Search results

Små sensorer gör ett stort jobb. Allt mer saker kan nu styras och mätas, kännas av och regleras via små sensorer på maskiner, i naturen eller i, och på, oss själva. Sensorer som samlar in och förmedlar mängder med information via trådlös kommunikation och som samtidigt behöver dra väldigt lite ström. För att dra ner på strömförbrukningen måste forskarna arbeta med var liten elektronikdetalj, var k

https://www.lu.se/artikel/att-spara-i-det-lilla-framtidens-stromsnala-elektronik - 2025-11-10

Det går inte bra att cykla utan att olja kedjan! Likaså kan man inte heller kapa, svarva, skära metall eller pressa plåt utan smörjmedel. Förr flödade den miljö- och hälsofarliga smörjoljan i de mekaniska verkstäderna, men nu finns tekniken för en snålare användning. Mineraloljorna kan på sikt också bytas mot vegetabiliska oljor. Utmaningen är, enligt Oleksandr Gutnichenko och Lanny Kirkhorn vid L

https://www.lu.se/artikel/effektivare-smorjmedel-med-hjalp-av-sagspan - 2025-11-10

Alla har vi en gång varit små nyfödda barn. Men en del av oss har kanske varit för små som nyfödda? Att ett barn föds ”liten för tiden” innebär att det inte växer enligt sin normalkurva under fosterperioden. Genom att studera gruppen små nyfödda i så kallade epidemiologiska (register-) studier kan forskare följa vad som händer dessa barn senare i livet. Denna kunskap är av stor betydelse då mycket

https://www.lu.se/artikel/aven-en-klenis-kan-klara-sig-bra-om-att-fodas-liten - 2025-11-10

Forskning och samhälle i nära samverkan. Det är grunden för Farm2Forest som ska ge underlag för kommande reformer i den svenska och europeiska jordbruks- och skogsbrukspolitiken. Tanken är att kombinera både ekonomiska och ekologiska data och modeller för att utvärdera olika framtidsscenarios för jordbruk i skogsbygder, som ytmässigt står för en betydande del av svenskt jordbruk. Av Nina Nordh– Jo

https://www.lu.se/artikel/farm2forest-hallbart-jordbruk-i-en-biobaserad-framtid - 2025-11-10

När det vardagliga inte känns igen, när samtalet tystnar, när minnen försvinner. 160 000 i Sverige är drabbade av Alzheimers sjukdom. Något botemedel finns inte, men forskningen har kommit långt i att diagnosticera i ett tidigt skede. – De senaste 10 åren har det skett en revolution när det gäller våra möjligheter att ställa säkra diagnoser. Vi kan nu med moderna metoder påvisa om en person verkli

https://www.lu.se/artikel/pa-jakt-efter-tidiga-tecken-pa-alzheimers-sjukdom - 2025-11-10

En tre kilometer lång cylinder av is kastar ljus på hur klimatet såg ut hundratusen år bakåt i tiden. Där finns spår som visar på perioder av varmare eller kallare klimat på jorden, men också om det förekom kraftiga vulkanutbrott eller hög solaktivitet. Genom att förstå dåtidens klimat kan forskare utveckla bättre modeller för att förutspå ett framtida klimat. Av Nina NordhDet finns många sätt att

https://www.lu.se/artikel/de-sparar-klimatet-100-000-ar-bakat-pa-gronland - 2025-11-10

Variationer och förändringar i den genetiska koden i våra celler har stor betydelse för många av mänsklighetens stora folksjukdomar. Men under de senaste åren har forskare gjort betydande framsteg i att hitta nya sätt att rätta till generna som orsakar problemen. De har utvecklat en teknik som gör det möjligt att ändra gensekvensen i levande celler. – Man kan klippa ut de dåliga generna och klistr

https://www.lu.se/artikel/ny-genteknik-inspirerad-av-bakteriers-immunforsvar - 2025-11-10

Sandstormar brukade vara väderfenomen som förknippades med torka och öknar. Situationen har förändrats, och i dag kan sandstormar uppstå över hela Mellanöstern, och med högre frekvens än tidigare. Det fick forskaren Hossein Hashemi att bli intresserad, och han säger att sandstormar för närvarande är ett av regionens svåraste problem för hållbarhet, ekonomi och hälsa.  – När en sandstorm slår till

https://www.lu.se/artikel/i-sandstormens-oga - 2025-11-10

Klimatfrågan är en av vår tids största globala samhällsutmaningar. I det arbetet är forskningen om vart klimatet är på väg en viktig del. Både för att kunna följa att de utsläppsminskningar som världens länder avtalat om i Paris 2015 verkligen får en effekt, men också för att vara bättre förberedda på de klimatförändringar som vi inte kommer att kunna undvika. En klimatmodell utvecklad av forskare

https://www.lu.se/artikel/klimatmodeller-visar-vagen-mot-framtiden - 2025-11-10

Hur hamnade vi här? Vad ska vi göra för att ta oss härifrån? I klimatforskning är det viktigt att förstå hur världen fungerar om vi ska kunna förändra vårt beteende och förhindra framtida katastrofer. Med matematiska formler försöker forskare visualisera verkligheten för att ta reda på vilka förändringar vi behöver göra.  – Vi bygger modeller där vi försöker representera naturens beteende med mate

https://www.lu.se/artikel/matematik-visualiserar-klimatforandringar - 2025-11-10

Lao Saal har en mission – att genom ett enkelt blodprov göra det möjligt att fastställa inte bara om en person har cancer, utan vilken behandling som kan vara mest effektiv och hur väl patienten svarar på behandlingen. Hans tanke är att spåra genetiskt material som smiter från tumörer in i blodomloppet. – Det är underbart när man kan gå hela vägen från idé till forskning till provtagning och tjäns

https://www.lu.se/artikel/i-cancerpatienternas-tjanst - 2025-11-10

I den stora befolkningsstudien Malmö Offspring Study försöker forskare ta reda på hur vår tarmflora påverkas av kosten och vilken betydelse detta har för hälsan. – Vi har cirka ett och ett halvt kilo bakterier i tarmarna, berättar Louise Brunkwall – doktorand vid Diabetes och kardiovaskulär sjukdom och genetisk epidemiologi.   Malmö Offspring Study bygger på en tidigare befolkningsstudie som gjord

https://www.lu.se/artikel/bakterier-viktiga-magkanslan - 2025-11-10

Begreppet ”ekosystemtjänster” har på senare år blivit allt vanligare både i forskarvärlden, bland kommuner och myndigheter och i företag. Förenklat kan det beskrivas som den nytta vi människor har av naturens ekosystem – till exempel för den mat vi äter, luften vi andas, rening av vattnet vi dricker, bioenergi för att värma våra hus, trä till papper och byggnader och så vidare. Listan är lång och

https://www.lu.se/artikel/manniska-och-natur-i-symbios - 2025-11-10

En ökad framtida användning av solceller kräver högre effektivitet och lägre produktionskostnader. Innovativ forskning från det tvärvetenskapliga centret NanoLund vill optimera nanotrådar för att mer effektivt tillvarata solljus. Möt tre unga internationella forskare som jagar solen inom ramen för projektet PhD4Energy. Den solenergi som når jorden varje dag motsvarar mer än 15 000 gånger den elekt

https://www.lu.se/artikel/soljagarna-med-kunskap-att-fanga-ljuset - 2025-11-10

Vid ett krigsslut är det av avgörande betydelse att ta rätt beslut om infrastrukturen för att undvika framtida konflikter och sociala spänningar. I projektet ”Infrastructure choices in post-conflict situations: Opportunities for sustainability and resilience?” (Val av infrastruktur i tidigare konfliktområden: Vägar mot hållbarhet och resiliens?) inom det strategiska forskningsområdet The Middle Ea

https://www.lu.se/artikel/hur-ska-samhallen-helas-nar-striderna-upphor - 2025-11-10

Cellerna som tillverkar insulin och glukagon sitter svårtillgängliga inne i den sköra bukspottkörteln. Forskare som vill förstå hur de fungerar och vad som ligger bakom utvecklingen av diabetes är därför ofta hänvisade till att göra sina försök på djur. Human Tissue Lab ger däremot forskarna tillgång till donerade celler från avlidna personer vilket lett till att Lunds universitets Diabetescentrum

https://www.lu.se/artikel/diabetesforskarnas-guld - 2025-11-10

Om du använder dina verktyg rätt så håller de längre och du slipper slänga och köpa nya. Denna hållbar- och lönsamhetstanke är vi många som håller med om. Detsamma gäller för tillverkningsföretag som vill ha en hållbar produktion och öka sin konkurrenskraft. Men det är inte alltid så lätt att veta hur man gör rätt – särskilt inte för företag som ska tillverka nya produkter i material som vi hittil

https://www.lu.se/artikel/om-att-optimera-sina-verktyg - 2025-11-10

Snabbare, effektivare, tunnare, energisnålare! Dessa är en del av ledorden för att utveckla bland annat bättre mobiler, solceller och LED-belysning. Den gemensamma nämnaren för att förbättra elektronikens transistorer eller belysningens dioder, är de ytterst, ytterst små halvledare som kallas nanotrådar. I det nya ”supermikroskop” studerar Reine Wallenberg, professor i fasta tillståndets kemi, hur

https://www.lu.se/artikel/ny-teknik-visar-hur-nanotradar-fods - 2025-11-10

Roboten på sjukhuset någonstans i Sverige är uppkopplad och redo att operera. Kirurgen, som befinner sig i ett annat land, styr den avancerade operationen. Detta är framtiden: trådlös kirurgi via internet. Men kommer vi kunna lita på att denna trådlösa uppkoppling via ”molnet” är tillräckligt snabb och säker? Det ska gå med hjälp av den snabbare 5G-tekniken och genom att föra det så kallade molnet

https://www.lu.se/artikel/snabb-och-saker-datakraft-nar-det-behovs - 2025-11-10

Sociala medier-flöden, uppkopplade hem, algoritmer och källkritik. Intresset för alla aspekter av artificiell intelligens är stort och nyligen deltog över 150 forskare på en heldag om samhällskonsekvenserna av AI. Här resonerar några av dem om framtida utmaningar. Stefan Larsson, jurist, rättssociolog och docent i teknik och social förändring.  Jutta Haider, docent i biblioteks- och informationsve

https://www.lu.se/artikel/tv-forskare-om-framtidens-ai - 2025-11-10