Search results

Filter

Filetype

Your search for "*" yielded 565031 hits

Dags för årshögtiden den 23 januari

Universitetets årshögtid firas med en högtidlig ceremoni där grundutbildningen står i centrum. Högtiden hålls i anslutning till Karldagen, dagen då Lunds universitet invigdes år 1668. Årshögtiden är ett tillfälle för att uppmärksamma universitetet och viktiga personer med anknytning till universitetet med musik och tal. Under ceremonin uppmärksammas flera personer som på olika sätt gjort avtryck i

https://www.medarbetarwebben.lu.se/artikel/dags-arshogtiden-den-23-januari - 2026-07-24

Ny AI‑policy ska ge vägledning

Generativ AI förändrar snabbt hur vi arbetar, lär och skapar kunskap. För att möta denna utveckling har en ny AI-policy tagits fram som ska ge medarbetare och studenter vägledande principer för hur tekniken ska användas på ett ansvarsfullt, etiskt och transparent sätt. Vad innebär policyn?Policyn slår fast att generativ AI ska vara ett stöd, inte en ersättning, för användarnas kompetens och kreati

https://www.medarbetarwebben.lu.se/artikel/ny-ai-policy-ska-ge-vagledning - 2026-07-24

Året som gått visar det universum som universitetet utgör

Vad är det som gör ett universitet till ett universitet? Att det finns utbildning och forskning vid lärosätet är det enkla svaret. Men ett universitet är mycket mer än så och kanske är det som lättast att fånga essensen av det universum som ett universitet utgör när man vid årets slut sammanfattar det gångna året. Det är knivskarpt, det myllrar, det provar, det reflekterar, det utmanar gränser, de

https://www.medarbetarwebben.lu.se/artikel/aret-som-gatt-visar-det-universum-som-universitetet-utgor - 2026-07-24

Globala färdplaner 2026 – Universitetet stärker sitt internationella arbete

Inför 2026 har nya färdplaner fastställts för de geografiska områden där universitetet är verksamt, de innebär bland annat att arbetet med Global hubs ska fördjupas och universitetet ska positionera sig som ett fjärde generationens universitet genom partnerskap kopplade till Lund Innovation District och internationella innovationsmiljöer. Färdplanerna fungerar som vägledning för det universitetsge

https://www.medarbetarwebben.lu.se/artikel/globala-fardplaner-2026-universitetet-starker-sitt-internationella-arbete - 2026-07-24

Kompetensportalen, Lucat, Lupin, Lubas och LUCRIS har blivit bakteriofager

Kompetensportalen, Lucat, Lupin, Lubas och LUCRIS. Det är namnen på några av Lunds universitets administrativa system. Men det är också namnet på fem nya bakteriofager som nyligen upptäckts i dammarna i Botaniska trädgården vid Lunds universitet. Bakteriofager – ofta förkortade till fager – är virus som angriper bakterier. Fager är häpnadsväckande effektiva mördare – dessa små virus utplånar 20 pr

https://www.medarbetarwebben.lu.se/artikel/kompetensportalen-lucat-lupin-lubas-och-lucris-har-blivit-bakteriofager - 2026-07-24

Ljudberättelse ger liv åt Lunds klimatomställning

2060 sker varuleveranser i kommunen med spårvagn och små elfordon. Eller? I en ny poddserie som presenteras under Hållbarhetsveckan berättas en framtidssaga om hur Lund ställde om – och blev en klimatneutral stad. I  poddserien Lätt att göra rätt följer vi den fiktiva kulturjournalisten Johanna Rodner när hon år 2060 besöker Lunds nya stadsmuseum och dess stora utställning om klimatarbetet i stade

https://www.lu.se/artikel/ljudberattelse-ger-liv-lunds-klimatomstallning - 2026-07-24

Encelliga grönalger kan bära jättevirus-dna i sin arvsmassa

Det är inte bara människor och djur som drabbas av virus. Även encelliga organismer kan angripas. I en ny studie slår forskare fast att grönalger kan bära jättevirus-dna latent i sin arvsmassa. Under flera år har biologiforskare vid Lunds universitet studerat mikroorganismer som isolerats från Krageholmssjön i Skåne och Örsjön i Småland. I samband med de senaste analyserna med elektronmikroskopi u

https://www.lu.se/artikel/encelliga-gronalger-kan-bara-jattevirus-dna-i-sin-arvsmassa - 2026-07-24

Skräddarsydda läkemedel testas på utvalda cancermål

Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. Det finns ett stort antal cancersjukdomar men alltför få bra läkemedel, menar Andreas Hedblom som forskar med målet att ändra detta. Han kartlägger mekanismer som så småningom leder till cancer och testar därefter skräddarsydda läkemedelskandidater. - Cancer finns i otroligt många varianter, och det saknas ofta beha

https://www.lu.se/artikel/skraddarsydda-lakemedel-testas-pa-utvalda-cancermal - 2026-07-24

Läkemedelsrester spåras i avloppsvatten

Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. Hur mycket läkemedelsrester lyckas reningsverken fånga upp? Och hur påverkar det kvaliteten på det avloppsslam som sedan sprids på åkrarna? Miljövetaren Estelle Larsson har undersökt detta i en ny avhandling från Lunds universitet. Under det senaste årtiondet har förekomsten av läkemedel i miljön rönt stor uppmärksa

https://www.lu.se/artikel/lakemedelsrester-sparas-i-avloppsvatten - 2026-07-24

Fler bebisar med enkelt munsvabbtest inför IVF

Forskare vid Lunds universitet visar i en klinisk studie hur kvinnans genprofil ger svar om vilken hormonbehandling som är mest effektiv vid in vitrofertilisering (IVF), i dagligt tal kallat provrörsbefruktning. Nu har forskarna utvecklat ett enkelt svabbtest för provtagning i munnen som visar vilken hormonbehandling som är bästa alternativet vid IVF-behandling. Ungefär 15 procent av alla par i fe

https://www.lu.se/artikel/fler-bebisar-med-enkelt-munsvabbtest-infor-ivf - 2026-07-24

Rudolfs lysande mule fångad på film

Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. I den klassiska julvisan lyser renen Rudolf väg för tomtefar med sin röda mule. Nu har ett forskarteam i Lund filmat den lysande mulen med hjälp av en värmekamera. Bilderna är tagna i Skånes djurpark, världens största zoo för nordiska djur. Tidigare studier av holländska och norska forskare har gett en förklaring ti

https://www.lu.se/artikel/rudolfs-lysande-mule-fangad-pa-film - 2026-07-24

Ramarna som formar vår världsbild

Enligt sociologen Mikael Klintman tolkar vi mellanmänskliga och politiska budskap genom fyra slags filter. Blir vi medvetna om dessa ökar chansen till att förstå hur budskap formas – och varför vi reagerar som vi gör. Mikael Klintman har under många år forskat om kunskapsresistens och den egna gruppens påverkan på individen. En övergripande slutsats är att vi har svårt att ta till oss kunskap som

https://www.lu.se/artikel/ramarna-som-formar-var-varldsbild - 2026-07-24

Unikt museum visar krigsföremål och folkrättens mänskliga sida

Pass från fallna imperier, kortlek från Irakkriget, ofärdiga examensbevis till döda ukrainska studenter och mycket mer. Ett nytt museum i Lund samlar föremål som visar hur folkrätten påverkar människors liv. Bakom initiativet står folkrättsforskare som menar att vi just nu bevittnar en kris för hela det internationella systemet. – Folkrätten har på kort tid utsatts för minst fyra stora chocker: Ry

https://www.lu.se/artikel/unikt-museum-visar-krigsforemal-och-folkrattens-manskliga-sida - 2026-07-24

90 miljoner till doktorandprogram i regenerativ medicin och ATMP

Lunds universitet har tilldelats EU-bidrag på 90 miljoner kronor för ett nytt internationellt doktorandprogram inom regenerativ medicin och avancerade terapiläkemedel. Målet är att stärka miljön för regenerativa medicin och ATMP i Europa och underlätta samarbetet mellan forskning och klinisk tillämpning. Det började som en idé på Lunds Stamcellscentrum att utbilda en ny generation experter inom re

https://www.lu.se/artikel/90-miljoner-till-doktorandprogram-i-regenerativ-medicin-och-atmp - 2026-07-24

Ny datering visar att världens äldsta bevarade spjut användes av neandertalare

Världens äldsta kompletta jaktvapen i trä är ”bara” 200 000 år, inte 300 000 som forskarna tidigare trott. Det visar en datering som Lunds universitet medverkat i. Upptäckten innebär att spjuten härstammar från neandertalarna som bedrev en lömsk och sofistikerad bakhållsjakt. I mitten av 1990-talet gjorde arkeologer i den tyska staden Schöningen en hisnande upptäckt. Djupt nere i en kolgruva påträ

https://www.lu.se/artikel/ny-datering-visar-att-varldens-aldsta-bevarade-spjut-anvandes-av-neandertalare - 2026-07-24

Konfirmationstider: "För tidigt att tala om ett trendbrott"

Några tusen fler konfirmerades i Svenska kyrkan 2024, men enligt forskaren Frida Mannerfelt är det för tidigt att tala om ett trendbrott såsom det ibland har beskrivits i media. Konfirmationen är i dag ett aktivt och individuellt val, inspirerat av kompisar och sprunget ur en ökad nyfikenhet på religion. Sedan tidigt 1970-tal har antalet konfirmander sjunkit från cirka 80 till 20 procent idag. Und

https://www.lu.se/artikel/konfirmationstider-tidigt-att-tala-om-ett-trendbrott - 2026-07-24

Från sill till bläckfisk – tumlarens breda meny avslöjad

Vad äter tumlare i svenska vatten? I en ny studie tar forskare från Lunds universitet hjälp av dna-teknik för att kartlägga den lilla valens mångfacetterade matvanor. Torskfiskar, sillfiskar och smörbultar toppar tumlarens meny, men den trubbnosiga tandvalen verkar inte särskilt kräsen. En ny studie visar att tumlare i svenska vatten äter uppemot 40 olika bytesarter – från centimeterstora bottenfi

https://www.lu.se/artikel/fran-sill-till-blackfisk-tumlarens-breda-meny-avslojad - 2026-07-24

Seglande arkeolog identifierar möjliga vikingahamnar längs Norges kust

Arkeologen Greer Jarrett har seglat som en viking under tre års tid. Nu kan han visa att vikingarna seglade längre bort från Skandinavien, och tog rutter längre ut från land, än man tidigare trott var möjligt. I sin senaste studie har han hittat spår av ett decentraliserat nätverk av hamnar, belägna på öar och halvöar, som troligen spelade en central roll för vikingatidens handel och resor. Men Gr

https://www.lu.se/artikel/seglande-arkeolog-identifierar-mojliga-vikingahamnar-langs-norges-kust - 2026-07-24

Pollinering i mörker lika viktig som i dagsljus – ny studie utmanar forskningsbias

I över 60 år har forskare försökt avgöra om växter pollineras mer på dagen eller natten – utan att nå någon tydlig slutsats. Nu visar en stor forskningsöversikt gjord vid Lunds universitet att nattens pollinatörer gör lika stor insats som dagaktiva arter i hela 90 procent av de undersökta fallen. Det flesta av oss vet hur viktiga bin, fåglar och fjärilar är för växters reproduktion – utan pollinat

https://www.lu.se/artikel/pollinering-i-morker-lika-viktig-som-i-dagsljus-ny-studie-utmanar-forskningsbias - 2026-07-24

239 doktorer kläs i krans och hatt

Fredagen 23 maj är det dags för universitetets stora högtid, doktorspromotionen. 239 doktorer och 14 hedersdoktorer är på plats för att promoveras, medan 30 jubeldoktorer kreeras. Under en högtidlig ceremoni i Lunds domkyrka promoveras de doktorer som under det senaste året avslutat sin forskarutbildning och försvarat en doktorsavhandling vid Lunds universitet. Vid ceremonin promoveras även fakult

https://www.lu.se/artikel/239-doktorer-klas-i-krans-och-hatt - 2026-07-24