Search results

Som vanligt har diabetes en stor plats när Vetenskapsrådet och Hjärt- lungfonden beviljade årets vetenskapliga anslag och som vanligt fick flera forskare på Lunds universitets Diabetescenter stora anslag. Vetenskapsrådet Corrado Cilio, 4 miljoner kronor, mekanismer och biomärkorer för autoimmun diabetes.Jovanna Dahlgren, 2,1 miljoner kronor, varför blir barn feta? Effekt av tidiga kostvanor, tarmf

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/vetenskapsradets-och-hjart-lungfondens-utdelning-2013 - 2025-10-25

Blodprover, urinprover, avföringsprover, nagelprover, muskel- och fettbiopsier… I forskningens tjänst har människor under de senaste decennierna lämnat prover och detaljerad information om sina liv och leverne. Ett material som utgör en guldgruva för dagens forskare. Vid Lunds universitet bedrivs i dag flera stora forskningsprojekt vars syfte är att förstå hur sambandet mellan våra gener och vår l

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/biobankernas-ovarderliga-kapital - 2025-10-25

Vad skulle man forska på om patienterna fick bestämma? - Ett botemedel, såklart! Men det kommer ju inte imorgon, även om man så länge jag varit med, sagt att ”det kommer inom tio år”, säger Svenska Diabetesförbundets ordförande Fredrik Löndahl. Han anser därför att man borde satsa mer forskning på att göra livet lättare för alla med diabetes. I dag är det stora geografiska skillnader mellan vem so

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/om-patienten-sjalv-far-valja - 2025-10-25

Till skillnad från cancerforskarna som i princip haft fri tillgång till den vävnad de forskar på, har diabetesforskarna fått hålla till godo med celler från djur. I dag finns möjligheten att på nära håll studera de insulinproducerande betacellerna, vilket inneburit stora framsteg för diabetesforskningen. Betacellerna producerar insulin som hjälper cellerna att ta upp energi i form av socker i blod

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/betacellerna-guld-varda-forskarna - 2025-10-25

Diabetessjukdomarna är långt mer komplexa än man tidigare trott. Det finns blandformer och gråzoner och flera av dem är outforskade. Med den kartläggning av hela sjukdomspanoramat som görs i ANDIS kommer bilden att klarna. Målet är en mer precis diagnos och utifrån den en effektivare behandling. – Vi diabetesläkare möter denna komplicerade bild hos våra patienter. Vi ser skillnader men kan inte fö

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/dags-att-rita-om-diabeteskartan - 2025-10-25

Individuella behandlingar och kostråd i fokus på programmet 14 november i Uppsala. Föredrag om stamceller för att bibehålla funktionen hos egna insulinproducerande betaceller och inkapsling av betaceller för att slippa immunnedsättande läkemedel vid transplantation. Det är några exempel på nya behandlingsmetoder och aktuell klinisk forskning kring typ 1-diabetes vid Akademiska sjukhuset som presen

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/varldsdiabetesdagen-i-uppsala-14-november - 2025-10-25

MODY tillhör de sällsynta diabetessjukdomarna och orsakas av en mutation i generna. I dag är sjukdomen lätt att diagnosticera med hjälp av ett gentest. Nael Shaat, landets ledande expert på ovanliga diabetesdiagnoser, däribland MODY, tycker därför att man alltid ska misstänka MODY när det är något i sjukdomen som inte stämmer…  - De flesta som får diabetes hamnar på vårdcentraler eller kliniker ut

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/det-kan-vara-mody-diabetes-eller-nagot-annat-0 - 2025-10-25

Föreläsning av Åke Lernmark, professor Lunds universitet.Filmen är från Svenska Diabetesförbundets jubileumsseminarium 2013.

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/video-diabetes-typ-1-kan-forutsagas-men-att-forebygga-och-bota-kraver-ny-forskning - 2025-10-25

Störd nattsömn, reducerad arbetstid och akuta utryckningar till skolan är en del av vardagen för föräldrar vars barn har typ 1 diabetes. Det visar en ny undersökning från Barndiabetesfonden. Ständig behandlingVarje dag insjuknar i snitt två barn i Sverige i typ 1 diabetes - en livslång och obotlig sjukdom. Barn drabbas nästan uteslutande av typ 1-diabetes, vilket innebär att de celler som producer

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/tuff-vardag-foraldrar-till-barn-med-typ-1-diabetes - 2025-10-25

Forskare vid Karolinska Institutet har hittat ett helt nytt sätt att studera hur blodsockret regleras i kroppen, genom att flytta de livsviktiga insulinproducerande betacellerna från bukspottkörteln till ögat. Ögat kan därmed fungera som hälsorapportör - ett slags fönster mot yttervärlden - för bukspottkörteln. Resultaten, som förväntas få stor betydelse för framtida diabetesforskning, publiceras

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/rapport-fran-bukspottkorteln-genom-ogat - 2025-10-25

Det är känt att typ 2 diabetes ökar risken för demens. Varför är mer oklart men en orsak kan vara insulinresistens i hjärnan. Det menar Malin Wennström vid enheten för molekylär minnesforskning på Wallenberg laboratoriet, institutionen för kliniska vetenskaper i Malmö. Hon har fått 6,5 miljoner kronor av Vetenskapsrådet för att undersöka saken.- Målsättningen är att hitta mätbara biologiska markör

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/kartlaggning-av-sambandet-typ-2-diabetes-och-demens - 2025-10-25

Stroke orsakas ofta av att en blodpropp, som utvecklats i de områden av blodkärlen som drabbats av åderförkalkning, täpper till ett blodkärl som försörjer hjärnan med blod. Genom att med ultraljud studera de plack som utgör åderförkalkningen, kan man få ytterligare information för att bedöma en individs risk att drabbas av stroke. Här skriver Gerd Östling, Institutionen för kliniska vetenskaper, M

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/ultraljud-kan-avsloja-farliga-plack - 2025-10-25

Från och med 1 december ingår inte längre insulinpumpar i den statliga läkemedelsförmånen, pumpar som är livsviktiga för många som har typ 1-diabetes. Särskilt unga vuxna med sjukdomen. En insulinpump är en minimal kostnad för staten men har stor betydelse för varje enskild individ som är i behov av den. I och med att landstingen nu får ansvar för pumparna tar Sverige ett väldigt tydligt steg mot

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/diabetesforbundet-varfor-valjer-sverige-en-vag-mot-ojamlik-vard - 2025-10-25

Carl-David Agardh har under många år varit en stark profil inom svensk diabetologi.Under sina år i styrelsen för Svensk Internmedicinsk Förening 1984-1993 ordnade Carl-David så att Endokrinologi-Diabetologi blev en egen specialitet och formulerade den första målbeskrivningen för denna.Han deltog som svensk representant i det långsiktiga arbete som startades 1989 i St Vincent av WHO och JDF för att

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/professor-carl-david-agardh-har-avlidit - 2025-10-25

Föreläsning med Olle Korsgren, professor, Uppsala universitet.Filmen är från diabeteskvällen i Lund den 20 november 2013.

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/video-orsakar-bakterier-typ-1-diabetes - 2025-10-25

En receptor med en än så länge okänd funktion kan bli en framtida behandling av såväl typ 2 diabetes som Alzheimers demens. Receptorn finns rikligt representerad både i bukspottkörtelns insulinproducerade cellöar och i hjärnan. - Vi tyckte att receptorn var intressant just därför att den finns i så stor mängd i cellöarna och för att funktionen är okänd, konstaterar Albert Salhei, forskare på Lunds

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/ny-mojlig-maltavla-diabetesbehandling - 2025-10-25

Föreläsning av Bengt Jeppsson, professor, Lunds universitet.Filmen är från diabeteskvällen i Lund den 20 november 2013.

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/video-goda-tarmbakterier-ar-som-ett-ekosystem-i-balans - 2025-10-25

Föreläsning av Peter Nilsson, professor, Lunds universitet.Filmen är från diabeteskvällen i Lund den 20 november 2013.

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/video-hur-identifierar-man-bra-och-daliga-tarmbakterier - 2025-10-25

Föreläsning av Frida Fåk, docent, Lunds universitetFilmen är från diabeteskvällen i Lund den 20 november 2013. 

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/video-ar-det-mina-tarmbakteriers-fel-att-jag-ar-tjock - 2025-10-25

Professor Leif Groop, Lunds universitet, tilldelas det Söderbergska priset i medicin 2014 för sina banbrytande insatser inom diabetesforskning, både avseende grundforskning och klinisk forskning. - Det är självfallet en oerhört stimulerande uppmuntran för mig själv, för den forskargrupp jag representerar och för diabetesforskningen att få ett sånt här pris, ett stort och ödmjukt TACK går till de b

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/professor-leif-groop-tilldelas-det-soderbergska-priset-i-medicin-2014-banbrytande-insatser-inom - 2025-10-25