Filetype
Uppsatsen jämför det engelska hemvistbegreppet och det svenska hemvistbegreppet. Hemvistbegreppet i den engelska rätten har en starkare ställning och är svårare att uppfylla jämfört med den svenska rätten. För att ge en bakgrund till skillnaderna mellan hemvistbegreppen går uppsatsen igenom utvecklingen som skett av den internationella privat- och processrätten i England och Sverige. Hemvistbegrep
I syfte att möjliggöra ett barns umgänge med en förälder kan ibland rätten behöva ställa upp vissa villkor inför genomförandet av det, detta som ett sätt att förebygga att barnet far illa av umgänget. En vanlig metod att tillvarata barnets bästa i en sådan situation är att domstolen föreskriver att umgänget ska ske i närvaro av en kontaktperson som socialnämnden utser. Det faktiska tillvägagångssä
Under framväxten av ett harmoniserat mönsterskydd inom den europeiska gemenskapen har debatten i stort sett uteslutande handlat om huruvida reservdelars yttre formgivning skall kunna uppnå mönsterskydd eller ej. På 1990-talet kom kommissionen med tre förslag på lösning av denna reservdelsproblematik. Det första förslaget är från 1993 och innebär en klar begränsning av den skyddstid ett mönsterskyd
Bland globaliseringens effekter på staters ekonomi intar företeelsen "&semicskattekonkurrens"&semic en framträdande roll. Denna skattekonkurrens uppfattas av många stater uppvisa skadliga effekter hänförliga till försvagande av det egna skatteunderlaget. Av denna anledning har arbete utförts inom olika internationella organisationer, i syfte att minimera skadlig skattekonku
Reformen av asylrätten, genom proposition 2004/05:170 ''Ny instans- och processordning i utlännings- och medborgarskapärenden'', medförde att migrationsmål idag ska avgöras i domstol istället för av en nämnd. De huvudsakliga motiven till reformen var att öka öppenheten och tydligheten genom att skapa en tvåpartsprocess med ökat inslag av muntlighet. Reformen har dock även resultera
Den europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna har fått en alltmer framträdande roll i det svenska rättssystemet. Sverige är alltsedan ratificeringen av Europakonventionen 1952 folkrättsligt förpliktigad att tillse att de nationella myndigheterna tillämpar överenskommelsens bestämmelser på ett korrekt sätt. Genom inkorporeringen 1995 betonades E
This study suggests different methods for understanding the application of the General Damages Rule in case of intellectual property rights infringements and assaults on trade secrets (umbrella term: intangible infringements). I examine which types of legal evaluations the General Damages Rule gives rise to when it is being enforced. By evaluations I have in mind how different types of values are
Datorer och kommunikationsnät har utvecklats till att idag kunna kommunicera digital information världen över i sådan grad att filmer och musikfiler i enorma mängder kommit att kopieras och överföras varje dag. En stor del av detta material skickas och kopieras utan att hänsyn tas till upphovsrätten till materialet. Fokus för uppsatsen är nedladdning av musik och film från Internet, där jag tittar
Internationaliseringen av svensk rätt och framförallt svenskt näringsliv ökar ständigt och därmed ökar behovet av internationell rättsenhet även på det avtalsrättsliga området. Trots detta står avtalslagen kvar i princip oförändrad sedan 1915 och Sverige har dessutom valt att inte tillträda den avtalsrättsliga delen av CISG (United Nations Convention on Contracts for the International Sale of Good
Electronic signatures allow software at the end of an electronic transaction to confirm the identity of the party initiating the transaction and to verify the integrity of the information received. The use of an electronic signature will begin a new era in the transition from old-fashioned pen-on-paper signatures to those that can be electronically created and stored. The Electronic Signatures Act
Uppsatsen behandlar de förändringar som den nya förordningen 1/2003 fört med sig för de europeiska konkurrensmyndigheterna, däribland Konkurrensverket. På ett europeisk plan innebär detta förutom direkt tillämpning av hela artikel 81 och tvingande tillämpning av artiklarna 81 och 82 främst skapandet av ett europeiskt nätverk av myndigheter för att främja konkurrens. Detta kommer att på olika sätt
Uppsatsen är en jämförelse av brittisk och svensk rätt kring lönediskriminering vid likvärdigt arbete. Jämförelsen gäller dels arbetsvärdering, dels vad som krävs för att en löneskillnad vid likvärdigt arbete ska anses vara uttryck för lönediskriminering. Skillnaderna analyseras utifrån ett industrial relations-perspektiv. Arbetsmarknaderna i Storbritannien och Sverige präglas båda av en långtgåen
