fält med forskningsprojekt inom

https://www.ses.lu.se/artikel/flera-nya-forskningsprojekt-far-stod-fran-helsingborgs-stad - 2026-08-09

Redan under antiken förekom häxor i litteraturen och har sedan dess haft en självklar plats i böcker och berättelser. Häxans funktion som en projektionsyta för vår egen rädsla, ilska och begär kan vara en förklaring. Det menar litteraturforskaren Amanda Landegren. Många av oss förknippar häxor med magi, klokhet, kittlar, katter, oberäknelighet, det förbjudna, naturen, det kvinnliga, sexualitet, de

https://www.lu.se/artikel/varfor-ar-haxan-sa-popular-i-litteraturen - 2026-08-10

Genom att skapa ett konstgjort åldrande hos möss, har lundaforskare kunnat följa hur aneurysm – pulsåderbråck – utvecklas i blodkärlens väggar. Ett resultat i studien, som nu publicerats i Journal of Biological Chemistry, överraskade forskarna: mössen skyddades samtidigt mot högt blodtryck genom att en annan signalväg aktiverades i kärlväggens celler - och kompenserade för belastningen i de åldran

https://www.lu.se/artikel/ny-signalvag-skydd-mot-hogt-blodtryck-upptackt-av-lundaforskare - 2026-08-10

Egentid, partid och mer fritid i vardagen. Många bär på en önskan om mer tid – men finns det ett hållbart förhållningssätt till tid? Historikern David Larsson Heidenblad söker svaret. I många svenska hem finns ett vältummat exemplar av Bodil Jönssons bok Tio tankar om tid, en bok som för 20 år sedan såldes i över 600 000 exemplar. I boken diskuterade författaren klocktid, upplevd tid liksom värdet

https://www.lu.se/artikel/ett-hallbart-forhallande-till-tid-gar-det - 2026-08-10

I över 60 år har forskare försökt avgöra om växter pollineras mer på dagen eller natten – utan att nå någon tydlig slutsats. Nu visar en stor forskningsöversikt gjord vid Lunds universitet att nattens pollinatörer gör lika stor insats som dagaktiva arter i hela 90 procent av de undersökta fallen. Det flesta av oss vet hur viktiga bin, fåglar och fjärilar är för växters reproduktion – utan pollinat

https://www.lu.se/artikel/pollinering-i-morker-lika-viktig-som-i-dagsljus-ny-studie-utmanar-forskningsbias - 2026-08-10

Den viktigaste mineralen i dagens elbilsbatterier är litium. Kina totaldominerar marknaden och ingen utvinning sker i Europa. Men en ny studie visar att det finns en stor potential för europeisk litiumproduktion, till gagn för konkurrenskraft, klimat och säkerhet. Studien påvisar också komplexa internationella handelsberoenden som påverkar utbud och efterfrågan. Den europeiska biltillverkningen, s

https://www.lu.se/artikel/nya-litiumgruvor-kan-halvera-eus-importbehov - 2026-08-10

Arkeologer vid Lunds universitet har genomfört nya undersökningar av de senmedeltida kanonerna och vapnen från vraket av det danska-norska flaggskeppet Gribshunden. Skeppsvraket är det enda kända i sitt slag från medeltiden – både skeppet och vapnen är nästan identiska med de som användes av de tidiga spanska och portugisiska upptäcktsresande. Den nya studien visar hur den sena medeltidens sjöfara

https://www.lu.se/artikel/gribshundens-artilleri-ger-ny-kunskap-om-europeisk-kolonialisering - 2026-08-10

Forskare vid Lunds universitet har utvecklat ett digitalt kognitivt test för diagnostisering av Alzheimers sjukdom, avsett att användas i primärvården. – Med det digitala testet, som patienten genomför själv, förbättras primärvårdsläkares möjlighet att tidigt i utredningsskedet avgöra vem som bör undersökas vidare genom blodprov för alzheimerpatologi, säger professor Oskar Hansson som lett studien

https://www.lu.se/artikel/nytt-digitalt-test-forbattrar-diagnostik-av-alzheimers-sjukdom - 2026-08-10

En forskargrupp vid Lunds universitet har upptäckt en mekanism som hjälper akut myeloisk leukemi-celler att undgå kroppens immunförsvar. Genom att utveckla en antikropp som blockerar mekanismen kunde forskarna återställa immunförsvarets förmåga att döda cancercellerna i laboratorieförsök och i möss. Upptäckten publiceras i Nature Cancer. Studien i korthet:I studien visas hur en nyupptäckt mekanism

https://www.lu.se/artikel/ny-mekanism-avslojad-sa-lurar-blodcancerceller-immunforsvaret - 2026-08-10

Allt fler svenska tatuerar sig och Sveriges befolkning är nu en av de mest tatuerade i Europa. Samtidigt ökar förekomsten av melanom. En ny epidemiologisk studie från Lunds universitet, tyder på att tatueringar kan vara en riskfaktor för melanom. Forskningsläget kring tatueringar och cancerMot bakgrund av det dåliga kunskapsläget kring långsiktiga hälsoeffekter av tatueringar, tillsammans med att

https://www.lu.se/artikel/tatueringar-kan-vara-en-riskfaktor-melanom - 2026-08-10

Ett forskarteam vid Lunds universitet har följt hur patienter med avancerad cancer, söker vård under sin sista tid i livet. Genom att studera deras vårdmönster, har forskarteamet utvecklat en mätmetod som relaterar sjukvårdsbehov till tidens förändrade värde för patienter i livets slutskede. Ju mindre tid de har kvar att leva, desto mer värdefull känns tiden. Varje år dör knappt en procent av Sver

https://www.lu.se/artikel/den-viktiga-sista-tiden-i-livet - 2026-08-10

En blodmarkör som ännu inte används i hjärtstoppsvården kan ge en tydligare bild av hur stora hjärnskadorna är efter ett hjärtstopp. Det visar en stor internationell multicenterstudie ledd av forskare vid Lunds universitet som publiceras i The Lancet Respiratory Medicine. I Sverige drabbas årligen ungefär 6 000 personer av hjärtstopp utanför sjukhusvården. – Det här kommer ändra vården av dessa pa

https://www.lu.se/artikel/blodprov-avslojar-prognos-efter-hjartstopp - 2026-08-10

Att äta ost och grädde med hög fetthalt kan ha ett samband med en lägre risk för att utveckla demens. Det visar en ny stor studie vid Lunds universitet. Forskarna analyserade kostvanor hos drygt 27 000 personer och kopplade dessa till förekomsten av demens under en uppföljningstid på upp till 25 år. Debatten om fettsnåla dieter har länge format våra hälsoråd och påverkat hur vi ser på mat och häls

https://www.lu.se/artikel/fet-ost-kopplas-till-lagre-risk-demens - 2026-08-10

En nygammal idé kan få vattnet att räcka till alla. Experter är eniga men politiker ovilliga att agera. Men vattenprofessor Kenneth M Persson har ett konkret förslag till beslutsfattare på hur det kan gå till. Världen både svämmar över och torkar bort. Det finns inget som tyder på att det inte blir värre, också i Sverige.Idag ägs och förvaltas vattnet av alla.– Så behöver det vara också i framtide

https://www.lu.se/artikel/dags-att-drastiskt-forandra-hur-sverige-fordelar-sitt-vatten - 2026-08-10