Search results

I Sverige har nyckeln för att framgångsrikt införa precisionsmedicin i hälso- och sjukvården varit den botten-upp strategi där akademi och sjukvård har gått samman för att bygga en nationell infrastruktur. Det skriver 42 författare från Clinical Genomics vid SciLifeLab och Genomic Medicine Sweden, GMS, i Nature Medicine. Tillsammans har Clinical Genomics och GMS etablerat en innovativ modell för a

https://www.medicin.lu.se/artikel/framgangsrik-implementering-av-precisionsmedicin-pa-nationell-niva - 2025-11-06

Kungliga vetenskapsakademien, KVA, har valt in två nya ledamöter i akademins klass för medicinska vetenskaper. En av dem är Malin Parmar, professor i cellulär neurovetenskap vid Lunds universitet. Tillsammans med sin forskningsgrupp har hon gjort flera banbrytande studier som stamceller, som lett fram till utveckling av nya behandlingar för patienter med Parkinsons sjukdom. Utifrån kunskap om hur

https://www.medicin.lu.se/artikel/lundaprofessor-invald-i-kungliga-vetenskapsakademien - 2025-11-06

Hur kan man styra en inflammatorisk lungsjukdom så att den inte blir kronisk? Och hjälpa lungan att självläka? Det försöker Gunilla Westergren-Thorsson, professor i medicinsk cellbiologi, och hennes team vid Lunds universitet, ta reda på. Gunilla Westergren-Thorsson leder forskargruppen Lungbiologi, som forskar på lungans sjukdomar. – Vi tittar på de små beståndsdelarna i lungvävnaden, olika celle

https://www.medicin.lu.se/artikel/malet-ar-att-forsta-hur-lungan-kan-reparera-sig-sjalv - 2025-11-06

Med ny teknik odlas ny lungvävnad i docent Darcy Wagners laboratorium. – Vi hoppas att man med denna teknik ska kunna ersätta områden med sjuk lungvävnad med bioutskrifter, istället för att ta bort hela lungan. Darcy Wagners forskargrupp, ”Lung Bioengineering and Regeneration”, har utvecklat något som kallas biobläck som används i 3D-utskrifter av ny lungvävnad och luftvägsvävnad. – Istället för a

https://www.medicin.lu.se/artikel/nya-lungor-byggs-med-3d-skrivare-i-labbet - 2025-11-06

Bara 20 procent av de lungor som doneras är i sådant skick att de kan användas för transplantation. Och när de väl transplanterats, är det många som stöts bort. Sandra Lindstedt, forskare och adjungerad professor i thoraxkirurgi, försöker förbättra denna statistik genom sin forskning. De övriga 80 procenten av donerade lungor kan inte användas eftersom de har en skada. – De ena stora utmaningen vi

https://www.medicin.lu.se/artikel/drivkraften-ar-att-oka-antalet-lungor-som-kan-transplanteras - 2025-11-06

En storskalig studie av avförings- och blodprover visar att det finns starka kopplingar mellan tarmbakterier och metaboliter i blodet. Forskarna bakom studien har bland annat hittat nya associationer mellan ett vanligt läkemedel för behandling av typ 2-diabetes och tarmfloran. Studien har letts av forskare vid Uppsala universitet och Lunds universitet. Tarmflorans roll för sjukdom och hälsa har bl

https://www.medicin.lu.se/artikel/starkt-samband-mellan-tarmbakterier-och-metaboliter-i-blodet - 2025-11-06

Narrativ medicin använder konst, musik och litteratur som verktyg för att förstå patienter. En av de främsta pionjärerna inom ämnet heter professor Rita Charon från Columbia University och hon kommer att hålla årets Sandblom Prize Lecture den 4 oktober. Vårdpersonal som fått utbildning i narrativ medicin är ofta bättre på att lyssna in, att förstå andras perspektiv. Det kan såklart handla om patie

https://www.medicin.lu.se/artikel/sandblom-prisforelasning-narrativ-medicin-bidrar-till-battre-moten-mellan-vardande-och-vardad - 2025-11-06

Modern RNA-sekvensering kan ge bröstcancervården värdefulla ledtrådar och matcha enskilda patienter till rätt behandling – utifrån tumörens unika egenskaper och genuttryck. I en aktuell studie har data och genuttryck från drygt 7 700 cancertumörer använts för att utveckla vässade analysmodeller av RNA-sekvenseringen; en analys av ett enskilt vävnadsprov kan beskriva flera av tumörens egenskaper. P

https://www.medicin.lu.se/artikel/precisionsmedicin-20-val-av-brostcancerbehandling - 2025-11-06

När vi blir äldre förändras rösten. Den blir knarrigare, tunnare och mer instabil. Stämbanden blir mindre flexibla och eftersom vi tappar muskelmassa, försämras även andningsfunktionen. Nu har ett forskningsprojekt inletts på Lunds universitet, om de ergonomiska anpassningar samt träning av röstkapacitet som krävs, för att individens röstfunktion ska orka hänga med längre i arbetslivet. Rösten för

https://www.medicin.lu.se/artikel/rostkapacitet-ett-langre-arbetsliv-och-social-interaktion - 2025-11-06

Sprutbytet i Malmö startade för 35 år sedan och var då ett kontroversiellt projekt. Fram till 2006 var det förbjudet i svensk lag att bedriva sprutbyte på andra orter än Lund och Malmö. Men forskningen kring smittspridning talar sitt tydliga språk och idag finns sprutbyte på ett flertal platser i Sverige. Här erbjuds en svårnådd grupp behandling och på sikt en drogfri tillvaro. Klockan är tio på m

https://www.medicin.lu.se/artikel/sprutbyte-naloxon-och-rehabilitering-vid-opioidberoende - 2025-11-06

Äldre har sämre tillgång till palliativ vård. En anledning till det är att personalen saknar kunskap om tidiga tecken på att döden närmar sig. Döden ses som en händelse, inte som den process det är. Genom utbildning i palliativ vård kan boendepersonalen bli tryggare och mer kompetent i sin roll, visar en avhandling från Lunds universitet. Distriktssköterskan Helene Åvik Perssons avhandling ingår i

https://www.medicin.lu.se/artikel/kunskap-om-doende-ger-tryggare-boendepersonal - 2025-11-06

Läkare ska hålla så kallade brytpunktssamtal i livets slutskede med obotligt sjuka patienter. Men många gånger ges inga sådana samtal, visar en ny studie vid Lunds universitet. Ett tidsperspektiv skulle kunna hjälpa läkarna att förstå vad patienterna behöver. – Ett ramverk för samtal utifrån år, månader och dagar skulle underlätta för att låta samtal om livets slutskede vara den process det är. De

https://www.medicin.lu.se/artikel/patienter-gar-miste-om-samtal-i-livets-slutskede - 2025-11-06

En femtedel av Sveriges vuxna befolkning har tinnitus och de flesta har även en hörselnedsättning. Nu visar forskare vid Lunds universitet att en enkel undersökning för att ställa in hörapparaten rätt, kan göra att hörapparaternas lindrande effekt på tinnitus kan fördubblas. Tinnitus är ett mycket vanligt problem som innebär att man hör ljud i öronen utan att det orsakas av någon yttre ljudkälla.

https://www.medicin.lu.se/artikel/personer-med-tinnitus-kan-fa-battre-hjalp - 2025-11-06

Vid typ 2-diabetes försämras bukspottskörtelns förmåga att tillverka och utsöndra insulin, en komplex process som är ännu inte helt klarlagd. En ny studie av forskare vid Lunds universitet visar att jonkanalen Piezo1 spelar en viktig roll för insulinutsöndringen och kan bli betydelsefull för framtida behandlingar av diabetes. Typ 2-diabetes kännetecknas av nedsatt glukostolerans och det innebär at

https://www.medicin.lu.se/artikel/ny-forskning-jonkanalen-piezo1-har-betydelse-insulinutsondringen - 2025-11-06

Lunds universitet , Skånes universitetssjukhus och Leiden University Medical Center i Nederländerna, ska samarbeta för att utveckla forskning, utbildning och sjukvård inom området ATMP (Advanced Therapy Medicinal Products). Det är innebörden av ett Memorandum of Understanding som undertecknades på SciLifeLab i Stockholm under onsdagen i samband med det nederländska kungaparets statsbesök. Under de

https://www.medicin.lu.se/artikel/internationellt-samarbete-ska-starka-utvecklingen-inom-atmp - 2025-11-06

LMK-stiftelsens tema för årets medicinpris är ”Trygg förlossningsvård” och tilldelas barnmorskan Christine Rubertsson, professor vid "Barnmorskans forskningsområde – reproduktiv, perinatal och sexuell hälsa". Christine Rubertsson belönas för sina forskningsstudier inom området förlossningsskador. Prissumman är 600 000 kr.   Hur känns det att uppmärksammas med LMK-stiftelsens pris? – Jag känner mig

https://www.medicin.lu.se/artikel/lmk-stiftelsens-medicinpris-forskning-om-forlossningsskador - 2025-11-06

Göran Jönsson, professor i molekylär onkologi, har beviljats 31 miljoner kronor från Knut och Alice Wallenbergs stiftelse för att förbättra effekten av immunterapi i behandlingen av cancerpatienter. Ungefär 30 procent av melanompatienter med spridd sjukdom har nytta av immunterapi. Det betyder samtidigt att 70 procent av alla melanompatienter fortfarande saknar effektiva behandlingsalternativ. Gör

https://www.medicin.lu.se/artikel/31-miljoner-kronor-till-effektivare-immunterapi-cancerbehandling - 2025-11-06

Ett naturligt ämne från äppelträdets bark har potential att förändra den vanligaste dialysbehandlingen i hemmet. Ämnet blockerar nämligen cellerna från att ta upp glukos från dialysvätskan, vilket effektiviserar vattenborttagning och förhindrar viktökning. Upptäckten som publiceras i Journal of the American Society of Nephrology, markerar ett paradigmskifte menar forskaren och ST-läkaren Carl Öber

https://www.medicin.lu.se/artikel/radikal-forandring-av-forutsattningar-dialys - 2025-11-06

Den stamcellsbaserade terapin för behandling av Parkinsons sjukdom, STEM-PD, har blivit godkänd av Läkemedelsverket för klinisk fas 1 och 2a-studie. Forskningen har sedan tidigare etiskt godkännande av Etikprövningsmyndigheten, och teamet som leds från Lunds universitet, är därmed redo att gå vidare med den kliniska prövningen. –Vi ser fram emot att den kliniska studien nu kan initieras och har fö

https://www.medicin.lu.se/artikel/lakemedelsverket-godkanner-klinisk-fas-1-och-fas-2a-studie-ny-stamcellsbaserad-behandling-av - 2025-11-06

Andreas Edsfeldt, docent vid Lunds Universitet och läkare på hjärtkliniken Skånes universitetssjukhus i Malmö tilldelas 6 miljoner kronor av Hjärt-Lungfonden för sin patientnära forskning om åderförkalkning vid typ 2-diabetes. Andreas Edsfeldt, forskar om den underliggande biologin bakom komplikationer kopplade till typ 2-diabetes, som till exempel stroke och hjärtinfarkt. Målet med forskningen är

https://www.medicin.lu.se/artikel/prins-daniels-anslag-sarskilt-lovande-yngre-forskare-till-andreas-edsfeldt - 2025-11-06