Search results

ForskningensDag2010_low.pdf aktiv både i uppbyggnadsskedet och i analysskedet och utgör ett bra kommu- nikationsverktyg som ger förståelse för patientens situation. Biografin blir på så sätt behjälplig för diagnos, behandling och omvårdnadsarbetet av patienten. Några möjliga utvecklingar Vissa tidsavsnitt i en persons liv ska kunna redovisas i en större skala för att beskriva ett mera detaljerat s

https://www.vetenskaphalsa.se/wp-content/uploads/2010/10/ForskningensDag2010_5.pdf - 2026-05-31

Information till patienter och besökare Är dina händer rena? Rena händer minskar risken för infektioner Alla har bakterier på händerna. När du är sjuk eller genomgår en behandling, är du känslig för infektioner. Ett bra sätt att minska risken för att få en infektion är att hålla händerna rena. Gör handhygien till en rutin under vårdtiden. Handhygien Under vårdtiden ska du rengöra händerna med hand

https://www.vetenskaphalsa.se/wp-content/uploads/2010/11/%C3%84r-dina-h%C3%A4nder-rena.pdf - 2026-05-31

ForskningensDag2010_low.pdf Vårt diagnossystem har brister och diag- nosen emotionellt instabil personlighets- störning är en av de mest ifrågasatta. På senare år har det förts en diskussion bland kliniskt aktiva och forskande läkare om det finns en relation mellan emotio- nellt instabil personlighetsstörning och bipolär sjukdom. De mest radikala menar att emotionellt instabil personlighets- störn

https://www.vetenskaphalsa.se/wp-content/uploads/2010/11/ForskningensDag2010_11.pdf - 2026-05-31

ForskningensDag2010_low.pdf FORSKNINGENS DAG 2010 Depression & mani LIVSHÄNDELSER OCH GENETISK SÅRBARHET VID DEPRESSION Sedan tidigare vet man att serotonin – en signalsubstans mellan nervceller i hjär- nan – är av betydelse för depression och suicidförsök. Bilden visar en synaps (koppling mellan två nervceller), där serotonin frisätts från en nervcell och binder till receptorer på den andra. Sero

https://www.vetenskaphalsa.se/wp-content/uploads/2010/11/ForskningensDag2010_2.pdf - 2026-05-31

ForskningensDag2010_low.pdf Läkemedelsbehandling Behandling med antidepressiva läke- medel innebär ingen generell ökad missbildningsrisk. Ett undantag är en ökad risk för hjärtmissbildningar, hos barn exponerade för paroxetin eller klomipramin. Det är dock inte självklart att man ska byta preparat på välinställda patienter då risken är relativt liten. Mammor som använt antidepressiva och deras nyf

https://www.vetenskaphalsa.se/wp-content/uploads/2010/11/ForskningensDag2010_8.pdf - 2026-05-31

1. Sinnestämning Här ber vi dig beskriva din sinnesstämning, om du känner dig ledsen, tungsint eller dyster till mods. Tänk efter hur du har känt dig de senaste tre dagarna, om du har skiftat i humöret eller om det varit i stort sett detsamma hela tiden, och försök särskilt komma ihåg om du har känt dig lättare till sinnes om det har hänt något positivt. 0 Jag kan känna mig glad eller ledsen, allt

https://www.vetenskaphalsa.se/wp-content/uploads/2010/11/MADRS_S.pdf - 2026-05-31

Microsoft Word - $ASQB67_Atstorningar Föreläsningsserie Våren 2011 När maten styr tillvaron - om ätstörningar Alla intresserade hälsas välkomna till Skånes Universitetssjukhus, Lund, Getingevägen 4, Aulan, blocket plan 1 Arrangörer: PIL och Riksföreningen AnorexiBulimiKontakt i Malmö Ingen föranmälan. Ingen entréavgift. Torsdagen den 28 april 2011 18.00 Inledning av PIL och AnorexiBulimiKontakt Ma

https://www.vetenskaphalsa.se/wp-content/uploads/2011/04/Atstorningar.pdf - 2026-05-31

Egard110210   Personlig assistans i praktiken Beredskap, initiativ och vänskaplighet Hanna Egard Lund Dissertations in Social Work 42   2 © Hanna Egard Distribueras av: Media-Tryck, Lunds universitet Box 117, 221 00 Lund bookorder@se.lu.se Omslag: Gunilla Albertén, Media-Tryck Tryck: Media-Tryck, Lunds universitet Utgiven av: Lunds universitet, Socialhögskolan Box 23, 221 00 Lund. Telefon: 046-222

https://www.vetenskaphalsa.se/wp-content/uploads/2011/04/personlig-assistans-i-praktiken-i-PDF.pdf - 2026-05-31

Bild 1 Institutionen för hälsa, vård och samhälle Avdelningen för omvårdnad Ragnhild Måstrup, Leg. sjuksköterska, Cert. amningskonsulent (IBCLC), Doktorand Gorm Greisen, Leg. läkare, Professor Pia Lundqvist, Leg. barnsjuksköterska, Dr med vet Hud-mot-hud vård För tidigt född och att vårdas hud-mot-hud hos en förälder har positiva effekter på barnets temperaturreglering, hjärtfrekvens, andning och

https://www.vetenskaphalsa.se/wp-content/uploads/2011/06/poster-Ragnhild-M%C3%A5strup-2.pdf - 2026-05-31

forskare: dirk wuttge, martina holst, marie wildt, agneta scheja, roger hesselstrand klinik/institution: reumatologiska kliniken, skånes universitetssjukhus; reumatologi, lunds universitet e-post: dirk.wuttge@med.lu.se S Y S T E M I S K S K L E R O S – V A R F Ö R B L I R M A N A N D F Å D D ? 5. Systemisk skleros: Hur vanligt och allvarligt är det? Varje år insjuknar cirka 100 personer i systemis

https://www.vetenskaphalsa.se/wp-content/uploads/2011/10/ForskningensDag2011-5.pdf - 2026-05-31

forskare: kristina rydell-törmänen, roger hesselstrand klinik/institution: lungbiologi, lunds universitet e-post: kristina.rydell-tormanen@med.lu.se H Ö G T B L O D T R Y C K I L U N G A N I S T Ä L L E T F Ö R I A R M E N Den friska individen I kroppen cirkulerar blodet genom två kretslopp som visas schematiskt i fi gur 1; • Det stora kretsloppet, syste- miska cirkulationen, där det syresatta blo

https://www.vetenskaphalsa.se/wp-content/uploads/2011/11/ForskningensDag2011-4.pdf - 2026-05-31

Pylorus nedre mag- munnen Duodenum tolvfingertarmen Helicobacter pylori Duodenal- sår Blödande magsår Ventrikel- sår Inflammation Infektion med Helicobacter pylori i magsäcken orsakar en inflammation i slemhinnan (gastrit). Denna ger oftat inga symtom. Infektion Helicobacter pylori infekterar mag- säckens nedre del. Sår Inflammationen kan leda till sår i tolvfingertarmen (= duodenalsår) eller sår

https://www.vetenskaphalsa.se/wp-content/uploads/2012/05/EBR-helicobacter_illustration.pdf - 2026-05-31

s č ≥ ≥ ≥ ≥ β β β β β β β β ʹ ʹ β β β β β β β β β β β β β β β β ≥ β β ʹ ʹ ʹ ʹ ʹ ʹ ʹ ʹ ∆ ʹ ʹ β β β β ʹ β β β β β χ β β β β β β β β β β  β β β β β β  ≥ ≤ β β β β β ≤ ≥ χ ≤ β β β β β β β β β β β β β β β  β    Paper I.pdf A Common Variant in TFB1M Is Associated with Reduced Insulin Secretion and Increased Future Risk of Type 2 Diabetes Introduction Results Identification of a Genetic Locus Assoc

https://www.vetenskaphalsa.se/wp-content/uploads/2012/06/Anders_H_Olsson.pdf - 2026-05-31

Crafoords vetenskapsluncher VÄLKOMMEN TILL EN NY SERIE LUNCHFÖRELÄSNINGAR OM SPÄNNANDE MEDICINSK FORSKNING! För vem? Öppet för alla intresserade!. Var? På Martas Café, Stadsbiblioteket i Lund. När? Kl 12.15, fyra onsdagar i mars, april. Hur? Du får ta del av intressant medicinsk forskning samtidigt som du lunchar! Köp lunch eller fika i god tid. Föredragen tar cirka 20 minuter, efteråt finns tid f

https://www.vetenskaphalsa.se/wp-content/uploads/2013/02/flyer_vetenskapsluncher_2013-4.pdf - 2026-05-31

Referenser Carina Thorstensson       Referenser  till  Carina  Thorstenssons  föredrag  ”  Att  leva  med  leda  leder  –  tips  och  råd   för  egenvård”  på  Forskningens  dag  2013.       Andriacchi,  T.  P.,  A.  Mundermann,  R.  L.  Smith,  E.  J.  Alexander,  C.  O.  Dyrby  and  S.  Koo  (2004).   A  framework  for  the  in  vivo  pathomechanics  of  osteoarthritis  at  the  knee.  Ann  Biom

https://www.vetenskaphalsa.se/wp-content/uploads/2013/10/Referenser-Carina-Thorstensson.pdf - 2026-05-31

Referenslista Forskningens dag 2013 Ingemar Petersson Referenslista  till  Ingemar  Peterssons  föredrag  ”Reumatiska  sjukdomar    –  vem   drabbas  och  hur?”  på  Forskningens  dag  2013.     Leden  I,  Svensson  B,  Harding  B,  Nuorala  E,  Liden  K,  Gotherstrom  A.  Paleopathology  can   be  beneficial  for  current  rheumatologic  research.  Lakartidningen.  2002   Mar7;99(10):1060.     Kj

https://www.vetenskaphalsa.se/wp-content/uploads/2013/10/Referenslista-Forskningens-dag-2013-Ingemar-Petersson.pdf - 2026-05-31

Inbjudan till forskningens dag_2014.indd Inbjudan till Forskningens dag 2014 När hjärtat stannar... Vad händer med hjärtat och hjärnan vid plötsligt hjärtstopp? Vilka insatser räddar liv och hur blir livet efter? MALMÖ 4 november kl 17.00 - 21.00 Jubileumsaulan, Skånes universitetssjukhus, Malmö LUND 5 november kl 13.30 - 18.00 Aulan, Skånes universitets- sjukhus, Lund Läs mer om arrangemanget på

https://www.vetenskaphalsa.se/wp-content/uploads/2014/06/Inbjudan-till-forskningens-dag_webb.pdf - 2026-05-31

1 Fall och fallskador hur kan du minska risken att falla? Författare inger nilsson, enhetschef, arbetsterapiavdelningen, VO ortopedi, skånes universitetssjukvård monica Bergenek, vårdutvecklare, staben för verksamhetsutveckling, skånes universitetssjukvård Caroline friestad, leg. arbetsterapeut, helsingborgs lasarett, skånevård sund lisbeth karlsson, leg. sjuksköterska, VO ortopedi, Centralsjukhus

https://www.vetenskaphalsa.se/wp-content/uploads/2014/10/Fall-och-fallskador_sept2014.pdf - 2026-05-31

Från ven till ven Från ven till ven Tillgång till färskt blod är helt nödvändigt för stora delar av sjukvården, därför är det viktigt att så många som möjligt ger blod. Här får du följa blodets väg – från blodgivare till patient, en resa som innehåller flera olika steg. Blodet ska bland annat testas, centrifugeras, delas upp för att sedan ges till den som behöver det. TEXT: JAKOB AXELSSON FOTO: RO

https://www.vetenskaphalsa.se/wp-content/uploads/2016/10/Fr%C3%A5n-ven-till-ven.pdf - 2026-05-31

MIKAEL OTAEGI / FLICK (CC BY 2.0) Blodbildningssystemet är noggrant reglerat men om balansen rubbas kan det leda till olika sjukdomar. De vanligaste är: VAD HÄNDER NÄR DET INTE FUNGERAR? Varje dag bildar vi nästan 1 biljon (1 000 000 000 000) nya blodkroppar, för att er- sätta dem som blivit gamla. Jämfört med tid är 1 biljon sekunder ungefär 31 500 år. Om vi går 31 500 år bakåt i tiden kommer vi

https://www.vetenskaphalsa.se/wp-content/uploads/2016/10/blodet_sa_funkar_det_02.pdf - 2026-05-31