Filetype
Idag råder konsensus kring att människans aktivitet bidrar till klimat förändringar. Stater har ingått konventioner, utformat lagstiftning och tagit olika steg för att minska CO2 utsläpp. Statistiskt sett är utsläpp från flyg högre än utsläpp från sjöfart. Sjöfart är dock ett av de större transportsätt för att frakta gods över klotet, därför är det viktigt att utforma en reglering för CO2 utsläpp
Detta examensarbete avhandlar Rådets kompetens att utfärda regler inom området för den fria rörligheten för varor. Sverige fick vid anslutningen till EU ett undantag som innebar en inskränkning i reglerna om införsel av tobak och alkohol för privat bruk. Detta undantag har sedan, genom direktiv, förlängts vid två separata tillfällen för att slutligen löpa ut i och med utgången av år 2003. Författa
I denna uppsats studeras de lege lata hur graden av samröre mellan en så kallad icke-statlig aktör och den stat på vars territorium aktören befinner sig (värdstaten) påverkar självförsvarsrätten för en stat som blir utsatt för en attack av den icke-statliga aktören. Arbetet har två syften. Dels att analysera hur graden av samröre inverkar på den angripna statens rätt att i självförsvar tillgripa v
Denna uppsats kommer att behandla den eventuellt slopade revisionsplikten för små aktiebolag. Uppsatsen tar sin utgångspunkt i svensk aktiebolagsrätt men ska även aktualisera revisionsfrågan ur ett europeiskt, danskt och engelskt perspektiv. Huvudfrågan i uppsatsen är varför vi i Sverige har valt att ha kvar revisionsplikten för små aktiebolag, då vi utgör en minoritet inom EU på just revisionspli
Trafikskadelagen bygger på uppfattningen att trafik med motordrivet fordon är en särskilt riskfylld verksamhet och att de som utövar sådan verksamhet bör stå för skadorna i trafiken. Trafikförsäkringen är utformad som en no-fault-försäkring, vilket medför att rätten till ersättning inte är beroende av att någon kan göras ansvarig för skadan. Reglerna i trafikförsäkringen är utformade så att det i
Genom den märkbara internationaliseringen av svenskt näringsliv har vi under senare år kommit i kontakt med en, för svenskt vidkommande, ny tradition i fråga om avtalsskrivning och avtalsklausuler. Med angloamerikanska avtal som förebild har svenska kommersiella avtal blivit allt längre och förekomsten av så kallade boilerplate-klausuler ökat markant. Boilerplate-klausuler är standardiserade och g
I dagens Sverige ges kvinnor lägre lön än män, till och med när de utför samma kvantitet arbete i arbeten som är att anse som lika eller likvärdiga. Statistik visar att i kvinnodominerade yrken och verksamheter är lönesättningen lägre än i de verksamheter som är dominerade av män - i genomsnitt har kvinnor 82 % av mäns löner. Av detta kan fastslås att de principer som styr lönesättningen konsekven
En näringsverksamhet som flyttar från Sverige till en annan medlemsstat inom Europeiska unionen blir, i enlighet med 22 kap. 5 § p. 4 Inkomstskattelagen (1999:1229), uttagsbeskattad på den eventuella vinst som existerar vid utflyttningstidpunkten. Under år 2004 och 2006 avkunnades två uttagsskattedomar i EU-domstolen, rörande den franska resp. den holländska uttagsskattelagstiftningen, båda snarli
Syftet med uppsatsen var dels att presentera en sammanhängande teori för rättfärdigande av domstolarnas rättstillämpning där såväl rättspolitiska som rättsetiska argument beaktas dels förankra teorin i det rättsliga materialet. I det inledande avsnittet analyserade författaren några av de begrepp som är vanligt förekommande i såväl rättsfallsreferat som lagförarbeten. Begreppen indelades i rättspo
Fastighetsköp tillhör sedan mycket lång tid tillbaka ett speciellt avtalsområde i svensk rätt. Man har från lagstiftarens sida valt att ha två separata regelkomplex för handel av lös och fast egendom. Utmärkande för reglerna om köp av fast egendom är bl.a. de formkrav ett sådant köp är förenat med. Ett fastighetsköp kan av en rad anledningar vara en relativt komplicerad process och köpen involvera
Romfördraget som undertecknades år 1957 var en följd av Schumandeklarationen sju år tidigare och dess huvudsakliga syfte var att skapa en gemensam marknad där varor, tjänster, kapital och personer kunde cirkulera fritt. Någon förteckning över mänskliga rättigheter eller grundläggande rättigheter fanns dock inte i fördraget eftersom mänskliga rättigheter inte ansågs vara relevanta i det ekonomiska
Återvinningsbestämmelsen i 4 kap 5 § KL är subjektiv. Det är en skillnad i jämförelse med den objektiva återvinningsparagrafen 4 kap 10 § KL, som inte innehåller något subjektivt rekvisit. För att 4 kap 5 § KL skall bli tillämplig räcker det att det har uppkommit en indirekt nackdel genom transaktionen. I 4 kap 10 § KL krävs att förfarandet medfört direkt nackdel. För att återvinning enligt 4 kap
Föreliggande uppsats behandlar grov oaktsamhet i kommersiella entreprenadförhållanden. En entreprenad är en komplex rättsfigur som är svår att placera i ett specifikt rättsligt fack. Detta beror till stor del på avsaknaden av lagregleringar. Lagstiftaren har i praktiken överlämnat den rättsliga kompetensen att skapa regler till marknaden och dess branschorganisationer. Genom AB-systemet har bransc
För efterbehandling ansvarar enligt 10 kap. 2 § MB i första hand den som har drivit en verksamhet eller vidtagit en åtgärd som bidragit till föroreningen. Det krävs inte att verksamheten fortfarande bedrivs utan alla verksamhetsutövare som bidragit till föroreningen är solidariskt ansvariga. Om inte någon verksamhetsutövare kan utföra eller bekosta efterbehandlingen av en fastighet är enligt 10 ka
Den 1 januari 2009 trädde nya regler om avdragsbegränsningar för ränta på vissa skulder i kraft. Syftet med reglerna är att förhindra avancerad skatteplanering med s.k. räntesnurror. Denna uppsats syftar till att granska de nya reglerna om avdragsbegränsningar för ränta på vissa skulder ur ett formellt rättssäkerhetsperspektiv. För att möjliggöra en applicering av ett formellt rättssäkerhetsbegrep
Människors samlevnad och de regler som samhället ställer upp runt formen för deras samlevnad är ingen ny företeelse. I det fornsvenska samhället var äktenskapet en enskild angelägenhet för ätten och det var inget som det allmänna blandade sig i. SOU 1978:55. s.33. En tillbakablick i historien visar på konfrontationen mellan den gamla urgermanska traditionen med fästningen, giftermålet och sängledn
Vid tvist om vårdnad enligt 6 kap. 5 § FB skall rätten förordna att vårdnaden skall vara gemensam eller anförtro vårdnaden åt en av föräldrarna. Det är enbart föräldrarna som är parter i målet, men föräldrabalken medger dock rätt för barnet att i olika hänseenden komma till tals. Sålunda skall enligt 6 kap. 2 b § FB, rätten vid avgörande av fråga om vårdnad ta hänsyn till barnets vilja med beaktan
The overall objective of this study is to identify the normative contents of the legal rules shaping the status of self-employed workers in the Swedish social security system and how these contents change when underlying condition governing employment change. In order to achieve this objective it is first of all necessary to put social security and self-employment into their societal context. Seco
