Publicerad 15 februari 2021 Granbarkborre. Foto: Erling Jirle. För första gången har forskare lyckats karakterisera doftreceptorer hos granbarkborrar. Receptorerna reagerar på vanliga barkborreferomon och förhoppningen är att resultaten leder till bättre bekämpning av skadeinsekterna och skydd av skogen i framtiden. Granbarkborrar använder luktsinnet för att hitta träd och partners att fortplanta

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/forskningsgenombrott-i-kampen-mot-granbarkborrar - 2025-05-15

Publicerad 18 februari 2021 Enligt den nya studien bildades jorden under fem miljoner år. Illustration: Don Dixon (copyright/används med tillstånd). Ett svensk-danskt forskarlag lanserar nu en ny teori om hur det gick till när jorden bildades. Genom avancerade meteoritanalyser kan astronomerna slå fast att Tellus gick från att vara en bebisplanet av is och kol till att få sin nuvarande storlek tac

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/ny-studie-visar-att-jorden-bildades-av-millimeterstora-smastenar-under-kort-tid - 2025-05-15

Publicerad 23 februari 2021 Bananfluga. Fotograf: Qinyang Li. Forskare i Lund och Karlstad har undersökt hur könskromosomerna X och Y utvecklas evolutionärt och hur de anpassar sig till varandra inom en population. Resultatet överraskar och är det motsatta till vad forskarna på förhand trodde de skulle finna. Forskningsresultaten ger en ny förklaring till evolutionen av könskromosomerna X och Y oc

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/studie-okar-kunskapen-om-samspelet-mellan-x-och-y - 2025-05-15

Publicerad 25 februari 2021 Ett asteroidnedslag för 66 miljoner år sedan ledde till att dinosaurierna dog ut. Foto: Pixabay. För 66 miljoner år sedan slog en gigantisk himlakropp ned vid Yucatánhalvön och bildade en 200 kilometer stor krater. Kraschen ledde till att jorden förmörkades och dinosaurierna dog ut. Genom analyser av borrkärnor från kratern kan forskare, från bland annat Lunds universit

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/borrkarnor-fran-mexikansk-krater-ger-ny-kunskap-om-dinosauriernas-dod - 2025-05-15

Publicerad 25 februari 2021 Drottning av vallhumla på gullviva. Foto: Anna Persson. När snön har smält dröjer det inte alltför länge innan ett välbekant vårljud dyker upp igen – humlesurret. Eftersom humlorna är väl anpassade till kalla klimat är många av arterna förlorare när klimatet blir allt varmare. Nu behöver forskare vid Lunds universitet allmänhetens hjälp med att rapportera in vårens förs

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/hjalp-forskarna-att-hitta-varens-forsta-humla - 2025-05-15

Publicerad 2 mars 2021 Atalafjärilen (Eumaeus atala), fotograferad i Florida. Foto: Nanfang Yu. I en ny studie visar forskare hur synen hos en fjärilsart har utvecklats så att de ser röda färgnyanser lika bra som blå. En förmåga som ger dem specifika fördelar, exempelvis i jakten på nektar. Upptäckten har möjliggjorts genom att forskarna har utvecklat en helt ny metod för att avgöra vad och vilka

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/ny-metod-avslojar-vad-insekter-ser - 2025-05-15

Publicerad 10 mars 2021 Partikelfysikforskaren Roman Pasechnik gläds åt den nya upptäckten. Foto: Gunnar Ingelman. I 50 år har forskarvärlden letat med ljus och lykta efter den så kallade Odderon-partikeln. Helt utan resultat. Men i en ny studie har en svensk-ungersk forskargrupp lyckats med konststycket att upptäcka den mytomspunna partikeln med hjälp av omfattande dataanalyser. 1973 satt två fra

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/partikelfysikalisk-detektivverksamhet-bakom-losningen-av-50-ar-gammal-gata - 2025-05-15

Publicerad 10 mars 2021 Stjärtmesen förekommer i Sverige och är en av de arter där vissa föräldrapar får hjälp att ta hand om sina ungar, andra inte, något som påverkar hur länge föräldrarna lever. Foto: Wikimedia. I djurens värld borgar det för ett långt liv för de biologiska föräldrarna ifall de får hjälp att ta hand om sina ungar. Det konstaterar forskare vid universiteten i Lund och Oxford eft

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/fagelforaldrar-som-far-hjalp-lever-langre - 2025-05-15

Publicerad 19 mars 2021 Olika perspektiv på nanosäkerhet kommer att undersökas inom initiativet, exempelvis risker med olika typer av nanomaterial. Bild: Shutterstock. NanoSafe4All är namnet på ett nytt samverkansinitiativ som samlar forskare från olika fakulteter inom universitetet samt ett antal industriparter. Målet med initiativet är att säkerställa att produkter som bygger på nanoteknologi oc

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/nytt-samverkansinitiativ-har-nanosakerhet-i-fokus - 2025-05-15

Publicerad 19 mars 2021 Jordhumla. Foto: Kennet Ruona. Många arter av humlor hotas av klimatuppvärmningen, men inte alla. Mörk jordhumla är världens vanligaste humla och så lär det förbli. Forskare från Lunds universitet har nämligen upptäckt att den gynnas av att klimatet blir allt varmare. Genom att undersöka jordhumlor som har samlats in av amatörer och forskare under 150 år har biologer och kl

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/ett-varmare-klimat-gor-varldens-vanligaste-humla-annu-vanligare - 2025-05-15

Publicerad 19 mars 2021 Meteoriten slog ned för 120 miljoner år sedan och gav upphov till sjön Mien. Illustration: Pixabay. Vulkan eller meteorit? Under de senaste 100 åren har två olika teorier lagts fram för att förklara sjön Miens uppkomst. Men i en ny studie kan forskare från Lunds universitet slutgiltigt slå fast att den småländska insjön bildades av en gigantisk himlakropp. Länge trodde man

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/ny-studie-bevisar-att-sjon-mien-skapades-av-ett-meteoritnedslag - 2025-05-15

Publicerad 24 mars 2021 James Wright har utsetts till gästprofessor vid Lunds universitet. Tack vare ett anslag från Knut och Alice Wallenbergs stiftelse kommer den välkända matematikern att bedriva spjutspetsforskning kring Fourier-analysen. Inom ramen för Knut och Alice Wallenbergs matematikprogram har James Wright, professor vid University of Edinburgh, tilldelats ett stipendium för att bedriva

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/valkand-matematikprofessor-ny-gastforskare-i-lund - 2025-05-15

Publicerad 31 mars 2021 Skogen står i fokus för en intensiv debatt för tillfället. Det handlar, grovt förenklat, om vilka klimatnyttor skogen kan ge, antingen genom att stå kvar och binda kol, eller genom att användas som ersättning för fossila bränslen och fossilintensiva material. I en ny kunskapsgenomgång från Centrum för miljö- och klimatvetenskap (CEC) vid Lunds universitet går Markku Rummuka

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/skogens-klimatnyttor-en-balansakt-i-prioritering - 2025-05-15

Publicerad 31 mars 2021 – Elektroner är kemins arbetshästar. Det är ju de som omvandlar solljusets energi till energi­rika molekyler, säger Villy Sundström, som bland annat studerar elektroner med extremt ­korta pulser av laserljus. Foto: Jens Uhlig. Vår sol strålar ut ofattbara mängder energi. Det solljus som träffar jordklotet under en enda timme motsvarar i runda tal mänsklig­hetens totala ener

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/vill-anvanda-fotosyntesens-magi-att-utvinna-energi - 2025-05-15

Publicerad 6 april 2021 Rovfiskar som gädda framkallar kroppsliga förändringar hos bytesfiskar. Foto: Marcel Einig, Pixabay. Fiskar kan ändra både beteende och utseende när de blir stressade. Den utlösande faktorn kan vara hotet att bli uppäten av en rovfisk, men rester av antidepressiva läkemedel i vattnet kan få liknande effekt på fiskarna, enligt en ny avhandling vid Lunds universitet. Jerker V

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/fiskars-beteende-och-utseende-paverkas-av-stress - 2025-05-15

Publicerad 6 april 2021 Maria Hansson (till vänster), forskare på Centrum för miljö- och klimatvetenskap i Lund, och Josefine Larsson, forsknings- och innovationskoordinator på Marint centrum i Simrishamn, med tarmar från självdöda sälar som ska analyseras. Bild: Johan Persson. I ett nytt pilotprojekt undersöker forskare från Lunds universitet tillsammans med Marint centrum i Simrishamn hur mycket

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/forskare-pa-jakt-efter-mikroplaster-i-valar-och-salar-fran-svenska-vatten - 2025-05-15

Publicerad 7 april 2021 Blommande gräs, som timotej, kan orsaka stora problem för den som är allergisk mot gräspollen. Bild: Whiteway/Istockphoto. Ett internationellt forskarteam har hittat en ny metod att förutsäga hela pollensäsonger, något som kan hjälpa sjukvård och allergiker att planera för minskade besvär. Något liknande verktyg har inte använts inom området tidigare. Samtidigt visar forska

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/ny-metod-forutsager-hur-svar-sasongen-blir-graspollenallergiker - 2025-05-15

Publicerad 12 april 2021 Kemiprofessor Donatas Zigmantas är mycket nöjd med experimentet som genomfördes i Lund. Foto: Johan Joelsson. Ett forskarlag vid Lunds universitet har lyckats komma de så kallade plexcitonerna in på bara skinnet. De säregna partiklarnas hemligheter har tidigare varit höljda i dunkel. Men nu kan forskarna visa hur plexcitonerna fungerar och hur de i framtiden kan komma till

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/lundaforskare-loser-nanomysterium-som-pa-sikt-kan-hjalpa-varlden-att-na-hallbarhetsmalen - 2025-05-15

Publicerad 12 april 2021 Fåglar kan skruva upp värmen i kroppen när det är kallt. Blodet fungerar som ett element. På bilden en svartmes. Foto: Andreas Nord. Forskare har upptäckt att fåglarnas blod producerar mer värme på vintern än på hösten då det inte är lika kallt. Hemligheten finns i cellernas energifabrik, mitokondrierna. Däggdjur har inga mitokondrier i sina röda blodkroppar, något som fåg

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/blodet-ar-faglarnas-varmeelement - 2025-05-15

Publicerad 16 april 2021 Växthusgasdata har bland annat hämtats från ICOS mätstation i Abisko-Stordalen. Foto: Janne Rinne. Dagens klimatmodeller är trubbiga verktyg som inte beskriver myrars metanutsläpp på ett tillfredsställande sätt. Det slår en internationell forskargrupp fast i en ny studie. Istället för att bara ta hänsyn till temperaturförändringar måste fler faktorer lyftas in i modellerna

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/myrarnas-metanutslapp-mer-komplexa-i-klimatmodellerna - 2025-05-15