Search results

FN:s årliga klimattoppmöte äger i år rum i Sharm el-Sheikh i Egypten. Under två veckor samlas representanter för världens länder för att diskutera hur man kan nå målen i Parisavtalet från 2015 och bidra till klimatomställningen. – Förhandlingarna är en process där varje steg och varje möte spelar roll. På toppmötet i Glasgow i fjor togs nya initiativ, som arbetsprogrammen för höjda ambitioner när

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/fns-klimattoppmote-cop27-det-har-ska-man-prata-om - 2025-10-25

Mellan 2003 och 2019 har nästan en fjärdedel av Sveriges sista gamla oskyddade naturliga skogar försvunnit. Med nuvarande skövlingstakt kommer dessa ekologiskt värdefulla skogar att vara borta om 50 år. Det visar en studie av bland andra forskare från Lunds och Umeå universitet. En mindre del av Sveriges oskyddade produktiva skogar består av gammal skog som sannolikt aldrig tidigare kalhuggits. De

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/ny-studie-avslojar-omfattande-kalhuggning-av-svenska-naturliga-skogar - 2025-10-25

Att vandra i skogen är inte bara en naturupplevelse, det är också en doftsensation. Men en ändrad doft från träden kan vara ett tecken på att skogen är klimatstressad. Detta är resultat som forskare tar med sig in i ett nytt projekt som ska utvärdera konsekvenserna av ett förändrat skogsbruk. Forskningsprojektet koordineras av Lunds universitet och finansieras av EU med 60 miljoner kronor. Kunskap

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/klimatstressad-skog-andrar-doft - 2025-10-25

För att lära sig mer om sjukdomar och funktionsnedsättningar studerar forskare odlade mänskliga nervceller. En studie kan nu visa att hur cellerna positionerar sig också påverkar hur de kommunicerar med varandra, något som tidigare förbisetts som en oviktig detalj. Odlade nervceller används som ”modeller” för mänskliga hjärnor. Målet är att försöka återskapa de processer som sker i mänskliga hjärn

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/odlade-nervcellers-benagenhet-att-klumpa-ihop-sig-forsvarar-sjukdomsstudier - 2025-10-25

Biologiforskarna Courtney Stairs och Sissel Sjöberg har tilldelats drygt 15 miljoner kronor vardera i startbidrag från Europeiska forskningsrådet, ERC. I de femåriga projekten ska forskarna studera marina interaktioner mellan mikroorganismer och komplexa flyttfågelbeteenden. Grattis Courtney! Kan du berätta lite om ditt projekt? – Om vi tittar genom ett mikroskop så kan vi i en enda droppe vatten

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/tva-biologer-far-mangmiljonanslag-fran-europeiska-forskningsradet - 2025-10-25

Genom att analysera nervvävnad från ett fossilerat, maskliknande urdjur från Kina har forskare hittat likheter med moderna leddjurs hjärnors uppbyggnad. Studien kastar nytt ljus på det så kallade ”leddjurshjärneproblemet” som gäckat forskarvärlden i många år. För tio år sedan upptäckte forskare att 518 miljoner år gamla fossil från den kambriska perioden innehöll nervvävnad. Detta möjliggjorde en

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/vavnad-fran-518-miljoner-ar-gammal-kinesisk-havsmask-kan-losa-forskarstrid - 2025-10-25

Med hjälp av speglar, placerade bara hundratals nanometer ifrån varandra, har forskare lyckats utnyttja ljus på ett effektivt sätt. Upptäckten kan bli användbar för att styra fotosyntesens första steg. Något som på sikt skulle kunna användas till att omvandla koldioxid till bränsle. Solljuset som träffar vår jord under en timme motsvarar nästan mänsklighetens totala energiförbrukning under ett hel

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/forskare-har-tagit-forsta-steg-mot-att-styra-fotosyntes-med-speglar - 2025-10-25

Drygt två veckor efter klimatmötet i Egypten möts ledare från världens länder på nytt, denna gång för att hantera en annan akut kris som mänskligheten står inför – förlusten av biologisk mångfald. Frågan är mindre känd än klimatkrisen och något ramverk motsvarande Parisavtalet finns inte på plats – något många hoppas att det kommande toppmötet i Montreal i december ska ändra på. Den kallas ibland

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/dags-att-satta-biologisk-mangfald-pa-agendan-fem-lundaforskare-om-utmaningarna-infor-cop15 - 2025-10-25

Roberto García-Roa, postdoktor vid biologiska institutionen, har vunnit ännu ett prestigefullt fotopris. Den här gången är han totalvinnaren av “Capturing Ecology”, British Ecological Societys fototävling. Grattis Roberto! Vad betyder den här utmärkelsen för dig? – Det är speciellt! För det första länkar den två kraftfulla allierade – vetenskap och fotografi. De är förmodligen två av de bästa verk

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/biolog-vann-stor-internationell-fototavling - 2025-10-25

Livet i staden är hårt – om du är fågelunge påverkas du tydligt av en viss typ av luftförorening, samt av vilka träd som finns i närheten av boet, visar ny forskning från Lund. Bakom studien ligger ett nytt mer detaljerat sätt att undersöka vilka faktorer i urban miljö som ger en effekt på fåglar och djur. Städer är generellt en tuff miljö för fåglar och andra djur att leva i, men varför det är så

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/fagelungar-i-staden-paverkas-tydligt-av-luftfororeningar-och-vilka-trad-de-omges-av - 2025-10-25

En kemist som gjort stora landvinningar med betydelse för både life science och livsmedelsvetenskap. Jan Dhont har utsetts till hedersdoktor vid Naturvetenskapliga fakulteten vid Lunds universitet. Jan Dhont är professor vid Heinrich-Heine-Universität Düsseldorf och verksam vid institutet Forschungszentrum Jülich. Han är ett världsnamn inom forskning på mjuk materia och kolloidkemi, en del av den

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/kolloidkemist-ny-hedersdoktor-i-naturvetenskap - 2025-10-25

Fåglar flyger mer effektivt genom att fälla in vingarna under uppslaget, visar en färsk studie från Lunds universitet och Swiss Federal Institute of Technology in Lausanne (EPFL). Resultaten kan innebära att vingfällning är nästa steg för att öka förmågan till framåtdrivande kraft och aerodynamisk effektivitet i flaxande drönare. Redan förstadierna till fåglar – utdöda fågelliknande dinosaurier –

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/befjadrad-robotvinge-banar-vag-framtidens-flaxande-dronare - 2025-10-25

Med hjälp av en ny multiobjektspektrograf kommer världens astronomer kunna utföra de hittills mest djuplodande observationerna av Vintergatan. Instrumentet, som består av nära tusen optiska fibrer, har utvecklats genom ett internationellt samarbete där Lundaforskare ingått. I mitten av december invigdes den nya multifiberspektrografen WEAVE (WHT Enhanced Area Velocity Explorer) som är placerad på

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/lundaforskare-har-varit-med-och-utvecklat-nytt-astronomiskt-superinstrument - 2025-10-25

Honor och hanar av fiskarten ruda reagerar olika på rovdjursframkallad stress, enligt en ny studie från Lunds universitet. Hanarna förändrar sitt utseende genom att växa på höjden för att undkomma glupska rovfiskar. Denna egenskap saknas helt hos honorna som därför oftare slukas av större fiskar. Vissa djur har utvecklat förmågan att ändra utseende för att försvara sig mot rovdjur om det behövs. S

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/honors-och-hanars-formaga-att-hantera-stress-kan-vara-skillnad-mellan-liv-och-dod - 2025-10-25

Tillhör du dem som planterat och fixat i din trädgård för att göra det bättre för pollinatörer? Grattis, då har du sannolikt gjort en värdefull insats – en ny studie från Lunds universitet, där man utvärderat Naturskyddsföreningens kampanj Operation: Rädda bina, visar att det privatpersoner gör i sina trädgårdar verkligen kan göra en positiv skillnad. Att pollinerande insekter är avgörande för eko

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/ja-det-du-gor-i-din-tradgard-att-hjalpa-bina-funkar-visar-ny-lundastudie - 2025-10-25

Olika fågelarter som migrerar har olika genetiskt programmerade rutiner som ger dem signaler när det är dags att ge sig av och återkomma. Det kan handla om faktorer som dagsljus, temperatur, väder och jordens magnetism. Dessa flyttprogram har studerats tidigare, men nya tekniker och beräkningskapacitet ger möjlighet att hantera stora mängder data och även simulera olika faktorer så att forskarna e

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/ai-fordjupar-forstaelse-flyttfaglars-inre-klocka-karta-och-kompass - 2025-10-25

Fåglars flyttningsresor mellan kontinenter har fascinerat människan sedan antiken. Nu visar en ny studie från Lund att det är två platser i arvsmassan som bestämmer om en lövsångare flyttar över Iberiska halvön till västra Afrika eller över Balkan till östra och södra Afrika. Forskare har länge vetat att det är ett medfött beteende som gör att sångfåglar flyttar i en specifik riktning mot en avläg

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/gener-styr-lovsangarens-flyttrutter - 2025-10-25

Martin Bech, universitetslektor i medicinsk strålningsfysik, har tilldelats det prestigefyllda anslaget ERC Consolidator Grant. Under fem år ska han driva flera spännande forskningsprojekt inom röntgenmikroskopi, som bland annat kan användas för att ta 3D-bilder av mänsklig vävnad. De senaste tio åren har röntgenmikroskopin vunnit mark i forskarvärlden. Till skillnad från vanlig ljus- och elektron

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/stralningsfysiker-far-20-miljoner-kronor-fran-europeiska-forskningsradet-erc - 2025-10-25

Kroppsstorleken hos trollsländor varierar över jordklotet. Insekterna är större i de tempererade områdena än i tropikerna, något som beror på både temperatur och förekomsten av rovdjur, enligt en ny studie från Lunds universitet. I en global jämförelse av olika arter hos denna gamla insektsgrupp har forskarna studerat hur kroppsstorlek varierar geografiskt och mellan olika arter. De har jämfört in

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/rovdjur-och-temperatur-bestammer-kroppsstorleken-hos-insekter - 2025-10-25

Småfåglar som blåmes och talgoxe undviker att häcka, alltså bygga bon och lägga ägg, i stadsmiljöer där det finns många främmande träd. Fågelungar väger också mindre desto fler icke-inhemska träd som finns i närområdet. Det visar en ny långtidsstudie från Lund. Naturen i staden bidrar till flera viktiga ekosystemtjänster. Växter och inte minst träd är den levande delen av stadens ekosystem som vi

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/svenska-trad-battre-urbana-smafaglar - 2025-10-25