De mystiska mikroorganismerna har fått namnet efter nordiska mytologins Asgård. Bild: RunwayML Ett internationellt forskarlag har under flera år studerat en grupp mikroorganismer som heter Asgard archaea. Enligt studien är det dessa säregna organismer som är ursprunget till alla komplexa livsformer som vi ser runt omkring oss idag. De första livsformerna som utvecklades på jorden var så kallade pr

https://www.biologi.lu.se/artikel/vi-ar-alla-fran-asgard-mystiska-mikroorganismer-avslojade-som-nyckel-till-komplexa-livsformers - 2025-09-13

Urbana talgoxar har blekare fjäderdräkt än sina artfränder på landsbygden – ny forskning tyder på att fåglar i staden inte får i sig rätt kost. Foto: Caroline Isaksson. En ny studie utförd av forskare i Europa visar att urbana talgoxar har blekare fjäderdräkt än sina artfränder på landsbygden. Eftersom den gula pigmenteringen i bröstfjädrarna kommer från maten talgoxarna äter tyder de blekare fjäd

https://www.biologi.lu.se/artikel/urbana-talgoxar-har-blekare-fjaderdrakt-sina-skogslevande-slaktingar - 2025-09-13

Streptokocker (grupp A streptokocker) som växer på en så kallad blodagarplatta Varför drabbas vissa personer värre av invasiva streptokockinfektioner än andra? Enligt en ny studie från Lunds universitet finns svaret i vår arvsmassa. Bärare av en viss variant av genen Sting löper större risk, särskilt om de råkar ut för de bakteriestammar som ökat i västvärlden sedan 1980-talet. Rönen, som publicer

https://www.biologi.lu.se/artikel/darfor-slar-mordarbakterier-hardare-mot-vissa - 2025-09-13

För att värna om bina har EU förbjudit de flesta neonikotinoider i växtskyddsmedel. Därmed har lantbrukets behov av andra insektsbekämpningsmedel ökat. Foto: Dusan Kostic. Mostphotos Att bekämpningsmedel kan utgöra ett hot mot de livsviktiga bina är idag välkänt. Men vetenskapliga studier har hittills begränsats till endast ett fåtal sorters bin och insektsgifter. Forskare bakom ny studie i tidskr

https://www.biologi.lu.se/artikel/stora-kunskapsluckor-om-hur-gifter-paverkar-bin - 2025-09-13

I en ny studie som publiceras i den vetenskapliga tidskriften Systematic Biology har ett svensk-brittiskt forskarlag undersökt hur primaternas hjärnor utvecklats. Foto: GQAdrian/Pixabay. I mer än 40 år har forskare tvistat om huruvida det var matvanor eller sociala interaktioner som ledde fram till människans och andra primaters stora hjärnor. Nu kan ett forskarlag i Lund visa att våra jättehjärno

https://www.biologi.lu.se/artikel/matvanor-och-sociala-interaktioner-lade-grund-vara-stora-hjarnor - 2025-09-13

Även milda åkommor och korta sjukdomsförlopp kan ha långtgående konsekvenser för koltrastar, inte minst genom att det påverkar deras vardag. Foto: Hermann Knuewer. När vi människor är sjuka minskar vår aktivitet. Detta gäller också för vilda djur, men hittills har vi inte vetat hur länge den minskade aktiviteten håller i sig för djuren och vilka aktiviteter som påverkas. Ny forskning från Lunds un

https://www.biologi.lu.se/artikel/sjukdomar-slar-hardare-mot-koltrastar-vad-som-tidigare-varit-kant - 2025-09-13

ERC Starting Grant riktar sig till yngre forskare. Milda Pucetaite och Colin Olito var två av fyra forskare från Lund som fick startanslaget. Foto: privat. Biologiforskarna från Lund, Milda Pucetaite och Colin Olito, har tilldelats startanslag från Europeiska forskningsrådet, ERC. Forskningsprojekten ska leda till metodutveckling inom mikrobiologisk ekologi samt en kartläggning av könskromosomers

https://www.biologi.lu.se/artikel/tva-biologer-far-mangmiljonanslag-fran-europeiska-forskningsradet-0 - 2025-09-13

Den svartvita flugsnapparen fick flytthjälp av forskarna från Nederländerna till Lund. Foto: Viiru Pesonen/Wikimedia Commons. Klimatförändringar gör att våren kommer tidigare. Men flyttfåglarna hänger inte med i svängarna och kommer för sent till födan när de ska häcka. Genom att få fåglarna att flyga lite längre norrut har forskare i Lund och i Nederländerna sett att fåglarna kan ge sina ungar en

https://www.biologi.lu.se/artikel/flyttfaglar-tar-langre-flygturer-att-ge-sina-ungar-en-battre-start-i-livet - 2025-09-13

Plastavfall är ett enormt problem idag, inte minst hamnar stora mängder mikro- och nanoplast i våra jordar. Foto: Flockine/Pixabay. Genom att använda mikrodesignade jordmodeller har forskare vid Lunds universitet undersökt hur pyttesmå partiklar av polystyren påverkar bakterier och svampar. Trots att denna nanoplast minskade både bakterie- och svamptillväxten lyckades svampen faktiskt ”städa upp”

https://www.biologi.lu.se/artikel/dammsugareffekt-hos-svampar-kan-halla-nanoplastpartiklar-i-schack - 2025-09-13

Långflyttande fåglar som flyger flera dagar i sträck skiftar höjd under dygnet för att nå extrema flyghöjder på 5000–8000 meter på dagen, ett beteende som hittills inte har gått att förklara. Foto: Åke Lindström. Långflyttande fåglar som flyger flera dagar i sträck skiftar höjd under dygnet, ett beteende som hittills inte har gått att förklara. Men nu är forskare i Lund ett steg närmare gåtans lös

https://www.biologi.lu.se/artikel/omvand-ikaroseffekt-kan-ligga-bakom-flyttfaglarnas-extrema-flyghojder - 2025-09-13

Strutsen är världens största fågel och förekommer i extremt varma miljöer som öknar och halvöknar. Forskarna använde värmekameror för att undersöka genetisk variation i temperaturprofilerna hos individuella strutshonor. Foto: Erik Svensson. Strutshonornas förmåga att hålla huvudet kallt gör att de kan producera fler ägg under perioder med varmare temperaturer. Detta visar ny forskning från Lunds u

https://www.biologi.lu.se/artikel/strutshonors-formaga-att-reglera-kroppstemperaturen-paverkar-agglaggningen - 2025-09-13

Det finns tre genetiska färgformer hos honorna av den större kustflicksländan. På bilden syns den hanfärgade, blå varianten (underst). Foto: Erik Svensson. I över 20 år har ett forskarlag i Lund studerat den i Sverige vanligt förekommande större kustflicksländan. Honorna har tre ärftliga färgformer – varav en ger dem ett utseende som påminner om hannar, vilket skyddar dem från parningstrakasserier

https://www.biologi.lu.se/artikel/forskare-har-lost-flickslandans-fargmysterium - 2025-09-13

En kaja har fått en sändare på ryggen, som en liten ryggsäck. Av alla utrustade kajor saknas fortfarande en. Foto: Arne Hegemann. Nu kan du hjälpa forskare att hitta den försvunna kajan. Passa på att engagera familj och vänner i sökandet, lite som att spela Pokemon-go med livs levande fåglar. Forskare på biologiska institutionen försöker kartlägga kajornas rörelse under vintern. Därför har de seda

https://www.biologi.lu.se/artikel/hjalp-arne-hitta-kajan - 2025-09-13

Humlor är viktiga pollinatörer av både vilda växter och kommersiella grödor. Aktuell forskning visar att vanliga bekämpningsmedel från jordbruken skadar humlorna allvarligt. Foto: Maj Rundlöf. En ny studie från Lund bekräftar att bekämpningsmedel som vanligen används inom jordbruket åsamkar betydande skador på humlor. Trots skärpt reglering av bekämpningsmedel visar data från ett hundratal platser

https://www.biologi.lu.se/artikel/vanliga-bekampningsmedel-skadar-fortfarande-bin - 2025-09-13

Forskaren Courtney Stairs ska studera hur mikrobiella aktiviteter kan bidra till upprätthållandet av syrefattiga vattenmiljöer. Foto: privat. Courtney Stairs, biträdande universitetslektor vid biologiska institutionen har utsetts till Wallenberg Academy Fellow. Anslaget från Knut och Alice Wallenbergs stiftelse ger finansiering i fem år. Grattis Courtney, hur känns det att få den här utmärkelsen?–

https://www.biologi.lu.se/artikel/courtney-stairs-har-utsetts-till-wallenberg-academy-fellow - 2025-09-13

Sjukdomar och vilda djur bryr sig väldigt lite om landsgränser. Nu finns Wildlife Malaria Network som ska studera insektsspridda parasitsjukdomar hos vilda djur. Foto: Staffan Bensch. Nu finns det ett globalt initiativ för att studera att sprida kunskap om och koppla samman forskare som studerar insektsspridda parasitsjukdomar hos vilda djur. Olof Hellgren på biologiska institutionen i Lund har va

https://www.biologi.lu.se/artikel/nytt-natverk-forskare-som-studerar-insektsspridda-parasitsjukdomar - 2025-09-13

Under de senaste årtiondena har fläckskogstrasten (bilden) och hundratals andra fågelarter blivit mindre. Foto: Tom Benson/CC Under de senaste årtiondena har hundratals fågelarter blivit mindre. Forskarna har länge antagit att det allt varmare klimatet är anledningen till att djuren krymper. En ny studie från Lunds universitet visar att det förmodligen inte stämmer. Fläckskogstrasten, en nordameri

https://www.biologi.lu.se/artikel/faglar-krymper-men-osannolikt-att-ett-varmare-klimat-ar-boven-i-dramat - 2025-09-13

–Vårt medium är open source, säger Stina Oredsson, forskaren bakom genombrottet som väljer att ge bort ”receptet” så att fler forskare kan arbeta med mer vetenskapligt exakta och djurfria metoder. Foto: Privat. Nu är det fullt möjligt att testa kemikalier och smink utan att använda produkter som isolerats från djur. Forskare från Lund har tagit fram ett helt djurfritt preparat för cellodling, ett

https://www.biologi.lu.se/artikel/hon-har-tagit-fram-ett-djurfritt-preparat-cellodling-och-ger-bort-receptet - 2025-09-13

Varje år upptäcks i Sverige många nya växtarter som tagit sig ut i naturen. Detta är en ökande tendens och många av dessa växter har från början introducerats som prydnadsväxter, exempelvis i offentliga planteringar. Foto: Mostphotos. Den största utmaningen med invasiva växter är inte parkslide, blomsterlupin, kanadagullris och andra ”värstingar” som redan finns här. Ett större problem är de många

https://www.biologi.lu.se/artikel/tradgardsbranschen-sprider-invasiva-arter - 2025-09-13

Skarpsynt havsborstmask. Foto: Michael Bok. Den storögda havsborstmasken Vanadis har länge intresserat världens synforskare. Men masken har varit svår att studera eftersom den håller till på öppet hav och är aktiv på natten. Nu har ett forskarlag lyckats lokalisera en italiensk maskkoloni och kan slå fast att masken har en helt unik syn. Havsborstmaskar är en grupp ringmaskar som till största dele

https://www.biologi.lu.se/artikel/marin-mask-med-magnifik-syn-fascinerar-forskare - 2025-09-13