Praktisk teologi

Genvägar till sidans innehåll:

Grundutbildning

Gudstjänst i klostret Mariavall, Tomelilla

Vad är praktisk teologi?

Ämnet praktisk teologi handlar om kyrkoliv och kyrklig praxis i både historia och nutid. Det omfattar egentligen allt som kan betraktas som typiskt kyrkligt, men det finns tre huvudområden: gudstjänst, undervisning och kyrkorätt.

Kristen gudstjänst kallas med ett grekiskt ord för liturgi, och det vetenskapliga studiet av gudstjänsten heter följaktligen liturgik. Inom liturgiken studeras dels gudstjänstens historia, dels dess principer och funktioner. Hymnologi kallas ett specialområde inom liturgiken som behandlar psalmernas och den liturgiska sångens historia och funktioner.

Kristen undervisning förekommer i många former varav den mest karakteristiska är predikan. Det grekiska ordet för predikan är homilia, varför det vetenskapliga studiet av predikan kallas homiletik. Homiletiken har en indelning som liknar liturgikens: den omfattar dels predikans historia, dels dess principer och funktioner, med retorik som viktig hjälpvetenskap.

Den mest grundläggande undervisningen om kristen tro och kristet liv har historiskt sett oftast tagit sig andra uttryck än predikan. Här har man talat om ’katekes’, av ett grekiskt ord som betyder just undervisning. Studiet av katekesundervisningen i alla dess former (inte bara Luthers Lilla katekes!) kallas kateketik.

Kyrkorätt (eller kanonisk rätt) handlar förstås om regleringar av kyrkolivet. Liksom varje mänsklig gemenskap behöver kyrkan lagar och regler för att kunna fungera. Kyrkorätten omfattar regler både för kyrkans yttre förhållanden – dess relation till staten, organisation, och egendom – och för dess inre liv: gudstjänst, förkunnelse och sakramentsförvaltning. Det akademiska ämnet kyrkorätt behandlar, i likhet med liturgik och homiletik, såväl kyrkorättens historia som dess principer och funktioner.

Ett mångfacetterat ämne

När ämnet praktisk teologi kom till i början av 1800-talet var dess syfte att förbereda blivande präster och pastorer för pastoral tjänst genom att ge dem kunskap om gudstjänstens, förkunnelsens och församlingsledningens historia och principer. Men så småningom kom intresset att vidgas till kyrkan som helhet. Man började arbeta med frågor om hur gudstjänst, förkunnelse och kyrkorätt fungerar tillsammans, och om hur lekmän och ämbetsbärare samspelar. Denna utveckling öppnade för olika slags totalperspektiv på kyrkolivet, varav de viktigaste är ecklesiologi (läran om kyrkan), pastoralteologi (läran om pastoralt arbete) och spiritualitet (läran om fromhetslivets strukturer och uttryck, inklusive askes och mystik). Vidare fann man att studiet av kyrkan behövde ta in ytterligare fenomen, såsom kyrklig konst, musik, litteratur och arkitektur, diakoni och klosterliv.

Praktisk teologi är alltså ett mångfacetterat ämne – så mycket mer som det i princip omfattar alla världens kyrkor och kristna samfund.

Munk och gift kvinna i stocken. Smithfield Decretals, omkr. 1330

Forskarutbildning

Inom ämnet praktisk teologi (tidigare kallat kyrkovetenskap) forskar vi om kyrklig praxis i vid mening, i både historia och nutid. Vi identifierar olika typer av praxis som är karakteristiska för kyrkolivet – huvudsakligen gudstjänst, psalmsång, predikan, undervisning, gemenskapsformer, diakoni och kyrkorätt – och ägnar dem särskild uppmärksamhet. Eller också anlägger vi ett totalperspektiv på kyrkolivet i en viss tid eller ett visst sammanhang. De totalperspektiv som oftast förekommer heter ecklesiologi, pastoralteologi och spiritualitet.

Praktisk teologi förr …

Den praktiska teologin har gamla anor. Redan i fornkyrkan skrevs det traktater om gudstjänst, predikan, kyrkoordning och kyrkligt ledarskap. Under högmedeltiden blev tänkandet om dessa ting mer systematiserat, och man sökte nya vägar att uppnå pastoral effektivitet. Denna tradition fortsatte fram till 1800-talets början, då universitetsämnet praktisk teologi föddes. Det skulle som en omistlig del ingå i det teologiska studiet och förbereda blivande präster och pastorer genom att ge grundläggande insikter i det kyrkliga handlandets principer och historia. Ämnets utveckling under 1900-talet innebar en allt starkare inriktning mot forskning om aktuell praxis, med inslag av klinisk pastoralpsykologi och religionssociologi. Från 1960-talet har frågor om kyrkornas roll och agerande i det moderna samhället stått i fokus.

… och nu

Den praktisk-teologiska forskningen i Sverige har av tradition betonat studiet av Svenska kyrkan och har särskilt bemödat sig om en historisk förståelse av det kyrkliga handlandet. På dessa områden har vi ett gott arv att förvalta. Samtidigt är det uppenbart att studier av det aktuella kyrkolivet, utan begränsning till något visst samfund, blir allt viktigare. I en tid då samhällsstrukturer och demografi snabbt förändras, förändras också kyrkolivets villkor. Rollfördelningen mellan kyrkor och statsmakt och mellan kyrkorna sinsemellan blir en annan än den har varit, och de enskilda kyrkorna tvingas till stora omställningar. Då är det viktigt med ett ämne som analyserar vad som sker och vad det innebär för den pastorala verksamheten – ett ämne som kritiskt och konstruktivt diskuterar denna verksamhets metoder och mål i relation till både det historiska arvet och de nya utmaningarna.

Nyligen framlagda avhandlingar…

Våra forskarstuderande har stor frihet att välja ämne, vilket de pågående forskningarnas mångfald återspeglar. Den senaste avhandlingen i praktisk teologi (2014) behandlade grekisk-ortodox kyrklig jurisprudens omkring år 1800, och ämnets professor har även handlett avhandlingar i närliggande ämnen: om den gudstjänstfirande församlingens ecklesiologiska ställning inom Svenska kyrkan av i dag (2015, systematisk teologi) och de medeltida danska domkapitlens uppkomst och äldsta historia (2016, kyrkohistoria).

… och pågående forskning

Det pågår flera forskningsprojekt där lärarna inom ämnet är verksamma: prof. Stephan Borgehammar arbetar med utgivning av homiletiskt och hagiografiskt källmaterial, samordnar ett projekt för dokumentation av Dalby kyrkas byggnadshistoria, är redaktör för årsboken Svenskt Gudstjänstliv och sitter i redaktionskommittéer för handboken Medieval Nordic Literature in Latin samt tidskrifterna Medieval Sermon Studies och Svensk teologisk kvartalskrift. Han leder också det tvärvetenskapliga medeltidsseminariet ALMA (Academia Lundensis Medii Aevi). Doc. Christer Pahlmblad leder forskningsprojektet ”Spelet om den rätta läran. Utgåva av de teologiska stridsskrifterna från den senare delen av den svenska reformationstiden med kommentarer och sammanfattningar.” Prof. em. Sven-Åke Selander har varit ordförande i NORDHYMN och är fortsatt aktiv som forskare inom bland annat hymnologi, religionspedagogik och kyrkohistoria. Ämnets fyra doktorander heter Erik Claeson, Elisabet Lindow, Mikael Löwegren och Arne Olsson (se deras resp. sida under fliken Doktorander).