Search results

Filter

Filetype

Your search for "*" yielded 561184 hits

Svenska Dagfjärilsövervakningens data från 2020 publicerade på GBIF

Under 2020 inventerades dagfjärilar på över 500 lokaler runt om i Sverige, från Beddingestrand i söder till Kätkesuando i norr. Drygt 67 300 fjärilar av 103 olika arter observerades, vilket innebär att hela datamängden nu innehåller observationer av över 665 000 fjärilar. Data om alla dessa finns att ladda ner från SeBMSs sida på Global Biodiversity Information Facility’s webbsida, alternativt via

https://www.naturdatavardskap.lu.se/artikel/svenska-dagfjarilsovervakningens-data-fran-2020-publicerade-pa-gbif - 2026-05-07

2021 års data från Standardrutterna publicerade på GBIF

Under 2021 observerades 244 fågel- och däggdjursarter på de 447 inventerade (av totalt 716) rutterna. Drygt 132 000 individer räknades vilket gör att hela datamängden nu innehåller observationer av nästan 3 miljoner fåglar och däggdjur. Data från programmets början 1996 till och med 2021 finns att ladda ner från Standardrutternas sida på Global Biodiversity Information Facility’s webbsida, alterna

https://www.naturdatavardskap.lu.se/artikel/2021-ars-data-fran-standardrutterna-publicerade-pa-gbif - 2026-05-07

Punktruttsdata från vintern 2020/2021 och sommaren 2021 nu tillgängliga på GBIF.

Datamängderna för SFTs Vinterpunktrutter och Sommarpunktrutter har uppdaterats med nya data. Respektive datamängd har därmed utökats med observationer av drygt 289 000 och 80 000 fågelindivider från 286 och 219 rutter. Vintern 2020/2021 observerades 161 arter och under sommaren 2021 såg man 205 arter (undantaget skyddsklassade arter som inte inkluderas på GBIF). Vinterpunktruttsdata kan laddas ner

https://www.naturdatavardskap.lu.se/artikel/punktruttsdata-fran-vintern-20202021-och-sommaren-2021-nu-tillgangliga-pa-gbif - 2026-05-07

Nya data om Häckande kustfåglar i Bottniska Viken nu tillgängliga

2021 års data från det gemensamma delprogrammet Häckande fåglar i Bottniska Viken (KBV) är nu färdigvaliderade och publicerade. Drygt 487 000 fåglar av drygt 60 arter observerades på och runt öar längs kusten i de fyra ingående länen: Gävleborg, Västerbotten, Västernorrland och Norrbotten. Data från programmets början 2010 till och med 2021 finns att ladda ner från KBVs sida på Global Biodiversity

https://www.naturdatavardskap.lu.se/artikel/nya-data-om-hackande-kustfaglar-i-bottniska-viken-nu-tillgangliga - 2026-05-07

Kustfågelrutornas data från 2021 är publicerade.

2021 års data från Kustfågelrutorna har nu lagts till i den totala datamängden för delprogrammet som startade 2015. Nästan 110 000 fåglar av 74 arter observerades under inventeringssäsongen 2021. Observationer av havsörn (skyddsklass 4**) är precis som tidigare inte inkluderade i publika data. Länk till nedladdning av programmets data från dess sida på Global Biodiversity Information Facility's we

https://www.naturdatavardskap.lu.se/artikel/kustfagelrutornas-data-fran-2021-ar-publicerade - 2026-05-07

Öppet API och användargränssnitt för uttag av data lanserat

Är du nyfiken på hur många koltrastar som observerats i din del av landet? Undrar du hur många fågel- och fjärilsarter det ses i olika svenska miljöövervakningsprogram? Nu kan du söka fram och ladda ner data som svarar på sådana frågor. Vårt användargränssnitt och öppna API finns tillgängliga på vår webbsida. Välkommen att prova! Vi i datavärdskapet ”Naturdata: Fåglar och fjärilar” har tillsammans

https://www.naturdatavardskap.lu.se/artikel/oppet-api-och-anvandargranssnitt-uttag-av-data-lanserat - 2026-05-07

Standardrutterna uppdaterade med 2022-data

Vi har nu publicerat Standardrutternas data från 2022 och dessa är tillgängliga både direkt från vårt eget användargränssnitt och API, och som DarwinCore-arkiv från GBIF. Datamängden ökades på med observationer av drygt 115 000 individer från 226 olika fågel- och däggdjursarter (exklusive arter i Artdatabankens skyddsklass 4 eller högre). Under 2022 inventerades 375 av de 716 standardrutterna, och

https://www.naturdatavardskap.lu.se/artikel/standardrutterna-uppdaterade-med-2022-data - 2026-05-07

2022 års data från Kustfågelrutorna är publicerade

Under 2022 inventerades 186 av de 200 rutorna i den Nationella kustfågelövervakningen. Datamängden har därmed utökats med 3 427 nya observationer av 70 olika arter (exklusive havsörn) till totalt 27 989 observationer. Totalt inventeras 75 fågelarter och tre däggdjurarter inom delprogrammet. Datamängden kan nås både direkt från vårt eget användargränssnitt och API, och som DarwinCore-arkiv från GBI

https://www.naturdatavardskap.lu.se/artikel/2022-ars-data-fran-kustfagelrutorna-ar-publicerade - 2026-05-07

Punktruttsdata uppdaterade och tillgängliga via vårt eget gränssnitt

Vi har nu lagt till Sommar- och Vinterpunktrutterna på listan över datamängder som är tillgängliga via vårt egna gränssnitt och API. Samtidigt har vi uppdaterat med data från vintern 2021/2022 och sommaren 2022 även på Global Biodiversity Information Facility’s webb (GBIF).Totalt inventerades 390 rutter under vintern och/eller sommaren då 161 respektive 201 arter observerades (undantaget skyddskla

https://www.naturdatavardskap.lu.se/artikel/punktruttsdata-uppdaterade-och-tillgangliga-vart-eget-granssnitt - 2026-05-07

GDP Häckande kustfåglar i Bottniska viken har uppdaterats och finns nu via egna gränssnittet

Data från det gemensamma delprogrammet Häckande kustfåglar i Bottniska viken är nu möjliga att söka ut och ladda ner via vårt egna API och användargränssnitt. Datamängden har även uppdaterats med 2022 års data, både här och i Global Biodiversity Information Facility’s dataportal (GBIF). Observationer av arter i skyddsklass 3-5 ingår inte i dessa fritt tillgängliga data.I delprogrammet inventeras h

https://www.naturdatavardskap.lu.se/artikel/gdp-hackande-kustfaglar-i-bottniska-viken-har-uppdaterats-och-finns-nu-egna-granssnittet - 2026-05-07

Nya datamängder publicerade

Svensk sjöfågelinventering (januari) och Svensk sjöfågelinventering (september) är de två senaste tillskotten till listan med publicerade datamängder i vårt datavärdskap.Svensk sjöfågelinventering (januari), som startade 1967, är det svenska bidraget till det globala programmet International Waterbird Census (IWC). Svensk sjöfågelinventering (september) startades 1973 som ett komplement till janua

https://www.naturdatavardskap.lu.se/artikel/nya-datamangder-publicerade - 2026-05-07

Data från Svensk sjöfågelinventering finns nu via egna gränssnittet

Precis före jul publicerade vi de två datamängderna Svensk sjöfågelinventering (januari) och Svensk sjöfågelinventering (september) på Global Biodiversity Information Facility’s webbplats.Nu är de även tillgängliga via vårt eget API och användargränssnitt.De kan nås via följande länkar: API:et (extern webbplats) och användargränssnittet (extern webbplats).

https://www.naturdatavardskap.lu.se/artikel/data-fran-svensk-sjofagelinventering-finns-nu-egna-granssnittet - 2026-05-07

Data från Svensk Dagfjärilsövervakning 2021-2023 nu på GBIF och i datavärdskapets gränssnitt

Svensk Dagfjärilsövervakning har uppdaterats med data från 2021-2023 på Global Biodiversity Information Facility’s webbplats, och finns nu även tillgänglig via datavärdskapets egna användargränssnitt (se länkar nedan).På båda plattformarna kan man ladda ner datamängden som ett komplett paket, eller söka ut data om specifika arter, tidsperioder eller geografiska regioner.Datamängden innehåller obse

https://www.naturdatavardskap.lu.se/artikel/data-fran-svensk-dagfjarilsovervakning-2021-2023-nu-pa-gbif-och-i-datavardskapets-granssnitt - 2026-05-07

Sverige – föredöme eller skräckexempel?

Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. Svensk välfärd är i världsklass och ingenstans månar man som här om att pappor ska kunna vara hemma med sina barn när de är små. Samtidigt utmanas den gamla Sverigebilden: inkomstskillnaderna ökar snabbt, gränserna har stängts och i riksdagen sitter ett invandringsfientligt parti som växer. Hur ser prognosen för fra

https://www.sam.lu.se/artikel/sverige-foredome-eller-skrackexempel - 2026-05-07

Vetenskapsveckan "Blir världen bättre?" 6-12 mars

Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. Det verkar nästan inte finnas något slut på stora globala utmaningar som vi måste hantera, såsom ett varmare klimat, ökande klyftor mellan rika och fattiga, mer utsläpp med sjukdomar som följd, brist på rent vatten, kränkningar av mänskliga rättigheter, ojämlikhet mellan män och kvinnor och mycket mer. Å andra sidan

https://www.sam.lu.se/artikel/vetenskapsveckan-blir-varlden-battre-6-12-mars - 2026-05-07

Konsten att upprätthålla löneskillnader mellan kvinnor och män

Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. Hur är det egentligen möjligt att könsbaserade löneskillnader lever kvar än idag, trots att de är ett brott mot de mänskliga rättigheterna? Lena Svenaeus, tidigare JämO, menar att lagstiftningen i själva verket fungerat som en fasad som ger sken av att respektera likalöneprincipen medan den i verkligheten har upprät

https://www.sam.lu.se/artikel/konsten-att-uppratthalla-loneskillnader-mellan-kvinnor-och-man - 2026-05-07

1,1 miljoner kronor till avfallsprojekt

Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. Forskarna Anette Svingstedt och Hervé Corvellec, Institutionen för service management och tjänstevetenskap, har beviljats forskningsmedel på cirka 1,1 miljoner kronor för ett projekt om hur man kan förebygga avfall. Pengarna kommer från Energimyndigheten och är en fortsättning på ett tidigare projekt där man identif

https://www.sam.lu.se/artikel/11-miljoner-kronor-till-avfallsprojekt - 2026-05-07

Campus Helsingborg satsar på offentlig diplomati

Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. James Pamment, forskare vid Institutionen för strategisk kommunikation, har nyligen fått halv miljon kronor från STINT* för en satsning inom området kommunikation och diplomati. Forskningsfältet Offentlig diplomati handlar i korthet om att genom strategisk kommunikation och relationsskapande verksamhet skapa förutsä

https://www.sam.lu.se/artikel/campus-helsingborg-satsar-pa-offentlig-diplomati - 2026-05-07

Vad får det holländska valet för konsekvenser?

Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. Forskaren Anamaria Dutceac Segesten, viceordförande vid Centrum för Europaforskning, kommenterar det holländska valet och diskuterar vad detta kan få för konsekvenser för EU. Frågan är vad valresultatet betyder för vad som kommit att kallas ett ödesår för EU? Livesänds på Lunds universitets Facebook-sida torsdag 16

https://www.sam.lu.se/artikel/vad-far-det-hollandska-valet-konsekvenser - 2026-05-07

Vetenskapsveckan "Det digitala samhället" 24-30 april

Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. Digitaliseringen genomsyrar idag hela vårt samhälle och utvecklingen fortsätter med rasande fart. Jubileumsårets andra vetenskapsvecka tittar närmare på vart det digitala samhället är på väg och vilka utmaningar och möjligheter som väntar oss i framtiden. Under temaveckan diskuteras samspelet mellan teknik- och samh

https://www.sam.lu.se/artikel/vetenskapsveckan-det-digitala-samhallet-24-30-april - 2026-05-07