Global kristendom och interreligiösa relationer

Studium av kristendomens nya ansikte

Kristendomen har alltid haft en global självförståelse och den spred sig redan från början i alla väderstreck. Först efter det första millenniet blev kristendom större i det som idag räknas som västvärlden än i Asien och Afrika. Under det senaste seklet har kristendomens tyngdpunkt återigen flyttats utanför västvärlden. För hundra år sedan fanns fyra av fem kristna i västvärlden, idag endast två av fem. Detta innebär inte bara geografiska förändringar utan även att kulturella och teologiska dimensioner av kristendomen förändras dramatiskt. Resultatet blir nya teologiska idéer och rörelser, olika slags nya kyrkor och rörelser som många kristna inte längre anser vara kyrkor utan nya religioner. Även icke-kristna religioner förändras genom sin kontakt med kristendomen. När kristendomen möter nya kulturer och religioner är det oundvikligt att det kristna budskapet och det kristna livet omtolkas, i vissa fall radikalt. Samtidigt har kristendomens situation även i västervärlden drastiskt förändrats. Genom mission och kolonialism, och senare migration och turism, har kulturer och religioner från alla världens hörn blivit synliga i västvärlden. Kristendomen kan inte längre ses som den självklara kulturell-religiösa utgångspunkten även i Europa, och egentligen skulle den aldrig ha varit det – judendom, islam och primära religioner har funnits även tidigare. Genom missionsrörelsen på 1800-talet och 1900-talet vidgades de kyrkliga och teologiska vidderna till att bli globala. Idag har globala kopplingar blivit vardag i religion, kultur och handel. Det lokala och det globala vävs ihop alltmer och det är svårare och svårare att betrakta något endast från ett lokalt perspektiv. Global kristendom studerar kyrkor och kristna fenomen i förhållande till globala, internationella och interkulturella fenomen och kontakter.

Ingen religion är en ö

Forskning om dagens kristendom kan inte undvika andra religioner. Egentligen är all forskning om religion interreligiös, på så sätt att alla befintliga religioner är blandningar av andra religioners och kulturers föreställningar. Här måste man dock komma ihåg att alla religiösa idéer är uttryckta genom kulturer och all religion är samtidigt kultur. Det är till och med omöjligt att dra klara gränser mellan kultur och religion. Samtidigt kan det vara svårt att dra gränser mellan religioner, i synnerhet om man ser till enskilda utövares praktik. Även om det skulle gå att klargöra enskilda religioners skillnader, så är detta som bäst något som fungerar på pappret, men knappast överensstämmer med hur individen utövar sin religion. Kulturella och religiösa system inkluderar även maktstruktur och ekonomiska strukturer, vilket gör religioner, kristendom inkluderad, till en del av de kulturella, politiska, ekonomiska och religiösa maktkamperna.
Idag har kontakterna mellan olika religioner ökat drastiskt. Dessa relationer blir allt viktigare eftersom det inte nu inte bara handlar om ett förhållande byggt enbart på tolerans eller ömsesidig tystnad. Tvärtom kan religioner eller kyrkor genom sitt samarbete bidra till en bättre värld, som till exempel när kristna, judar och muslimer arbetade tillsammans mot sydafrikanska apartheid eller mot rasdiskrimineringen i USA:s sydstater. Genom att forskningen analyserar sådana samarbeten kan vi lättare lära oss av det goda och tillämpa det i andra sammanhang. Religioners relationer tar dock ofta formen av konkurrens eller i vissa fall rentav fientlighet. Många gånger blandas då etniska, politiska, kulturella eller ekonomiska dimensioner in. Att förstå bättre dessa relationer eller att föreslå teologiska tankegångar som bidrar till att se de andra i ett annat ljus kan då bli värdefulla bidrag från forskarvärlden.

Metodologiska och teoretiska dimensioner

Forskning i global kristendom och interreligiösa relationer avgränsar sig mot systematisk teologi och religionsfilosofi genom att den studerar teologiska och etiska följder av dessa stora globala förändringar i kristendom. Det kan ske i form av analys av kontextuella eller interreligiösa teologier, eller att man konstruerar teologi utifrån ekumeniska och interreligiösa möten. Då är det fråga om olika slags textanalyser och hermeneutiska approacher. Ofta forskar man även empiriskt om olika kristna gemenskaper, med fokus på hur olika kulturella, religiösa och teologiska fenomen samspelar och då kommer man nära religionsantropologi, religionssociologi och praktisk teologi. Man väljer då mellan olika kvalitativa metoder. Etnografiska fältarbetsmetoder är särskilt nyttiga när man koncentrerar på olika kulturers påverkan och samspel i kyrkor och interreligiösa möten. När man har ett kronologiskt perspektiv på dessa frågor närmar man sig kyrkohistoria och då hämtar man metodologi från historisk forskning. Gällande teorier är man mycket pluralistisk och teoretiska inslag hämtar man ofta från samhällsvetenskaper, särskilt socialantropologi och kulturantropologi, systematisk teologi och filosofi. Till ämnets natur hör att man söker inspiration från den så kallade majoritetsvärldens tänkare från olika bakgrunder.

Tyngdpunkter i Afrika och Mellanöstern

CTR är en knutpunkt för forskare med inriktning mot afrikansk kristendom. Vi har flera pågående projekt om olika dimensioner av afrikanska kyrkor, särskilt karismatiska sådana, samt kyrkor av afrikanskt ursprung. Här samarbetar man mycket med afrikanister av olika slag, särskilt antropologer, teologer samt religions- och missionsvetare. Likaväl är Mellanöstern en av ämnets tyngdpunkter. En av ämnets professorer, Jesper Svartvik, undervisar och forskar under stora delar av året i Jerusalem vid Svenska Teologiska Institutet. Viktiga samarbetspartners blir då teologer och filosofer från alla tre abrahamitiska religioner (judendom, kristendom, islam) samt forskare i judaistik och islamologi.

Ämnet har starka samarbetskontakter i Norden, Europa, Mellanöstern, Afrika och USA. Vi tar emot forskare och doktorander från dessa områden, organiserar samseminarier och konferenser och forskar själva där. På CTR finns också sekretariatet för International Association for Mission Studies (IAMS), det enda världsvida icke-konfessionella lärda sällskapet i ämnet.

Avhandlingar i global kristendom och interreligiösa relationer

Ämnet grundades som missionsvetenskap med ekumenik på 1990-talet och namnet ändrades till global kristendom och interreligiösa relationer 2015. Följande doktorsavhandlingar i ämnet har godkänts vid Lunds universitet:
Magnus Lundberg, Parallel Churches: The Relations between Archbishop Alonso de Montúfar and the Religious Orders in Mid-sixteenth-century Mexico. (2000) Carl Sundberg, Conversion and Contextual Conceptions of Christ: A Missiological Study among Young Converts in Brazzaville, Republic of Congo. (2000)

Ann Aldén, Religion in Dialogue with Late Modern Society: A Constructive Contribution to a Christian Spirituality Informed by Buddhist-Christian Encounters. (2004)

Emi Masé-Hasagawa, Spirit of Christ Inculturated: A Theological Theme Implicit in Shusaku Endo’s Literary Works. (2004)

Göran Wiking, Breaking the Pot: Contextual Responses to Survival Issues in Malaysian Churches. (2004)
Mats Rydinger, The Vulnerable Power of Worship: A Study of a Power Approach to Contextualization in Christian Mission. (2006)

Rolv Olsen, Prevailing Winds: An Analysis of the Liturgical Inculturation Efforts of Karl Ludvig Reichelt. (2007)

Jieren Li, In Search for Via Media between Christ and Marx: A Study of Bishop Ding Guangxun’s Contextual Theology. (2008)

Lennart Henriksson, A Journey with Status Confessionis: Analysis of an Apartheid Related Conflict between the Dutch Reformed Church in South Africa and the World Alliance of Reformed Churches, 1982-1998. (2010)

Sara Gehlin, Prospects for Theology in Peacebuilding: A Theological Analysis of the Just Peace Concept in the Textual Process towards an International Ecumenical Peace Declaration, World Council of Churches 2008-2011. (2016)

Aron Engberg, Walking on the Pages of the World of God: Self, Land, and Text among Evangelical Volunteers in Jerusalem. (2016)

Hans Olsson, Jesus for Zanzibar: Narratives of Pentecostal Belonging, Islam, and Nation. (2016) 
Sidansvarig: Mika.Vahakangasteol.luse | 2021-08-13