Systematisk teologi - ämnesintroduktion

Vad handlar systematisk teologi om?

Teologi som akademisk disciplin växte fram tillsammans med de första universiteten under högmedeltiden. Det som idag benämns systematisk teologi är av aningen senare datum. Termen ”systematisk” återspeglar 1800-talets fascination för systemtänkande inom filosofi, biologi och många andra områden. Det är alltså i denna kontext som ämnet systematisk teologi växer fram, där den grundläggande tanken är att den kristna traditionens centrala läror studeras som ett system bestående av olika komponenter: läran om Gud, Kristus, den heliga Anden, treenigheten, skapelsen, synden, frälsningen, kyrkan, sakramenten, de yttersta tingen, etc.

Även idag struktureras disciplinen i stor utsträckning av de olika läroaspekterna som studeras enskilt eller i relation till varandra. Exempel på forskningsfrågor kan vara hur idén om Gud som inkarnerad i en manlig kropp påverkat synen på kön och kroppslighet i den västerländska traditionen; vilka konsekvenser ett högkyrkligt respektive folkkyrkligt ideal får för synen på kyrkans plats i kulturen; vilken roll eskatologiska föreställningar om ett kommande himmelrike spelat för sekulära utopier om ett idealiskt samhälle på jorden, etc.

Internationellt förs idag en debatt om den systematiska teologins traditionellt sett kristna prägling. Även om rösterna går isär – både inom och utanför de olika religiösa traditionerna – görs idag ansatser vid en rad lärosäten i Europa att vidga definitionen av systematisk teologi till att även inrymma judiska, muslimska eller konfessionsöverskridande teologier.
 

Några olika perspektiv inom systematisk teologi

Aktuella debatter: Den systematiska teologin har i varje tid förhållit sig till sin tids aktuella frågor och problem. Exempel på debatter som förs i nutiden är hur den bibliska synen på skapelsen påverkat den moderna västerländska synen på naturen. Här har flera forskare hävdat att kristendomens ”avförtrollade” syn på naturen spelat en negativ roll, alltmedan andra menar att detta är en missläsning av Bibelns i grunden holistiska syn på människa och natur vilken man istället försöker återerövra i olika ekoteologiska ansatser. Andra kritiska debatter rör kristendomens tveeggade förhållande till kroppslighet och sexualitet. Här granskar man kritiskt kyrkans fördömande av vad som betraktats som ”avvikande” former av sexualitet genom historien, samtidigt som man inom det växande fältet queerteologi visar på resurser i traditionen för en mer emancipatorisk syn på sexualitet och kroppslighet.

Från Irenaeus till Keller: Även om man skiljer systematisk teologi från historisk teologi, dvs. det rent historiska studiet av den kristna teologins utveckling, så förhåller sig den systematisk-teologiska forskningen ständigt till sina historiska källor, från Irenaeus och Augustinus under antiken, via Anselm av Canterbury och Thomas av Aquino under medeltiden, och vidare in i nya tiden med namn som Martin Luther, Friedrich Schleiermacher, Karl Barth och Wolfhart Pannenberg. Tongivande namn inom nutida teologisk debatt är David Tracy, Sallie McFague, Christoph Schwöbel, John Milbank, Sarah Coakley, Graham Ward och Catherine Keller.

Genusperspektiv: Den kristna traditionen är som de andra stora vishetsarven präglad av patriarkala mönster. Samtidigt har den tidiga kristna rörelsens idé om att alla människor är lika mycket värda i Guds ögon inspirerat kvinnliga befrielserörelser i både historia och nutid. Att närma sig den kristna traditionen innebär därför ofrånkomligen att samtidigt förhålla sig till dess tveeggade förhållande till kön och genus. Är den kristna traditionen till sitt väsen patriarkal och därmed oförenlig med en feministisk hållning? Eller är traditionen föränderlig och därmed möjlig att påverka för att formulera en mer jämställd människosyn? Detta är exempel på frågeställningar som varit centrala inom den feministteologiska debatten från 1960-talet och framåt.

Tvärdisciplinära perspektiv: En väsentlig del av den systematiska teologin sker i tvärsnittet till andra akademiska discipliner. Filosofi är här självskrivet, men viktig forskning bedrivs även i dialog med t.ex. film-, konst- och litteraturvetenskap samt olika naturvetenskaper. Exempel på frågor som kan aktualiseras är förekomsten av teologiska motiv i viktiga författar- och konstnärskap eller jämförelser av teologiska och existentiella uppfattningar om tid i relation till naturvetenskapliga tidsbegrepp.

Varför läsa systematisk teologi?

Den kristna idétraditionen är en väsentlig grund för den västerländska civilisationen. Kristendomen är idag också en snabbt växande religion i delar av Asien och Afrika. Ett gott skäl att läsa systematisk teologi är att få mer kunskap om den kristna traditionens centrala föreställningar, men också att skaffa sig kritisk kunskap om hur de kristna lärorna exempelvis har tolkats och kan tolkas på mycket olika sätt. I en tid när intoleranta anspråk i religionens namn tycks vara på tillväxt är kompetensen att kunna skilja kritiskt mellan olika tolkningar en stor tillgång – vare sig man vill arbeta som präst, journalist, lärare, kulturarbetare, politiker eller bara vill förkovra sig som samhällsmedborgare.