Search results

Filter

Filetype

Your search for "*" yielded 539482 hits

Samarbete kring infrastruktur kan ge turboeffekt för forskningen

Forskningens infrastruktur i form av instrument, biobanker och teknisk expertis blir allt viktigare och mer avancerad. I takt med det blir det också allt viktigare att samarbeta över fakultetsgränserna. Det försöker LU nu göra för att få det som Medicinska fakultetens prodekan Lars Dahlin talar om som en ”forskningsmässig turboeffekt”. – När vi kombinerar kunnande från de medicinska och naturveten

https://www.lu.se/artikel/samarbete-kring-infrastruktur-kan-ge-turboeffekt-forskningen - 2025-10-01

Karriärprogrammet luPOD ges i ny form

Det tidigare karriärprogrammet för yngre forskare, luPOD, kommer igen i höst som luPOD 2.0. De största förändringarna är att det nu är ett kompetensutvecklingsprogram som ges på engelska och vänder sig till en mer senior målgrupp. Cecilia Agrell. Cilla Agrell, som varit en av de ansvariga för luPOD-programmet sedan starten 2009, menar att man anpassat sig till att många forskare vid Lunds universi

https://www.lu.se/artikel/karriarprogrammet-lupod-ges-i-ny-form - 2025-10-01

Forskning ger hopp för magpatienter

15 procent av befolkningen – nästan var sjunde svensk – lider av magbesvär i form av uppkördhet, magknip, förstoppning och diarré. Men eftersom besvären inte är livsfarliga, och tarmens status har varit låg, så har medicinska forskare och finansiärer varit måttligt intresserade. Nu börjar dock vindarna vända. Bodil Ohlsson menar att det börjar se ljusare ut när det gäller forskning om tarmens prob

https://www.lu.se/artikel/forskning-ger-hopp-magpatienter - 2025-10-01

– Inte svårare för forskare att kombinera karriär och familj

– Visst är det akademiska livet både osäkert och konkurrenspräglat. Men det gäller ju även den som inte har familj. Det är inte svårare att ha barn om man är forskare än om man har något annat arbete. Olga Göransson uppskattar flexibiliteten i forskarlivet som hon tycker gör det lättare att få livspusslet att gå ihop. Det säger Olga Göransson, som leder en forskargrupp vid Institutionen för experi

https://www.lu.se/artikel/inte-svarare-forskare-att-kombinera-karriar-och-familj - 2025-10-01

Lars Haikola: – Dagens studentgrupper är inte lika homogena som förr

– Rimligtvis borde utbildningskvaliteten ha påverkats negativt eftersom högskolan har byggts ut kraftigt utan satsningar på motsvarande mer resurser. Det säger Lars Haikola före detta universitetskansler, rektor, prefekt, studierektor, forskare och lärare i teologi. Lars Haikola menar att det är större skillnad idag mellan de studenter som kan mest och de som kan minst. Foto: Melker Dahlstrand Lar

https://www.lu.se/artikel/lars-haikola-dagens-studentgrupper-ar-inte-lika-homogena-som-forr - 2025-10-01

Var det bättre förr?

Det började med en debattartikel där historieprofessor Dick Harrison deklarerade att högre utbildning har havererat. Bovarna i dramat var studenternas sämre förkunskaper, och finansieringssystemet, vilket enligt Harrison får lärarna att sänka sina krav på studenterna. Artikeln gav upphov till en mängd motreaktioner i hela högskolevärlden. Bilder tillskrivna malmöfotografen Otto Ohm 1884 - 1960 Men

https://www.lu.se/artikel/var-det-battre-forr - 2025-10-01

Ikonmålare med längtan efter rätt ljus

Sökte till scenskola, drev klädbutik och läste fristående kurser. Sedan blev hon bibliotekarie, ekonom och – ikonmålare. Bitte Rosencrantz njuter av att ha fem minuter till jobbet och av att räkenskaper trots allt inte är en fråga om liv och död. Bitte Rosencrantz med några av sina ikoner. Bitte Rosencrantz arbetar sedan fem år som ekonom på Institutionen för bygg- och miljöteknologi . Dessförinna

https://www.lu.se/artikel/ikonmalare-med-langtan-efter-ratt-ljus - 2025-10-01

Finn fusket som kan försiggå i det dolda

Lunds universitet kan mycket väl ha en eller flera ”macchiarinis” verksamma just nu inom forskningen. Fusk förekommer och frestelsen att ta genvägar är stark i den hårda konkurrensen. Det menar tre av universitetets ”etiska renhållningsarbetare”. De varnar för naivitet, men tror också att KI-skandalen kan inspirera fler att bevaka gränserna och anmäla misstankar om forskningsfusk och oredlighet. L

https://www.lu.se/artikel/finn-fusket-som-kan-forsigga-i-det-dolda - 2025-10-01

Tydliga etiska riktlinjer inom forskningen på gång

Neurologen och stamcellsforskaren Olle Lindvall vid LU ska leda en ny utredning mot bakgrund av Macchiarini-fallet. Det är Kungl. Vetenskapsakademien och Svenska Läkaresällskapet som vill ta fram tydligare riktlinjer för forskare och läkare som arbetar i gränslandet mellan klinisk forskning och avancerad sjukvård. Olle Lindvall har bred erfarenhet. Dels har han länge arbetat med experimentell tera

https://www.lu.se/artikel/tydliga-etiska-riktlinjer-inom-forskningen-pa-gang - 2025-10-01

– Problematiskt att utreda sig själv vid forskningsfusk

– Macchiarini-affären aktualiserar något vi diskuterat länge inom medicinsk etik, nämligen det problematiska med att utreda sig själv. Vi hoppas att den statliga översynen leder till att forskningsfusk mer regelmässigt utreds centralt, säger lektorn Mats Johansson. Lunds universitet var först i landet med att tillsätta en professor i medicinsk etik – filosofen Göran Hermerén. I dag leds avdelninge

https://www.lu.se/artikel/problematiskt-att-utreda-sig-sjalv-vid-forskningsfusk - 2025-10-01

Allas skyldighet att anmäla brister i forskningen

– Det är fusk att manipulera forskningsresultat. Men det är också fusk att låta bli att genomföra experiment som testar om resultaten håller. Och alla anställda är skyldiga att anmäla misstänkt fusk, säger Göran Sandberg, LTH-professor och ordförande i Nämnden för utredning av vetenskaplig oredlighet. Vågar vi sätta lampan på trollen? Göran Sandberg hoppas och tror att Macchiarini-affären ökar vak

https://www.lu.se/artikel/allas-skyldighet-att-anmala-brister-i-forskningen - 2025-10-01

Ny plan ska minska snedrekrytering

Dags att göra något åt snedrekryteringen till Lunds universitet? En åtgärdsplan för att stimulera fler från underrepresenterade grupper att söka sig till universitetet, är på väg. Föräldrarnas utbildningsnivå påverkar om man väljer högre studier eller inte. Vid LU har hälften av studenternas föräldrar högre utbildning och andelen har dessutom ökat under det senaste decenniet. LU, KTH och Chalmers

https://www.lu.se/artikel/ny-plan-ska-minska-snedrekrytering - 2025-10-01

Forskare i exil möts i visionära verkstäder

Så fort vapnen tystnar i Syrien, kommer folk att bygga upp sitt land och sina liv igen. Det är Tareq Emtairahs starka övertygelse. Han är docent vid Internationella Miljöinstitutet, IIIEE, och startar nu tillsammans med kollegor visionära verkstäder där exilforskare tillsammans med Lunds universitets forskare ska skissa på en hållbar framtid. – Genom att engagera forskare i exil kan vi ge dem en p

https://www.lu.se/artikel/forskare-i-exil-mots-i-visionara-verkstader - 2025-10-01

LTH-forskare möter industrin i vetenskapliga samtal

De kallas Science and Innovation Talks, och hålls för anställda på Tetra Pak i Lund. Avsikten med dessa fördjupande samtal mellan akademi och industri är att kontaktytorna ska bli fler – och att samverkan ska bidra till att utveckla spjutspetskompetenser hos båda. LTH-professorn Olaf Diegel var förste forskare ut med ett anförande om den snabba utvecklingen för 3D-printing. För att förstå mer om v

https://www.lu.se/artikel/lth-forskare-moter-industrin-i-vetenskapliga-samtal - 2025-10-01

Kända namn i nytt idéforum om kultursamverkan

. Lunds universitet har inrättat ett externt kulturråd med många namnkunniga ledamöter. Det gläder Skissernas museums chef Patrick Amsellem. – Jag tycker att det är fantastiskt att universitetet nu tagit steget att skapa en balans mellan teknik/naturvetenskap och kulturen, säger han. Patrick Amsellem uppskattar att man från LU-ledningen försöker skapa balans mellan teknik och naturvetenskap å ena

https://www.lu.se/artikel/kanda-namn-i-nytt-ideforum-om-kultursamverkan - 2025-10-01

Universitetet tar fram en Asienstrategi

– Universitetet har redan en mängd avtal och pågående samarbeten med länder i Asien. Nu ska vi göra en kartläggning för att bättre samordna det som pågår och även kunna göra strategiska prioriteringar, berättar Kina-forskaren Marina Svensson som ska leda projektet. Till sin hjälp har hon en projektgrupp med representanter från olika fakulteter och universitetets sektion för externa relationer. Und

https://www.lu.se/artikel/universitetet-tar-fram-en-asienstrategi - 2025-10-01

Vetenskapligheten ska öka i kommunala beslut

– Alla mina fördomar om kommunala byråkrater har grusats. Det säger sociologen Agneta Mallén som delar sin tid mellan Malmö Stad och universitetet. Hon förverkligar en unik satsning på att politiska beslut ska bli evidensbaserade. Agneta Mallén delar sin tid mellan Lunds universitet och Malmö Stad. Sedan ett och ett halvt år tillbaka tillbringar Agneta Mallén halva sin tid på Malmö Stadskontors vä

https://www.lu.se/artikel/vetenskapligheten-ska-oka-i-kommunala-beslut - 2025-10-01

Reality-TV: Från Big Brother till tittartrötthet

Kännetecknande för genren reality-TV är att man hellre pratar om programmen än tittar på dem. Många tycker att det är skräp-TV, men ändå blir de engagerade. Nyligen har det prestigefyllda förlaget Routledge kommit ut med en bok där Annette Hill har sammanställt 15 års forskning baserad på ett stort antal intervjuer med producenter och publik inom genren. Annette Hill är professor i medie- och komm

https://www.lu.se/artikel/reality-tv-fran-big-brother-till-tittartrotthet - 2025-10-01

Fångad av fåglars och fjärilars färgseende

Nyfikenhet och lusten att lära är starka drivkrafter såväl i Almut Kelbers forskning som i uppdraget som prodekanus med ansvar för forskning på Naturvetenskapliga fakulteten. Almut Kelber är professor i sinnesbiologi. – I mitt arbete som prodekan är det viktigt att också fortsätta med min egen forskning – inte minst för att utsätta mig själv för det jag har hittat på, säger Almut Kelber med glimte

https://www.lu.se/artikel/fangad-av-faglars-och-fjarilars-fargseende - 2025-10-01

Studier av bin kan ge ”seende” drönare

Synkrotronljus hjälper synforskaren Emily Baird att skapa tredimensionella bilder av hur insekter uppfattar världen. I framtiden kan det leda till seende drönare som navigerar likt insekter i luften utan att fjärrstyras från marken. Dyngbaggar och Vintergatan var två komponenter som ledde till att Emily Baird fick utmärkelsen IG Nobel Prize. Bara fantasin sätter gränser för vad självflygande dröna

https://www.lu.se/artikel/studier-av-bin-kan-ge-seende-dronare - 2025-10-01