Religionshistoria

Forskarämnet Religionshistoria är vittomfamnande och omspänner studiet av världsreligioner som islam, judendom, hinduism, buddhism, forntida religioner samt lokalt förankrade religioner i Afrika, Asien och Amerika. Nyandlighet och new age är också ämnen som studeras inom forskarämnet.

Religionshistoria som forskningsämne har förändrats under de senaste decennierna. Från att ha varit huvudsakligen en historisk och textorienterad verksamhet har nu ämnet breddats och inriktats även på det religiösa livet i vår egen tid. Därmed inkluderar ämnet samhällsvetenskapliga och särskilt religionsantropologiska perspektiv, med fokus på religiöst utövande.

Ämnets historiska och textorienterade studier av de stora religionerna är inte bara oundgängliga för kunskapen om historiska skeenden utan också i hög grad relevanta för förståelsen av vår samtid. Idéströmningar som härstammar från islam och indiska religioner har under århundraden i olika former inverkat på västerländskt tänkande. Idag har dessa religioner etablerats i Europa genom migration och missionsverksamhet.

Religionsantropologiska studier med fältarbete ”hemma” eller i andra kulturer har under senare år varit en viktig del av ämnet i Lund och de religionsantropologiska teori- och metodfrågorna, särskilt vad gäller ritualstudier (Ritual Studies), har därför bearbetas och diskuterats. Inom ämnet finns också möjligheter till studier inom de religionsbeteendevetenskapliga ämnena för att studera religiösa upplevelser och religiöst beteende, både i historia och i nutid.  

För att säkerställa kvalitet i forskningen har i Lund ett gemensamt forskarseminarium etablerats där specialister inom islamologi, judaistik, indiska religioner, religionsantropologi och religionsbeteendevetenskap samverkar. Den forskarstuderande möter här forskare som specialiserat och fördjupat sig inom respektive delområde.