Search results

Karin Aggestam and Jacqui True har redigerat en ny bok: ” Feminist Foreign Policy Analysis: A New Subfield” (Bristol University Press). Hur kan feministisk forskning främja utrikespolitisk analys? Denna banbrytande bok presenterar det senaste av forskning kring genus, feminism och utrikespolitik. Med bidrag av internationella forskare erbjuder boken nya analyser av utrikespolitiska sakområden såso

https://www.svet.lu.se/artikel/ny-bok-av-karin-aggestam-och-jacqui-true-feminist-foreign-policy-analysis-new-subfield - 2025-12-12

Rikard Bengtsson har författat kapitlet “Complex Role Enactment Amid Global Value Contestation: The European Union and the Crisis of the European Security Order” i den nyligen utkomna antologin International Organizations Amid Global Crisis. Analysing Role Selection and Impact through Role Theory, redigerad av Diana Panke och Gordon M. Friedrichs (Bristol University Press). Med utgångspunkt i EU:s

https://www.svet.lu.se/artikel/bengtsson-om-eu-och-den-europeiska-sakerhetsordningen - 2025-12-12

Patrick Nitzschner har framgångsrikt försvarat sin avhandling med titeln: "Defending what is yet to come: Towards a critical theory of democratic defense". Gratulerar! SammanfattningSäkerheten om demokratins robusthet har gett vika för en allmänt diagnostiserad demokratikris. Allt fler röster höjs för att försvara de demokratiska institutionerna mot dem som vill avskaffa dem på formellt demokratis

https://www.svet.lu.se/artikel/patrick-nitzschner-har-framgangsrikt-forsvarat-sin-avhandling - 2025-12-12

Världen står inför flera kriser när det gäller vattenkvalitet, kvantitet och säkerhet. Politiska åtgärder hittills är inriktade på en strategi med "business as usual" som prioriterar ekonomisk och/eller grön tillväxt. Men åtgärder som prioriterar tillväxt misslyckas till stor del. En grupp av några av världens mest framstående vattenforskare lyfter fram den avgörande roll som "policy capture" (e.g

https://www.svet.lu.se/artikel/jesper-svensson-et-al-om-ett-bortom-tillvaxt-svar-pa-varldens-vattenkriser - 2025-12-12

Denna studie testar hur maskininlärning kan urskilja karaktäristika hos politiska aktörer, med exemplet riksdagspartierna Moderaterna och Socialdemokraterna. Syftet är att jämföra för-träning av modeller på ett generellt större dataset versus ett specifikt som innehåller mer politiska ord. Vi utgår från nyckelord över hur väljare själva beskriver partier de kan rösta på och motioner från partierna

https://www.svet.lu.se/artikel/mer-traningsdata-battre-domanspecifik-visar-ny-studie-av-riksdagsmotioner - 2025-12-12

❔ Vem är bäst lämpad för medlings- och förhandlingsinsatser för att stoppa den ryska invasionen av Ukraina? ❔ När bör sådana diplomatiska ansträngningar inledas? ❔ Hur bör processerna för fredssamtal utformas? Detta är några av de frågor som undersöks i en ny artikel av Isabel Bramsen från vår institution och Isak Svensson från Uppsala universitetI studien undersöks dynamiken i de inledande fredss

https://www.svet.lu.se/artikel/fredssamtal-i-kriget-mellan-ryssland-och-ukraina-nar-vem-och-hur - 2025-12-12

I en ny open-access-artikel publicerad i Review of International Studies undersöker Jakob Skovgaard hur Internationella valutafonden (IMF) har integrerat klimatrelaterade risker i sin övervakning av staters ekonomi och policy. Denna integration innebär att klimatfrågor omdefinieras som ekonomiska frågor och att länders åtgärder bedöms utifrån: Fysiska risker kopplade till klimatförändringar, Omstä

https://www.svet.lu.se/artikel/jakob-skovgaard-om-hur-imf-hanterar-klimatforandringar - 2025-12-12

Docenterna Julie Hassing Nielsens och Augustín Goenagas resultat tyder på att exponering för de ekonomiska kostnaderna för pandemistrategier inte bara var förknippad med en mer kritisk syn på folkhälsoåtgärder, utan att det också gjorde medborgare mer benägna att se dem som kränkningar av demokratiska rättigheter. Populärvetenskaplig sammanfattningFöretagare i Danmark som upplevde en strikt nedstä

https://www.svet.lu.se/artikel/danska-foretagare-mer-kritiska-till-demokratiska-institutioner-deras-svenska-motsvarigheter-under - 2025-12-12

För femton år sedan började de första doktoranderna sin forskarutbildning vid CEC. Sedan dess har det blivit 240 doktorander från CEC och forskarskolan ClimBEco, som CEC är värd för. I veckan samlades ett 60-tal av dem för ett gemensamt alumnfirande med nätverkande, workshoppar och föreläsningar i AF-borgen i Lund. Alumnerna från CEC och ClimBEco återfinns inom vitt skilda fält i dag, vissa har fo

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/alumner-fran-cec-och-climbeco-samlas-firande-och-natverkande - 2025-12-12

Vi befinner oss i en omvälvande tid med klimatförändringar, pandemi och krig i vår närhet. Hur upplever och bedömer vi som individer de nya risker och osäkerheter vi ställs inför? På seminariet ”Risk på svenska” den 20 juni berättade forskare om hur risk påverkar vårt beslutsfattande och hur man kan hantera risker som privatperson, företag och samhället i stort. Society for Risk Analysis (SRA) är

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/risk-och-osakerhet-i-dagens-varld-hur-paverkar-de-vara-beslut - 2025-12-12

Marint centrum i Simrishamn har fått ett nytt fältlaboratorium. Lunds universitet stärker därmed sin marinbiologiska profil och här ska forskare från bland annat Centrum för miljö- och klimatvetenskap bedriva projekt om Östersjön. Marint centrum etablerades av Simrishamns kommun 2010 som en mötesplats med fokus på hav, vatten och kustbygd. År 2019 inleddes ett forskningssamarbete med Lunds univers

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/starkare-marin-profil-med-nytt-faltlabb-i-simrishamn - 2025-12-12

Årets svenska sommar började varmt och torrt. Hur anpassade är landets förskolor och äldreboenden till kommande värmeböljor i ett förändrat klimat? Det är några av de ämnen som tas upp i årets examensarbeten av studenter vid Centrum för miljö- och klimatvetenskap, CEC. Och den övergripande slutsatsen är att mer behöver göras. När risken för värmeböljor ökar i takt med klimatförändringarna innebär

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/mer-klimatanpassning-barn-och-aldre-behovs-nar-varmeboljorna-blir-fler - 2025-12-12

Staden är den perfekta platsen för att studera natur och hur människan påverkar den, menar Johan Kjellberg Jensen. I en ny avhandling från Centrum för miljö- och klimatvetenskap (CEC) fördjupar han sig i just samspelet mellan växter, djur och människor i den fysiska miljö som städer utgör.  Många av oss förknippar ”natur” med något man åker i väg till landsbygden för att uppleva. Men natur finns a

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/staden-vart-viktigaste-ekosystem - 2025-12-12

Hur vi använder och sköter marken är en nyckelfråga för att adressera såväl klimatförändringen som förlusten av biologisk mångfald. Jordbruket står för stora utsläpp av växthusgaser och intensivt jordbrukande har pekats ut som en av de främsta orsakerna till minskad biodiversitet. Hur EU:s gemensamma jordbrukspolitik (CAP) är utformad har därför stor betydelse för möjligheten att uppnå uppsatta hå

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/hur-kan-man-uppna-en-gronare-och-mer-evidensbaserad-cap - 2025-12-12

Nu kommer barn i förskolan och grundskolan kunna lära sig mer om insekter, fåglar, blommor och växter, hur värdefulla de är och hur vi människor kan värna om naturen. Det är samarbetsprojektet Natural Nations som för in biologisk mångfald på schemat. Förr i tiden var kännedom om arter och naturen en del av allmänbildningen och kunskaper överfördes också mellan generationer. Idag talas det om artbl

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/barn-och-biologer-forskar-om-biologisk-mangfald-tillsammans - 2025-12-12

Nyhetsbrev finns det gott om, men nu satsar CEC på ett eget - vilket tomrum är det tänkt att fylla? – Mycket av den forskning som bedrivs på CEC har hög samhällsrelevans och kan utgöra ett värdefullt underlag i beslutsfattande på olika nivåer, både lokalt, regionalt och nationellt. Det gäller allt från klimatanpassning till hur vi bevarar den biologiska mångfalden. Med nyhetsbrevet hoppas vi kunna

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/halla-dar-persson-forestandare-centrum-miljo-och-klimatvetenskap-cec - 2025-12-12

Snart är det dags för FN:s årliga klimattoppmöte, COP28. Med start den 30 november möts världens länder i två veckor för att diskutera det globala klimatsamarbetet och hur klimatmålen från Parisavtalet 2015 ska kunna nås. Denna gång hålls mötet i Dubai i Förenade Arabemiraten. Vi ställde fem frågor till Markku Rummukainen, professor i klimatologi på CEC och Sveriges representant i FN:s klimatpanel

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/fem-fragor-till-markku-rummukainen-infor-klimattoppmotet-cop28 - 2025-12-12

Efter år av beredande arbete börjar det kommande EU direktivet om övervakning av jordhälsa och resiliens närma sig beslut, och CEC har lämnat sitt yttrande till regeringskansliets remiss. Direktivet Soil Monitoring and Resilience vilar på tre pelare: övervakning och bedömning av markhälsa, hållbar markförvaltning, och förorenade områden. CEC har granskat de delar av direktivet som hanterar markhäl

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/helhetssyn-pa-jordhalsa-att-rekommendera-nar-eu-direktiv-implementeras - 2025-12-12

Rubriken ovan var titeln för höstens första frukostseminarium med LU Land. Seminarieserien syftar till att lyfta samhällsaktuella utmaningar med koppling till hållbar markanvändning och belysa dessa utmaningar från olika perspektiv, för att sedan diskutera möjliga vägar framåt. Miljömålet om Levande skogar i riskzonen Sveriges 16 miljökvalitetsmål beskriver det tillstånd i den svenska miljön som d

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/hur-kan-den-biologiska-mangfalden-i-skogen-kartlaggas-sa-att-det-blir-enklare-markagare-att-ta - 2025-12-12

I dag är det upp till varje kommun att bestämma om högproduktiv åkermark ska få lov att bebyggas. Problemet är att det samtidigt påverkar livsmedelsförsörjningen i Sverige. Kommunerna saknar ekonomiska incitament att beakta markens fulla värde, visar en ny studie från AgriFood. – Med dagens system finns det risk för överexploatering, säger forskaren Mark Brady. Livsmedelsförsörjningen i Sverige ha

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/exploatering-av-akermark-kan-hota-framtida-livsmedelsforsorjning - 2025-12-12