Search results

Filter

Filetype

Your search for "*" yielded 557542 hits

Utdöda ormstjärnor har namngivits efter death metal-band

Ett forskarlag har upptäckt tretton nya arter av utdöda ormstjärnor på Gotland. Fossilerna grävdes fram ur stenar från silurperioden (cirka 444 till 419 miljoner år sedan). Nu har arterna namngivits efter en rad kända musiker och band från hårdrocksvärlden. Ormstjärnor är en grupp tagghudingar som är nära besläktade med sjöstjärnor. Deras kroppar består av en rund skiva från vilka fem, tunna, orml

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/utdoda-ormstjarnor-har-namngivits-efter-death-metal-band - 2026-04-25

Forskare om hur Amazonas kan räddas – åker till FN-konferens

I slutet av oktober samlas beslutsfattare från hela världen för att diskutera biologisk mångfald på nästa COP-konferens i Colombia. ”Besluten som fattas där avgör framtiden för vår jord” säger en av forskarna som reser dit, Jesica López vid Lunds universitet. Hon är ursprungligen från Colombia men där ansågs hennes forskning om avskogning i hemlandet för farlig. Den colombianska regnskogen är en d

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/forskare-om-hur-amazonas-kan-raddas-aker-till-fn-konferens - 2026-04-25

Lyckat experiment banar väg för nytt grundämne

Nu har forskare hittat en alternativ väg för att framställa atomer av det väldigt tunga grundämnet livermorium. Den nya metoden öppnar för möjligheten att skapa ett annat grundämne som skulle kunna bli världens hittills tyngsta: nummer 120. Jakten på nya grundämnen bygger på drömmen om att lyckas hitta en variant som är tillräckligt stabil för att kunna vara långlivad och inte sönderfalla meddetsa

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/lyckat-experiment-banar-vag-nytt-grundamne - 2026-04-25

Fyra Lundaforskare om klimattoppmötet

När världens ledare samlas till klimattoppmöte i Azerbajdzjan den 11 november är det mot bakgrund av flera nya, dystra värmerekord. Så vad kan vi förvänta oss av COP29? Och hur står det till med klimatet? Vi frågade fyra forskare från Lunds universitet. FörhandlingarnaVärlden ska röra sig bort från fossila bränslen. Det var det historiska beslut som klubbades igenom under förra årets klimattoppmöt

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/fyra-lundaforskare-om-klimattoppmotet - 2026-04-25

Gps för mikroorganismer kan revolutionera polisarbete

Ett forskarlag har utvecklat ett AI-verktyg som identifierar geografiska ursprung för mikroorganismer. Verktyget – som öppnar upp för nya möjligheter inom medicin, epidemiologi och forensik – fungerar som ett satellitnavigationssystem. Men i stället för att leda dig till ditt hotell spårar verktyget ursprunget till de senaste platserna du varit på. Mikroorganismer är organismer som är osynliga för

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/gps-mikroorganismer-kan-revolutionera-polisarbete - 2026-04-25

Grönt ljus för triss i vetenskapliga toppanläggningar

Fastighetsbolaget Vectura blir hyresvärd för nya Nanolab i Science Village. En viktig milstolpe har passerats för att bygga anläggningen, som beräknas omfatta nära 6 000 kvadratmeter och får ESS och MAX IV som grannar. Lunds universitets växte redan 2016 ur sitt nuvarande laboratorium på Professorsgatan där nanoforskning på avancerad nivå bedrivs. Att en ny hyresvärd nu står klar innebär att forsk

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/gront-ljus-triss-i-vetenskapliga-toppanlaggningar - 2026-04-25

Lunds universitet i nytt FN-samarbete om vatten

Lunds universitet och FN:s universitet för vatten, miljö och hälsa etablerar en gemensam hubb med fokus på vatten. Satsningen ska stärka Lunds universitets koppling till FN, men också erbjuda ett unikt FN-spår för studenter. Den nya hubben går under namnet Water in a changing environment – WICE. Satsningen ska pågå i fem år för att sedan utvärderas, men tanken är att hubben ska bli permanent. För

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/lunds-universitet-i-nytt-fn-samarbete-om-vatten - 2026-04-25

Pilgrimsfalk dödade flyttfågel på 3 000 meters höjd

Nyligen lyckades ett forskarlag avslöja hur en skånsk pilgrimsfalk dödade en flyttande kustpipare på 3 000 meters höjd. Det är första gången så högtflygande rovfågeljakt bekräftas. Upptäckten hjälper forskarna att förstå varför flyttfåglar ofta väljer att flyga extremt högt. En varm vårdag i slutet av maj gick den till attack. Kustpiparen som var på väg mot sina sibiriska häckningsområden hade tro

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/pilgrimsfalk-dodade-flyttfagel-pa-3-000-meters-hojd - 2026-04-25

Lundaforskare hoppas på gehör för dyster rapport om växthusgaser

Naturgeografen Alex Vermeulen, som leder arbetet med ICOS kolportal, har varit redaktör för en ny publikation om växthusgasflöden som fått stort internationellt genomslag. Nyligen presenterades den under FN:s klimattoppmöte i Baku. Alex, ni har jobbat med Greenhouse Gas Bulletin även i år. Hur ser resultaten ut?– Koncentrationerna av alla större växthusgaser fortsätter att öka och har nått rekordn

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/lundaforskare-hoppas-pa-gehor-dyster-rapport-om-vaxthusgaser - 2026-04-25

Pedagogisk keminestor får prestigefyllt pris

Docent Lennart Jönsson tilldelas Kemiska Föreningen i Lunds Blomstrandpris 2024. Han får utmärkelsen för ”sitt enastående arbete inom organisk kemi och sin dedikation till undervisning och folkbildning i kemi”. Jönsson har genom sitt engagemang för att främja vetenskaplig nyfikenhet och kritiskt tänkande blivit en förebild för flera generationer av kemister. Han är välkänd för sina engagerande och

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/pedagogisk-keminestor-far-prestigefyllt-pris - 2026-04-25

Fem djur som beter sig annorlunda i månens sken

Varje vår, strax efter fullmåne, släpper korallerna i Stora barriärrevet ägg och spermier, samtidigt. Ett fenomen så spektakulärt att det syns från rymden. Forskare tror att månens ljus signalerar till korallerna att det är dags. En ny studie i Proceedings of the Royal Society B visar att månljuset även påverkar däggdjurens aktivitet i mörka tropiska skogar. Bilder från kamerafällor avslöjar att s

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/fem-djur-som-beter-sig-annorlunda-i-manens-sken - 2026-04-25

Kartlagda korngener förbättrar oddsen i kapprustning

Nu har forskare från bland annat Lunds universitet gjort en stor kartläggning av samtliga gener hos sädesslaget korn. Forskningsresultaten banar väg för effektivare växtförädling i den internationella kapprustningen mot skadeinsekter och klimatförändringar. Sädesslaget korn är en viktig del i den globala matförsörjningen. Korn är den femte mest odlade grödan i världen och har ännu större betydelse

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/kartlagda-korngener-forbattrar-oddsen-i-kapprustning - 2026-04-25

Biolog får tungt EU-anslag

Andreas Nord, forskare vid biologiska institutionen, har tilldelats ERC Consolidator Grant. Anslaget på två miljoner euro ska användas till att studera hur fåglar reagerar på stigande temperaturer. Grattis Andreas, hur känns det?– Tack så mycket. Det känns fantastiskt, och jag är både stolt och hedrad att ha fått det här förtroendet av ERC. Det är en kittlande tanke att få möjlighet att göra något

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/biolog-far-tungt-eu-anslag - 2026-04-25

Robotstudie ger nya insikter i fåglars flaxande

Fåglar flaxar på sätt som ger tidigare okända fördelar. Hur djuren använder vingarna påverkar hur effektiv aerodynamiken blir i olika situationer när förhållandet mellan den framåtdrivande kraften och kraften för att hålla sig uppe ändras. De nya resultaten kan spela en viktig roll i utvecklingen av framtidens drönare. Genom att studera fåglars vingslag kan utvecklare av luftfarkoster få viktig in

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/robotstudie-ger-nya-insikter-i-faglars-flaxande - 2026-04-25

Lundaforskare om årets Nobelpris i fysik: ”Vi har använt artificiella neuronnätverk för att spåra svåra sjukdomar”

Idag är det Nobeldagen. Redan på 1980-talet engagerade sig fysikern Carsten Peterson vid Lunds universitet i forskningen om artificiella neuronnätverk, det ämne som årets Nobelpris i fysik handlar om. Carsten Petersons insatser har hjälpt både cancerpatienter och hjärtsjuka. Forskningen bakom Nobelpris brukar oftast har flera decennier på nacken. Så är fallet även med årets Nobelpris i fysik. De b

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/lundaforskare-om-arets-nobelpris-i-fysik-vi-har-anvant-artificiella-neuronnatverk-att-spara-svara - 2026-04-25

Mark som pekats ut som avgörande för svensk bioenergi är redan upptagen, visar ny studie

Bioenergi spelar en viktig roll i omställningen till ett fossilfritt samhälle. Men den ”outnyttjade” jordbruksmark, så kallad marginalmark, som är lämplig för att odla bioenergi på i södra Sverige finns i praktiken inte, visar en ny studie från Lunds universitet. Marken är till stor del redan upptagen av exempelvis hästhållning. – Vår studie visar att potentialen för bioenergiproduktion på margina

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/mark-som-pekats-ut-som-avgorande-svensk-bioenergi-ar-redan-upptagen-visar-ny-studie - 2026-04-25

Jungfrufödsel – mer än en biblisk legend

Nu när det lackar mot jul går tankarna osökt till den havande Maria i stallet. Men hon är inte ensam som galjonsfigur för livgiveri utan inblandning av det motsatta könet. I djurvärlden finns det gott om arter som hänger sig åt obefläckad avlelse. Det som vi kallar för jungfrufödsel innebär att ett obefruktat ägg kan utvecklas till en ny individ. Den tekniska termen för detta fortplantningstroller

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/jungfrufodsel-mer-en-biblisk-legend - 2026-04-25

Nederländsk biogeokemist ny hedersdoktor i naturvetenskap

Caroline Slomp är en produktiv och folkbildande biogeokemist. Nu har den nederländska forskaren även utsetts till hedersdoktor vid naturvetenskapliga fakulteten, Lunds universitet. Caroline Slomp är professor i geomikrobiologi och biogeokemi vid Radboud Institute of Biological and Environmental Sciences, samt i marin biogeokemi vid Utrecht University. Hon är främst känd för sitt arbete med hur gru

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/nederlandsk-biogeokemist-ny-hedersdoktor-i-naturvetenskap - 2026-04-25

Klimatfenomenet El Niño – gammalt som gatan

Det återkommande klimatfenomenet El Niño – som orsakar extremväder i form av torka, översvämningar och skogsbränder – är äldre än vad som tidigare varit känt. Forskare kan nu visa att naturföreteelsen funnits i 250 miljoner år, ända sedan kontinenterna satt ihop i Pangea. El Niño är havsfenomenet som tillsammans med atmosfärfenomenet Southern Oscillation återkommer i de östra delarna av Stilla Hav

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/klimatfenomenet-el-nino-gammalt-som-gatan - 2026-04-25

Mystiska stenar vittnar om Sveriges äldsta krater

Ett forskarlag har studerat fyra märkliga stenar som hittats i en grusgrop strax utanför den lilla byn Kitkiöjärvi i Pajala kommun. Analyser av mineralkorn i stenarna visar att de härstammar från ett hittills okänt meteoritnedslag för 659 miljoner år sedan. Nu återstår jakten på nedslagskratern som lurar någonstans i närheten av grustaget. Den första stenen hittades 2017 av en finsk masterstudent.

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/mystiska-stenar-vittnar-om-sveriges-aldsta-krater - 2026-04-25