Search results

Nya forskningsresultat och metoder från Abdulhakim Abdi, forskare vid Miljö- och geovetenskapliga institutionen (MGeo), bidrar till att öka kunskapen om trädslag i Sveriges skogar. Skogarna spelar en avgörande roll för Sveriges ekonomi, den biologiska mångfalden och klimatsystemet, och har ett enormt kulturellt värde. Därför är det viktigt att veta vilka trädslag som växer var för att kunna förval

https://www.mgeo.lu.se/artikel/unik-kartlaggning-av-tradslag-i-ny-forskning - 2026-07-13

I Arktis värms klimatet upp snabbare än nästan någon annanstans på jorden. Det förändrar både landskapet och ekosystemen. Hanna Marsh, som nyligen disputerat, har i sin avhandling undersökt hur växtligheten i norr påverkas och vad det betyder för naturens koldioxidupptag. Vad har du undersökt?– Jag har undersökt hur växtligheten i Arktis och andra nordliga områden påverkas av klimatförändringar, s

https://www.mgeo.lu.se/artikel/fem-fragor-till-hanna-marsh-om-klimatforandringar-i-arktis - 2026-07-13

Pollinatörer som bin, humlor och fjärilar har för lite livsmiljöer (habitat) som dessutom ofta är av otillräcklig kvalitet. En ny studie genomförd av forskare från mer än 20 lärosäten – däribland CEC och Biologiska institutionen vid Lunds universitet – visar att dessa insekter kan dra nytta av att öka arealen av deras habitat betydligt mer än vad som idag föreskrivs i EU:s strategi för biologisk m

https://www.mgeo.lu.se/artikel/fler-blomrika-livsmiljoer-behovs-pollinatorer-i-jordbrukslandskapet - 2026-07-13

Skogens tid är en uppslukande ljudpromenad framtagen av forskare vid Lunds universitet. Här bjuds du som lyssnare in till att utforska skogen genom olika sätt att förstå tiden. Ljudvandringen kan upplevas var som helst, men den gör sig allra bäst bland träden. I ljudvandringen får du som lyssnare uppleva skogen genom olika sätt att förstå tid. Skogar formas inte bara av naturens egna processer. I

https://www.mgeo.lu.se/artikel/upplev-skogen-genom-olika-tidsperspektiv-premiar-ljudvandringen-skogens-tid - 2026-07-13

Genom att analysera drygt 100 000 fältmätningar och miljödata har ett internationellt forskarlag skapat kartor som visar var och när naturligt återväxande skogar binder mest kol. För att klara klimatmålen och undvika de allvarligaste följderna av den globala uppvärmningen behöver vi både minska utsläppen av växthusgaser och ta bort koldioxid som redan finns i atmosfären. Naturligt återväxande skog

https://www.mgeo.lu.se/artikel/sekundarskogar-kan-bli-en-nyckel-i-klimatarbetet-om-vi-skyddar-dem-i-tid - 2026-07-13

Det nya projektet ”Skogsbrukets klimatanpassning för resiliens i skogen” (FORESTCARE), ska sammanställa befintlig kunskap för att stödja övergången till ett mer motståndskraftigt skogsbruk. Projektet har beviljats 4 miljoner kronor i anslag från Formas, inom ramen för utlysningen ”Kunskapsöversikter för klimatomställning”. Professor Markku Rummukainen berättar mer om projektet och finansieringen: 

https://www.mgeo.lu.se/artikel/nytt-projekt-om-klimatanpassning-i-skogen - 2026-07-13

Extrema väderhändelser utsätter transportinfrastrukturen för allt större påfrestningar, särskilt i glesbefolkade regioner. I ett nytt forskningsprojekt som finansieras av Formas kommer docent Pengxiang Zhao att kartlägga strategier för att förbättra transportsystemets motståndskraft och tillgänglighet i ett föränderligt klimat. Bidraget på 4 miljoner kroner kommer från Formas inom utlysningen ”Kun

https://www.mgeo.lu.se/artikel/nytt-formas-projekt-om-transporter-vid-extrema-vaderhandelser - 2026-07-13

Klimatförändringarna förändrar de kallaste regionerna på vår planet i en aldrig tidigare skådad takt. Ändå förbises ofta en av de viktigaste faktorerna som styr hur inlandsisar, glaciärer och permafrost reagerar: snön. Detta ska ett nytt EU-projekt råda bot på. SnowPI (Polar Snow, Permafrost and Inland Ice in a Changing World) är ett nystartat forskningsprojekt inom EU:s forskningsprogram Horisont

https://www.mgeo.lu.se/artikel/sno-i-fokus-nytt-eu-projekt-tar-sig-dold-drivkraft-bakom-klimatforandringarna - 2026-07-13

Att skogsägare känner starkt för sin skog innebär inte automatiskt att de gör mer för att främja biologisk mångfald. Dessutom riskerar dagens system för frivilligt skydd att missa de mest värdefulla naturområdena. Det visar en ny avhandling av Hanna Ekström Pigot. I studien har 23 skogsägare i södra Sverige intervjuats. Många av skogsägarna har en tydlig och känslomässig relation till sin skog, so

https://www.mgeo.lu.se/artikel/omsorg-om-skogen-ger-inte-alltid-hogre-biologisk-mangfald - 2026-07-13

Genom att kombinera satellitdata, matematisk och statistisk ekosystemmodellering samt AI går det att få tidigare och mer tillförlitliga skördeprognoser, vilket är avgörande för framtidens livsmedelssäkerhet. Det visar en ny avhandling från Lunds universitet. Att möta livsmedelsbehovet hos en växande befolkning med begränsade jordbruksresurser är en av vår tids största utmaningar. Grödornas avkastn

https://www.mgeo.lu.se/artikel/ny-forskning-kan-ge-tillforlitligare-skordeprognoser - 2026-07-13

En ny masterinriktning inom livsvetenskaper visar på hur beräkningsvetenskap kan tillämpas inom medicin och biologi. Satsningen speglar ett växande behov av matematiskt och tekniskt kunniga naturvetare som vill lösa komplexa problem inom livsvetenskaperna. Denna artikel publicerades 28 augusti på naturvetenskapliga fakultetens hemsida.Den nya inriktningen är en del av det befintliga masterprogramm

https://www.mgeo.lu.se/artikel/matte-och-medicin-kopplas-ihop-i-ny-masterinriktning-i-berakningsvetenskap - 2026-07-13

En ny studie från Lunds universitet visar att förändrad markanvändning inte bara minskar antalet insekter – den ökar även risken för inavel bland svenska fjärilar. Detta gäller särskilt arter med specifika krav på livsmiljöer, vilket kan få allvarliga konsekvenser för deras långsiktiga överlevnad. Artikeln publicerades ursprungligen den 13 augusti 2025 på naturvetenskapliga fakultetens webbplats. 

https://www.mgeo.lu.se/artikel/forandrad-markanvandning-leder-till-okad-inavel-hos-svenska-fjarilar - 2026-07-13

Under hela sin forskarkarriär har Birger Schmitz, professor emeritus vid fysiska institutionen, burit på idén att skriva en populärvetenskaplig bok om sitt forskningsfält astrogeobiologin. Nu släpper han Dinosauriernas död, meteoriterna och livets väg. Artikeln publicerades ursprungligen den 13 juni 2025 på naturvetenskapliga fakultetens webbplats.Hur fick du idén till boken?– I min forskning gör

https://www.mgeo.lu.se/artikel/geologiprofessor-debuterar-med-bok-om-dinosauriernas-dod - 2026-07-13

Nu har rekryteringsgruppen beslutat vilka kandidater som ska kallas till en första intervju för rektorstjänsten. Under mars ska rekryteringsgruppen intervjua kandidaterna. De som kallas till en första intervju är:Aylin Ahadi professor, Lunds universitetMats Benner, professor, Lunds universitetMartin Malmsten, professor, Köpenhamns universitetErik Renström, professor, Lunds universitetAnna Stenport

https://www.lthin.lth.se/artikel/2026/fem-kandidater-kallas-till-intervju-rektorstjansten-pa-lunds-universitet - 2026-07-13

I samband med årshögtiden i Universitetshusets aula i slutet av januari delas Lunds universitets administrativa pris ut. I år går detta till LTH-medarbetaren Lena Nielsen, som är programplanerare för bland annat programmen i bioteknik och kemiteknik. ”Under mina år som programledare har jag otaliga gånger imponerats av Lena Nielsens enastående kunskaper om i princip allt som rör universitetets reg

https://www.lthin.lth.se/artikel/2022/lena-nielsen-far-universitetets-administrativa-pris - 2026-07-13

LTH fick en jubileumsprofessur vid sitt 60-årsjubileum i donation av Familjen Eliassons stiftelse för utveckling av god byggnadskultur. Nu är den nyrekryterade Pieter de Wilde på plats. Lunds universitet är bäst i Sverige på hållbart och energieffektivt byggande. Det anser Hans Eliasson, ordförande för Familjen Eliassons stiftelse för utveckling av god byggnadskultur – och därför har stiftelsen va

https://www.lthin.lth.se/artikel/2023/pieter-de-wilde-blir-lths-jubileumsprofessor-energieffektivt-byggande - 2026-07-13

KRÖNIKA. Den 3 oktober – tisdagen i den så kallade Nobelveckan – kommer att gå till historien som dagen då LTH och Lunds universitet fick sitt allra första egna Nobelpris. Samtidigt var det en arbetsdag bland många, för oss alla. Kommunikatören Evelina Lindén som delar sin arbetstid mellan Fysicum och LTH:s kansli skriver om hur det var att plötsligt se sin arbetsplats invaderas av media. Det är k

https://www.lthin.lth.se/artikel/2023/en-dag-pa-jobbet-nobelyran-bakom-kulisserna - 2026-07-13

Att leva med bipolär sjukdom är att ständigt balansera mellan ytterligheter – något som kan bli extra svårt om diagnosen möts av tystnad och stigmatisering. För att synliggöra psykisk ohälsa och varför det angår oss alla, även på jobbet, har fem LTH-institutioner gått samman och bjudit in föreläsaren Henrik Wahlström. I sin presentation delar han med sig av sina egna erfarenheter av bipolär sjukdo

https://www.lthin.lth.se/artikel/2026/livet-pa-balansbommen-att-prata-om-psykisk-ohalsa-pa-jobbet - 2026-07-13

Fiskdöd, algväxt, badförbud och bajsbakterier – nu är de ett minne blott. I år kunde teknologerna hålla sitt årliga sjöslag, Regattan, på hemmaplan igen. Detta tack vare LTH:s hyresvärd Akademiska Hus och deras samarbete med VA Syd. Men det är också berättelsen om två LTH-alumner som i sina yrkesroller krokat arm för att komma tillrätta med översvämningar efter regn där grönska ersatts av asfalt,

https://www.lthin.lth.se/artikel/2025/sa-klarnade-sjon-sjon - 2026-07-13

Om elektronens äventyr i ett laserfält, om vackra spektra av titansafir, och om hur det var att som uppvuxen i det republikanska Frankrike plötsligt sitta bredvid den svenske kungen på Nobelbanketten – om allt detta och lite till handlade Anne L’Huilliers föreläsning på LTH:s eget firande av årets Nobelpris i fysik. En strid ström av hugade firare äntrade LTH:s kårhus på måndagseftermiddagen. Fest

https://www.lthin.lth.se/artikel/2023/manga-ville-fira-anne-lhuillier - 2026-07-13