Kyrkohistoria (inkl patristik)

Kyrkohistoria

För professurerna i Lund resp Uppsala finns tidigare en beskrivning av uppgiften som "att undersöka kristendomen som historisk företeelse med särskild hänsyn till växelspelet mellan religiösa, kulturella, politiska och ekonomiska faktorer". Därtill kom en uppdelning mellan nordisk (Uppsala) och europeisk/nordamerikansk (Lund) kyrkohistoria, som numera är avskaffad. Istället har Lund fått ett växande ansvar för svensk kyrkohistoria - inte minst inför det internationella forskarsamhället. Att undersöka svenskt material ur internationellt perspektiv innebär dels att tillämpa internationellt uppmärksammade metoder (idé- och mentalitetshistoria, genusperspektiv, de vanliga människornas kyrkohistoria), dels att komparera svensk och t ex engelsk eller belgisk kyrkohistoria. Därtill kommer uppgifter som helt rör sig inom andra länders kyrkohistoria. Patristiken (se nedan) fungerar som en specialdisciplin inom kyrkohistorien. Det tvärvetenskapliga samarbetet med historia, litteraturvetenskap och rättshistoria har byggts ut (konferenser, gästföreläsningar och gemensamma seminarier). Flera kyrkohistoriker har medverkat i det stora projektet om religionsbyten, och medverkar nu i projektet om kristen manlighet – en modernitetens paradox, som finansieras av Riksbankens Jubileumsfond, samt i projektet Lunds domkapitels och domkyrkoråds historia, finansierat av Thora Ohlssons stiftelse.

Patristik

Genom sällskapet Collegium Patristicum Lundense och det högre seminariet i patristik har patristiken under de senaste 20 åren vuxit fram som en särskild forskningsgren vid teologiska fakulteten i Lund. Lund framstår idag som centrum för nordiskt patristisk forskning med de i Lund regelbundet återkommande Nordiska Patristikermötena och den årliga patristiska bulletinen Meddelanden från Collegium Patristicum Lundense som viktigaste bidrag. Även om patristiken är organisatoriskt knuten till ämnet kyrkohistoria är forskningen och seminariet i hög grad ämnesövergripande. Det tiotal avhandlingar som behandlats i seminariet har t.ex. varit inom kyrkohistoria, Nya testamentet, systematisk teologi, historia och grekiska. Seminariet vinnlägger sig om att samverka med andra forskarseminarier inom och utanför fakulteten. I seminariets verksamhet deltar regelbundet även forskarstuderande från Norge och Danmark. Seminariet inbjuder även regelbundet internationellt framstående patristiker och har därigenom nått ett erkännande långt utanför de nordiska sammanhangen.


Patristiken i Lund har som särskilda kännetecken haft ett aktivt arbete med att på svenska återge och föra vidare arvet från fornkyrkan. En lång rad nya översättningar har under de senaste tio åren vuxit fram ur seminariet och andra är på väg. Forskningsmässigt har tyngdpunkten legat på det grekiska och syriska området med en tonvikt på spiritualitet och fromhetsliv, särskilt den monastiska traditionen och liturgin. Ett särskilt intresse visas också användningen av olika litteraturvetenskapliga teorier på patristiska texter.