Search results

– Vi arbetar mer och mer med olika former av brukarmedverkan. Det finns mycket att vinna med att ta med brukarna, men visst finns det utmaningar också, säger professor Susanne Iwarsson. Hon leder forskningscentret CASE, som handlar om bra miljöer för äldre människor. Forskningscirklarna med äldre har genererat många användbara förslag till forskarna vid CASE. Universitetslektor Eva Månsson Lexell

https://www.lu.se/artikel/tema-brukarmedverkan-pensionarer-bidrar-till-forskning-om-battre-miljoer-aldre - 2025-12-14

”Brukarmedverkan” är ett ord som allt oftare dyker upp i forskningssammanhang. Men vad innebär egentligen brukarmedverkan, vad är vinsterna med att dra in brukarna, och vad är de möjliga nackdelarna? LUM reder ut begreppen och ger några exempel från LU. Äldre bidrar med åsikter på forskningen vid CASE. Grundtanken med brukarmedverkan är att stärka den grupp människor som en viss forskning gäller:

https://www.lu.se/artikel/tema-brukarmedverkan-sa-funkar-det - 2025-12-14

Projektrapporterna på masterkursen ”Livsmedelsteknik och nutrition” vid LTH har blivit bättre – tack vare en idrottspsykolog! – Vänta vänta, kom hit! Och sen så går du under där, bra, och nu kan du hoppa… instruerar Daniela Chiang och brister ut i skratt när kursaren Malaley Rahmani snavar och trillar ihop i en fnissig hög på golvet. Studenter i livsmedelsteknik övar numera gruppdynamik, något som

https://www.lu.se/artikel/virrvarr-battre-gruppdynamik - 2025-12-14

Förre universitetskanslern Lars Haikola har utrett hur utbildningsutbudet i högskolan matchat studenternas, arbetslivets och samhällets behov de senaste tjugo åren. Utredningen som Lars Haikola har lett heter ”Högre utbildning under tjugo år” och hittas på Regeringskansliets hemsida. Foto: Gunnar Menander Hyfsad balans mellan utbildningsutbud och efterfrågan. Studenternas efterfrågan styr. Det fun

https://www.lu.se/artikel/listan-lars-haikola-om-utbildningens-utveckling - 2025-12-14

– Om vi tänkte på alla kurser som distanskurser skulle vi lättare se vad som kan förmedlas över nätet – exempelvis filmade föreläsningar – och vad som fungerar bäst i verkliga möten mellan studenter och lärare. Det menar Björn Badersten som fick studenternas pedagogiska pris 2015. Björn Badersten fick studenternas pedagogiska pris 2015. Hur fungerar den nya generationen studenter? Och klarar unive

https://www.lu.se/artikel/tema-nya-studenter-bejaka-googlegenerationens-informationskompetens - 2025-12-14

Elza Dunkels forskar om barn och ungas internetanvändande och nätkulturer. Hon upprörs över att det finns så mycket tyckande runt ungas internetvanor som inte alls bygger på forskning, och hon deltar mycket aktivt i samhällsdebatten via olika medier. Elza Dunkels är docent i pedagogiskt arbete vid Umeå universitet. Vad kan en 19-åring som inte vi kan? – Främst är de vana att navigera i komplexa oc

https://www.lu.se/artikel/tema-nya-studenter-utnyttja-studenternas-webbkunskaper - 2025-12-14

– Universitetets enda chans att klara de framtida utmaningarna är att rationalisera campusundervisningen och börja använda mooc-kurser och undervisning på nätet i större utsträckning. Då kan vi utbilda fler med bibehållen kvalitet. Mooc-pionjärerna ska vi hand om – de försöker utveckla och hämta hem ny pedagogisk kunskap och positionera universitetet, säger LTH-professorn Per Ödling. Per Ödling är

https://www.lu.se/artikel/tema-nya-studenter-ta-hand-om-mooc-pionjarerna - 2025-12-14

Jesper Falkheimer heter Sveriges första professor i strategisk kommunikation. Professuren är placerad vid den nya institutionen för strategisk kommunikation vid Lunds universitet, Campus Helsingborg. – Intresset för kommunikationsfrågor har ökat radikalt de senaste decennierna inom alla sektorer. Syftet med professuren är att bidra med ny forskning om organisationer och samhälle ur ett kommunikati

https://www.lu.se/artikel/sveriges-forsta-professor-i-strategisk-kommunikation - 2025-12-14

– Vi hejar på dem som arbetar med mooc-kurser. Men i dagsläget ser jag, som ansvarig för universitetet som helhet, ingen annan möjlighet än att avvakta med nya mooc-kurser tills de juridiska och formella frågorna är utredda, säger prorektor Eva Wiberg, ordförande i Utbildningsnämnden. Eva Wiberg, prorektor vid Lunds universitet sedan maj 2012. Utbildningsnämndens nej till Miljöinstitutets ansökan

https://www.lu.se/artikel/tema-nya-studenter-vi-backar-inte-om-e-larande - 2025-12-14

Medan Miljöinstitutet fick avslag på att skapa en ny klimat-mooc om hållbara städer, har en annan klimat-mooc med lundaforskare seglat upp på nätet – under tysk flagg. Bakom ligger gästforskaren Angela Oels. Hennes tidigare hemuniversitet Hagen är huvudproducent, medan Lunds universitets roll tonats ner efter signalerna från Utbildningsnämnden. Gästforskaren Angela Oels i trailern för mooc-kursen

https://www.lu.se/artikel/tema-nya-studenter-lu-tonar-ner-sin-roll-i-mooc-samarbete-med-tyskt-universitet - 2025-12-14

Tre mooc-kurser till att börja med, på sikt gärna fler och minst en per fakultet. Så lät det i Utbildningsnämnden för ett par år sedan. Men nu har man fått kalla fötter och sagt nej till en ny klimat-mooc i väntan på en statlig utredning. Pionjärerna på Internationella miljöinstitutet är besvikna, men kör på ändå. Stopp för mooc-loket? – Utbildningsnämnden verkar ha dålig koll på 2000-talets utbil

https://www.lu.se/artikel/tema-nya-studenter-utveckling-med-forhinder - 2025-12-14

Nu ska UB:s specialsamlingar synliggöras. I ett projekt har delar av det De la Gardieska arkivet digitaliserats för att lättare vara tillgängligt för studenter som letar uppsatsämnen, men också för lärare, forskare och andra historiskt intresserade. Historikerna Joachim Östlund och Anna Nilsson Hammar vill synliggöra UB:s specialsamlingar. Genom olika inspirerande teman som brott och straff, drömm

https://www.lu.se/artikel/ny-webbguide-visar-upp-ubs-specialsamlingar - 2025-12-14

– Hysch … Nu börjar det! Barnen smyger försiktigt in och möts av forskaren Elisabeth Einarsson som den här morgonen ska berätta om dinosaurier på bibliotek Väster i Lund. Elisabeth Einarsson berättar om dinosaurier för barn på bibliotek Väster i Lund. – Här får du låna en liten burk och ett musselskal av mig, säger hon och delar ut små färgade plastburkar med sand i till barnen. – Blunda nu och lå

https://www.lu.se/artikel/pa-upptacktsfard-bland-dinosaurier - 2025-12-14

För femton år sedan började de första doktoranderna sin forskarutbildning vid CEC. Sedan dess har det blivit 240 doktorander från CEC och forskarskolan ClimBEco, som CEC är värd för. I veckan samlades ett 60-tal av dem för ett gemensamt alumnfirande med nätverkande, workshoppar och föreläsningar i AF-borgen i Lund. Alumnerna från CEC och ClimBEco återfinns inom vitt skilda fält i dag, vissa har fo

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/alumner-fran-cec-och-climbeco-samlas-firande-och-natverkande - 2025-12-14

Vi befinner oss i en omvälvande tid med klimatförändringar, pandemi och krig i vår närhet. Hur upplever och bedömer vi som individer de nya risker och osäkerheter vi ställs inför? På seminariet ”Risk på svenska” den 20 juni berättade forskare om hur risk påverkar vårt beslutsfattande och hur man kan hantera risker som privatperson, företag och samhället i stort. Society for Risk Analysis (SRA) är

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/risk-och-osakerhet-i-dagens-varld-hur-paverkar-de-vara-beslut - 2025-12-14

Marint centrum i Simrishamn har fått ett nytt fältlaboratorium. Lunds universitet stärker därmed sin marinbiologiska profil och här ska forskare från bland annat Centrum för miljö- och klimatvetenskap bedriva projekt om Östersjön. Marint centrum etablerades av Simrishamns kommun 2010 som en mötesplats med fokus på hav, vatten och kustbygd. År 2019 inleddes ett forskningssamarbete med Lunds univers

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/starkare-marin-profil-med-nytt-faltlabb-i-simrishamn - 2025-12-14

Årets svenska sommar började varmt och torrt. Hur anpassade är landets förskolor och äldreboenden till kommande värmeböljor i ett förändrat klimat? Det är några av de ämnen som tas upp i årets examensarbeten av studenter vid Centrum för miljö- och klimatvetenskap, CEC. Och den övergripande slutsatsen är att mer behöver göras. När risken för värmeböljor ökar i takt med klimatförändringarna innebär

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/mer-klimatanpassning-barn-och-aldre-behovs-nar-varmeboljorna-blir-fler - 2025-12-14

Staden är den perfekta platsen för att studera natur och hur människan påverkar den, menar Johan Kjellberg Jensen. I en ny avhandling från Centrum för miljö- och klimatvetenskap (CEC) fördjupar han sig i just samspelet mellan växter, djur och människor i den fysiska miljö som städer utgör.  Många av oss förknippar ”natur” med något man åker i väg till landsbygden för att uppleva. Men natur finns a

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/staden-vart-viktigaste-ekosystem - 2025-12-14

Hur vi använder och sköter marken är en nyckelfråga för att adressera såväl klimatförändringen som förlusten av biologisk mångfald. Jordbruket står för stora utsläpp av växthusgaser och intensivt jordbrukande har pekats ut som en av de främsta orsakerna till minskad biodiversitet. Hur EU:s gemensamma jordbrukspolitik (CAP) är utformad har därför stor betydelse för möjligheten att uppnå uppsatta hå

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/hur-kan-man-uppna-en-gronare-och-mer-evidensbaserad-cap - 2025-12-14

Nu kommer barn i förskolan och grundskolan kunna lära sig mer om insekter, fåglar, blommor och växter, hur värdefulla de är och hur vi människor kan värna om naturen. Det är samarbetsprojektet Natural Nations som för in biologisk mångfald på schemat. Förr i tiden var kännedom om arter och naturen en del av allmänbildningen och kunskaper överfördes också mellan generationer. Idag talas det om artbl

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/barn-och-biologer-forskar-om-biologisk-mangfald-tillsammans - 2025-12-14