Search results

En professor på geologiska institutionen vid Lunds universitet får drygt 26 miljoner kronor i ett åtråvärt anslag från Europeiska forskningsrådet, ERC. Forskningsprojektet handlar om kiselalgernas tidiga tillväxt i havet för 250 miljoner år sedan och de globala effekter som algernas tillväxt gav upphov till. Daniel Conley, professor i biogeokemi vid Lunds universitet, får pengarna för ett femårigt

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/geologiforskning-far-prestigefyllt-mangmiljonbelopp - 2025-11-11

Nu tycks forskare ha hittat resterna av en planet som cirkulerar runt en slocknande stjärna. Det aktuella planetfragmentet har en omloppstid på bara två timmar och väcker stor nyfikenhet hos astronomerna. En ny studie, som nu publiceras i tidskriften Science, lägger fram bevis för att forskare har hittat en liten himlakropp, en så kallad planetesimal, runt en vit dvärg drygt 400 ljusår från Jorden

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/sondersliten-planet-kretsar-runt-doende-stjarna - 2025-11-11

En undersökning i Sverige visar att hanarnas parningsbeteenden har lett till ett evolutionärt stillestånd hos dykarskalbaggar. För att skydda sig och undvika att bli skadade under parningen har vissa honor ändrat kroppsform. Men hanarna har anpassat sig och fortsätter att trakassera båda hontyperna. Upptäckten överraskar forskarna från Lunds universitet, Arizona State University och Köpenhamns uni

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/hos-dykarskalbaggar-bromsar-hanarna-evolutionen - 2025-11-11

Nu utkommer fossilforskaren och lundaprofessorn Mats E. Eriksson med sin andra bok i den tämligen udda kombinationen av geologi och hårdrocksmusik. Dessutom låter han uråldriga fossil och hårdrocksartister mötas i en unik utställning som får Sverigepremiär på Sweden Rock-festivalen i början av juni. Mats E. Eriksson, geologiprofessor vid Lunds universitet, forskar till vardags på mikroskopiska fos

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/fossilfynd-infiltrerar-hardrocksmusik - 2025-11-11

Forskare vid bland annat Lunds universitet har upptäckt orsaken till att myggor lätt hittar och dras till svettiga kroppar. Upptäckten innebär även att forskarna kan peka på nya möjliga sätt att hindra myggorna från att bita. Honmyggor förlitar sig på värme, fukt och kroppslukt i sin jakt på blod. Nu har forskare i Lund och USA upptäckt hur det går till när myggor känner lukten av svett och varför

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/darfor-dras-myggor-till-svettiga-personer - 2025-11-11

Allt fler arter på jorden är hotade på grund av människans framfart. Men det går att vända utvecklingen och det finns enkla saker du kan göra själv i din trädgård för att hjälpa till. Det säger forskaren Anna Persson med anledning av Biologiska mångfaldens dag den 22 maj. I Sverige är det bland annat skogsproduktion, storskaligt jordbruk, bekämpningsmedel och hårdbelagda stadsytor som gör att vild

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/tradgardstips-fem-enkla-satt-att-bidra-till-biologisk-mangfald - 2025-11-11

I sommar är det femtio år sedan människan för första gången satte sin fot på månen. Med avstamp i denna utomjordiska händelse har Lunds universitets magasin tagit pulsen på aktuell astronomiforskning vid Lunds universitet. Sofia Feltzing och Ross Church jobbar i ett par av de stora satsningar som ligger i forskarnas horisont inför framtiden. Den 21 juli 1969 tog mänskligheten sitt första kliv på e

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/pulsen-pa-astronomin-50-ar-efter-manlandningen - 2025-11-11

Växter har ett kemiskt försvar som gör att de släpper ut vissa ämnen vid exempelvis insektsangrepp. Nu visar en studie med forskare från Lunds universitet att växternas utsläpp kan vara många gånger större om angreppen sker i varmare klimat. Hur utsläppen av dessa ämnen förändras i framtiden och vilka effekter de har på ekosystemet måste tas med i klimatdiskussionen, menar forskarna bakom studien.

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/vaxternas-kemiska-krigforing-okar-vid-varmare-klimat - 2025-11-11

För första gången kan forskare bevisa att ett djur använder olika riktningsgivare för att uppnå högsta möjliga precision i sitt vägval vid olika förhållanden. När det är mulet eller då solen står som högst tar dyngbaggarna ut riktningen med hjälp av vinden. Det är ett internationellt forskarlag bestående av biologer i Sverige och Sydafrika som har upptäckt dyngbaggarnas vindkompass och hur den kom

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/djur-kopplar-pa-reservkompassen-nar-solen-star-hogt - 2025-11-11

Forskare vid Lunds universitet har bidragit till att skapa en ny, uppdaterad version av en global klimatmodell som ska öka förståelsen för den globala uppvärmningen. Genom den nya modellen kan man nu titta på hur markanvändning och en förändrad växtlighet påverkar, och påverkas av, klimatförändringarna. Det är första gången som vegetation och markanvändning, och i synnerhet på den här detaljerade

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/unik-klimatmodellering-i-lund-med-vegetation-i-fokus - 2025-11-11

Nu har forskare för första gången lyckats bevisa att en del av asteroiderna i vårt solsystem ursprungligen föddes längre bort. Enligt studien har vissa asteroider i ung ålder påverkats kraftigt av de jättelika gasplaneternas gravitation. Mellan planeterna Mars och Jupiter ligger tiotusentals asteroider i ett ringformat bälte runt solen. Tidigare beräkningar har gjort gällande att en del av dessa a

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/torr-avslojar-asteroiders-ursprung - 2025-11-11

Rovdjur utgör inte bara ett omedelbart dödshot för många djur. De påverkar dem även rent fysiskt genom att finnas i deras närhet. Forskare vid Lunds universitet har undersökt vad som händer med bytesdjurens immunförsvar när de tvingas lägga en stor del av sin energi på att undvika att bli uppätna. För att skydda sig kan vissa djur skifta färg, andra ändrar kroppsform. Ett exempel på det senare är

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/standig-radsla-rovdjur-okar-risken-att-bli-sjuk - 2025-11-11

Mindre åkrar och en större variation av grödor ger en god effekt på den biologiska mångfalden i jordbrukslandskap. Det visar en omfattande internationell studie där forskare från Lunds universitet har deltagit. Den positiva effekten går att jämföra med den som till exempel bevarad ängsmark och blommande remsor längs åkrar ger. – Små fält ses ofta som ett hinder för ett rationellt jordbruk, efterso

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/okat-hopp-om-biologisk-mangfald-med-mindre-falt-och-fler-olika-grodor - 2025-11-11

EU:s förslag till ny jordbrukspolitik håller inte måttet. Det menar en internationell forskargrupp som granskat reformförslaget. Varken miljöskydd eller klimatmål förbättras, snarare tvärtom, säger Dagmar Clough, ekolog vid Lunds universitet och en av dem som står bakom studien. I höst börjar den sista förhandlingsrundan om den jordbrukspolitik som ska gälla i EU efter år 2020. Inför överläggninga

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/forskare-sagar-eus-nya-jordbrukspolitik-inte-hallbar-framtiden - 2025-11-11

Träning är den del av behandlingen vid typ 1-diabetes. Men vad ska man tänka på när man tränar? Vad och när ska man äta? Överläkare Tore Vigård och dietist Maria Malmgren från ungdomsmedicinska kliniken vid Skånes universitetssjukhus delar med sig av sin kunskap. Föreläsningen är en del av ett seminarium på temat "hopp" arrangerat av Endokrinologiska kliniken, Skånes universitetssjukhus.Inspelning

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/video-hur-lyckas-man-med-blodsockerbalansen-nar-man-tranar-och-har-typ-1-diabetes - 2025-11-12

Vad vet vi om vad som händer innan typ 1-diabetes bryter ut? Vilka triggers finns det? Går sjukdomen att bota? Hör professor Åke Lernmark, Lunds universitet, berätta om forskningen om typ 1-diabetes. Föreläsningen är en del av ett seminarium på temat "hopp" arrangerat av Endokrinologiska kliniken, Skånes universitetssjukhus.Inspelningen är gjord i oktober 2018.

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/video-sa-triggas-typ-1-diabetes-finns-det-hopp-om-bot - 2025-11-12

Tänk att slippa sticka sig flera gånger om dagen med insulininjektioner. Tänk att istället andas in insulinet. För tio år sedan verkade det som en sanning. Då lanserade läkemedelsbolaget Pfizer "Exubera", ett insulin som skulle inhaleras. Men sagan blev kort, bara ett år efter lanseringen 2006 drog Pfizer till mångas förvåning tillbaka insulinet från marknaden. I en ny studie har företaget MannKin

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/att-andas-insulinet-istallet-att-spruta - 2025-11-12

Örebroforskare har identifierat tidiga förändringar i ämnesomsättningen hos barn som senare utvecklar typ 1-diabetes – ett viktigt steg för att kunna förebygga sjukdomen. Detta är ett av flera forskningsresultat som presenterades på Nordic Metabolomics Conference. – Vi har identifierat tidiga förändringar när det gäller ämnesomsättningen av fett som påverkar immunsystemet. Dessa förändringar sker

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/forandringar-i-amnesomsattningen-paverkar-immunforsvaret - 2025-11-12

Flera studier har undersökt och funnit ett starkt samband mellan diabetes och demens. Den förhöjda risken att insjukna i en demenssjukdom gäller både vid typ 1 och typ 2 diabetes. En väsentlig del av risken utgörs av alltför höga blodsockervärden. I en studie från University of California, San Francisco, USA, analyserade forskarna sambandet mellan utdragna höga blodsockernivåer, mätta som HbA1c (s

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/langvariga-hoga-blodsockervarden-okar-risken-demens - 2025-11-12

Barn som behandlas för fetma inom primärvård eller öppenvård har relativt goda chanser att stävja viktproblem även på några års sikt, visar en studie publicerad i Acta Paediatrica. – Det finns en attityd att fetma är så förskräckligt svårt att man måste skicka barnen till specialistklinik, ibland många mil bort. Men kompetensen finns ofta på närmare håll och då ökar chanserna att behandlingen blir

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/barn-med-fetma-kan-fa-bra-hjalp-inom-primarvarden - 2025-11-12